Finansdepartementet

Svensk ekonomi och den ekonomiska politiken

SNS, AlmedalenMåndag 5 juli

Finansminister Anders Borg

Finansdepartementet

Dagordning

•

Det ekonomiska läget•

De offentliga finanserna

•

Utmaningarna framöver

Finansdepartementet

Sverige är på

väg ut ur krisen BNP, procentuell förändring

Procent

Källa: SCB & KI

-7

-5

-3

-1

1

3

5

2005 2006 2007 2008 2009 2010

BNP, YoY

Finansdepartementet

Tillväxten hör till de högsta bland industriländerna

BNP-tillväxt kvartal 1, 2010. Källa: Eurostat

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

Japa

nSve

rige

Tyskla

ndFran

krike

Italie

nEU-27

Österrik

eDan

markFinl

and

Norge

Spanie

nGrek

land

Islan

d

Procent

Finansdepartementet

Försörjningsbalans Finansdepartementets juniprognos 2010. VÅP10 inom parantes

Hushållens konsumtion -0,8 (-0,8) 2,9 (2,1) 3,7(3,8) 3,8 (3,5) 2,7 (2,8) 2,4 (2,5) Offentlig konsumtion 1,7 (2,1) 0,9 (1,5) 0,6(0,5) 0,4 (0,3) 0,6 (0,3) 0,6 (0,5) Lagerbidrag -1,5 (-1,5) 1,4 (1,4) 0,1(0,2) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) Investeringar -16,0(-15,3) 1,6 (1,4) 7,5(7,7) 7,9 (7,1) 6,8 (6,9) 5,3 (6,0) Export -12,4(-12,5) 6,6 (5,0) 7,0(7,3) 7,0 (6,8) 7,1 (6,8) 6,4 (6,3) Import -13,2(-13,4) 7,7 (7,1) 7,3(7,3) 6,7 (6,9) 6,9 (6,6) 6,6 (6,3)BNP -5,1 (-4,9) 3,3 (2,5) 3,8(3,9) 3,9 (3,5) 3,3 (3,2) 2,7 (2,9)BNP (kalender korr) -5,0 (-4,7) 3,0 (2,2) 3,8(4,0) 4,3 (3,9) 3,3 (3,2) 2,8 (3,0)

2013 20142009 2010 2011 2012

Finansdepartementet

Nyckeltal juniprognosen Procentuell förändring. VÅP10 inom parentes

2009 2010 2011 2012 2013 2014BNP -5,1(-4,9) 3,3(2,5) 3,8(3,9) 3,9(3,5) 3,3(3,2) 2,7(2,8)

Produktivitet 1 -2,6(-2,4) 2,0(2,2) 2,2(2,5) 2,4(2,3) 1,8(1,7) 1,5(1,7)Timmar1 -2,6(-2,6) 1,0(-0,1) 1,7(1,3) 1,9(1,5) 1,5(1,4) 1,2(1,3)Sysselsättning -2,1(-2,1) 0,7(-0,4) 1,2(0,7) 1,6(1,3) 1,5(1,2) 1,1(1,1)Arbetslöshet2 8,3(8,3) 8,9(9,2) 8,4(8,8) 7,5(8,0) 6,7(7,3) 6,0(6,7)

Löner 3,4(3,4) 2,3(2,3) 2,3(2,5) 2,9(2,9) 3,3(3,3) 3,4(3,4)KPI3 -0,3(-0,3) 1,1(1,3) 1,5(1,6) 2,2(2,2) 2,6(2,7) 2,7(2,7)

BNP-gap4 -4,7(-5,3) -2,8(-4,4) -2,0(-2,9) -0,7(-1,9) -0,3(-1,1) -0,2(-0,3)Anm.: 1 kalenderkorrigerad , 2 andel av arbetskraften 1 5-74 år, 3 årsgenomsnitt, 4 procent av potentiell BNP .

Finansdepartementet

Prognoserna för svensk ekonomi har reviderats upp under våren…

BNP-prognoser för 2010, procentuell förändring

00,5

11,5

22,5

33,5

4

BP10 (s

ept-0

9)VÅP10

(apri

l)

Konjun

kturin

stitut

et (m

ars)

Riksba

nken

(apri

l)Ju

niprog

nos (

Fi-dep

)

Konjun

kturin

stitut

et (ju

ni)Riks

bank

en (ju

li)Procent

Finansdepartementet

4100

4200

4300

4400

4500

4600

4700

4800

4900

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Arbetsmarknaden utvecklas bättre än väntat

Sysselsättning 15-74 år.

1000-tals personer

Juni 2010

VÅP10

BP10

Finansdepartementet

0

2

4

6

8

10

12

14

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Juni 2010VÅP10

BP10

Arbetsmarknaden utvecklas bättre än väntat

Arbetslöshet 15-74, procent av arbetskraften.

Procent

Finansdepartementet

Vad förklarar den starkare sysselsättningsutvecklingen? Regeringen har genomfört ett stort antal åtgärder för att

dämpa fallet i sysselsättningen.

% av BNP

Stimulansåtgärder 2009-2010. Källa: EU-Kommissionen

0

1

2

3

4

5

SVERIGE FI

DE CZ ES FREU27 UK DK BE NL PT IT GR

2009 2010

Finansdepartementet

Riskerna för en svagare utveckling dominerar

•

Risk att den statsfinansiella krisen i Sydeuropa skapar oro och får spridningseffekter

•

Risk för illa vald policymix

utomlands, med dålig avvägning mellan åtstramning och stimulansåtgärder

•

Risk för flaskhalsar och sämre fungerande ekonomi

Finansdepartementet

Stora sparkrav runt om i Europa 2010-2014 Nationella sparkraven omräknade utifrån svensk BNP.

Källa: EU-kommissionen.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

Irlan

dGrek

land

Storb

ritan

nien

Lettl

and

Span

ienPo

rtuga

lLit

auen

Rumän

ienFr

ankri

keTje

ckien

Slov

akien

Polen

Ita

lien

Slov

enien

Nederl

ände

rna

Österri

keBelg

ienTy

sklan

dMalt

aUng

ern

Miljarder kronor

Finansdepartementet

Dagordning

•

Det ekonomiska läget•

De offentliga finanserna

•

Utmaningarna framöver

Finansdepartementet

Sverige har Europas starkaste offentliga finanser…

Finansiellt sparande 2010, procent av BNP. Källa: EU-kommissionens vårprognos

-14

-12

-10

-8

-6

-4

-2

0

SVER

IGE EE BG LU FI HU

MT AT DE BE IT DK CZ SK SI NL

Euro CY

EU-2

7 PL FR RO LT PT LV EL ES IE UK

-3%, (kravet enligt stabilitets-

och tillväxtpakten)Procent

av BNP

Finansdepartementet

…och har klarat sig igenom krisen på ett unikt sätt

42,2

38,2

36,3

27,5

25

24,8

24,1

22,1

19,7

16,6

15,4

14,3

1,3

0 10 20 30 40 50

UKGRESPT

EU-27FRNLDK

FIDE

ITPL

SVERIGE

100%

94%

81%

56%

53%

43%

43%

40%

39%

32%

26%

15%

3%

0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%

ESUKDK

FINLPT

EU-27GRFRPLDE

ITSVERIGE

Ökning av skuld i procentenheter av BNP 2007-2011

Procentuell ökning av skuld 2007-2011

Källa: EU-kommissionens vårprognos

Finansdepartementet

Finansiellt sparande per sektor Finansdepartementets

juniprognos

2010

Procent av BNP 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Staten -1,0 -1,7 -0,5 0,6 1,8 2,7Ålderspensionssystemet 0,2 0,1 0,3 0,3 0,1 -0,1Kommunerna -0,2 0,1 -0,3 -0,2 -0,1 -0,1

Offentliga sektorn -1,0 -1,5 -0,5 0,7 1,7 2,6

Finansdepartementet

Klart bättre prognoser för offentliga finanser

Finansiellt sparande

2009 2010 2011 2012 2013 2014BP10 Miljarder kronor -68 -107 -67 -36

Procent av BNP -2,2 -3,4 -2,1 -1,1

VÅP10 Miljarder kronor -25 -67 -32 14 49 84Procent av BNP -0,8 -2,1 -1,0 -0,4 1,3 2,2

Juni 2010 Miljarder kronor -32 -49 -15 26 63 101Procent av BNP -1,0 -1,5 -0,5 0,7 1,7 2,6

Finansdepartementet

Starkare arbetsmarknad ger bättre offentliga finanser Prognos juni 2010. Jämfört med VÅP10

Miljarder kronor 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Skatt på arbete 1 6 6 10 13 13Skatt på kapital 0 -1 -1 4 5 6Skatt på konsumtion 0 9 6 8 8 11Restförda skatter 0 0 0 0 0 0

Totala skatteintäkter 1 14 11 22 26 31

Finansdepartementet

Vad förklarar starkare offentliga finanser?

•

Överskott före krisen och en ansvarsfull politik genom krisen

•

Starkt fokus på

att stötta inhemsk efterfrågan har bidragit till lägre arbetslöshet och högre sysselsättning

•

Strukturreformer inom sjukförsäkringssystemen och arbetsmarknadspolitiken

•

Högt förtroende hos hushållen ger högre privat konsumtion och högre momsintäkter

Finansdepartementet

Reformutrymmet under kommande mandatperiod Procent av BNP. Prognos juni 2010

2010 2011 2012 2013 2014

Finansiellt sparande -1,5 -0,5 0,7 1,7 2,6

Strukturellt sparande 0,1 0,7 1,2 1,9 2,7

Sjuårsindikatorn 0,7 0,5

-

Konjunkturjusterad 1,1 1,3

BNP-gap -2,8 -2,0 -0,7 -0,3 -0,2

Finansdepartementet

Reformutrymmet är osäkert, men bedöms vara begränsat

•

Mycket stor osäkerhet i bedömningen av reformutrymmet för hela nästa mandatperiod –

Faktiska överskotten överskrider 1 procent av BNP 2013-2014

–

Strukturella överskotten överskrider 1 procent av BNP 2013-2014

–

Negativ riskbild överväger i prognosen•

Det kan finnas ett begränsat reformutrymme 2011

•

Ett större reformutrymme väntas uppstå

mot slutet av mandatperioden, men det är mycket osäkert

Finansdepartementet

Utgångspunkter för användandet av reformutrymmet

•

Sunda offentliga finanser utgör en överordnad restriktion för möjligheten att genomföra reformer under nästa mandatperiod

•

Välfärdens kärna måste säkras, genom viktiga förbättringar inom bland annat sjukvården, äldreomsorgen och skolan

•

Möjligheten att genomföra skattesänkningar i budgetpropositionen för 2011 är således mycket begränsad

•

Förstärka förutsättningarna för långsiktigt uthållig tillväxt och varaktigt hög sysselsättning

Finansdepartementet

Dagordning

•

Det ekonomiska läget•

De offentliga finanserna

•

Utmaningarna framöver

Finansdepartementet

Övergripande inriktning

•

Återgång till balans och överskott i de offentliga finanserna för att ha beredskap för en eventuell ny konjunkturnedgång

•

Vårda och understödja återhämtningen genom en ytterligare förstärkt arbetslinje

•

Förstärka förutsättningarna för långsiktigt uthållig tillväxt och varaktigt hög sysselsättning

Finansdepartementet

Dagordning

•

Det ekonomiska läget•

De offentliga finanserna

•

Utmaningarna framöver–

Återgång till balans och överskott

–

En förstärkt arbetslinje–

Förutsättningar för tillväxt och sysselsättning

Finansdepartementet

Ordning och reda i offentliga finanser

•

Bruttoskulden har sjunkit sedan 2006 och bedöms minska till 30 procent av BNP år 2014

•

Viktigt att fortsätta ta ned statsskulden–

God förmåga att hantera framtida kriser

•

Fortsätta med en strikt tillämpning av utgiftstak och överskottsmål–

Utgiftstak som verkar disciplinerande

–

Återvända till överskott när resursläget förbättras

Finansdepartementet

Dagordning

•

Det ekonomiska läget•

De offentliga finanserna

•

Utmaningarna framöver–

Återgång till balans och överskott

–

En förstärkt arbetslinje–

Förutsättningar för tillväxt och sysselsättning

Finansdepartementet

Återupprättad arbetslinje

•

Ökade drivkrafter för arbete–

Mer lönsamt att gå

in på

arbetsmarknaden

–

Mer lönsamt att gå

upp i arbetstid (deltid till heltid)–

Mer lönsamt för heltidsarbetande att arbeta mer och höja sin produktivitet genom att utbilda sig

•

Reformerad a-kassa–

Avvägning mellan trygghet och drivkrafter för omställning

–

Finansiering som stöder arbetslinjen•

Reformer till stöd för minskad ohälsa–

Tydligare beslutsprocess och bättre beslutsgrunder

–

Satsningar på

rehabilitering–

Starkare drivkrafter för att gå

tillbaka till arbete

•

Reformerad arbetsmarknadspolitik–

Mer fokus på

sökaktivitet

–

Fokuserat åtgärderna på

långtidsarbetslösa

Finansdepartementet

Åtgärder för att stimulera utbudet och efterfrågan på

arbetskraft

1) Antal årsarbetskrafter är mätt i antalet helårsekvivalenter, dvs. hur många heltidsanställda förändringen i antalet arbetade timmar motsvarar.

Årsarbetskrafter1 Sysselsatta

Jobbskatteavdrag steg 1-4 100 000 75 000

Arbetslöshetsförsäkring 15 000 15 000

Arbetsmarknadspolitik 25 000 20 000

Sjukförsäkring 50 000 5 000

Övrigt reformer 10 000 10 000

Summa strukturreformer 200 000 125 000

Krisåtgärder 25 000 25 000Summa 225 000 150 000

Finansdepartementet

Minskande marginalskatt och genomsnittlig skatt för ett vårdbiträde

34,2

31,530,4

29,528,628,9

25,124,3

23,322,4

20

25

30

35

40

2006 2007 2008 2009 2010

M arginalskatt

Geno msnit t lig skatt

Källa: HEK, SCB. Egna beräkningar.

Procent

Finansdepartementet

Jobbskatteavdrag –

effektiv utformning

•

Ett effektivt utformat jobbskatteavdrag kräver en avvägning mellan effekt på

sysselsättning och arbetade

timmar–

Sänkt skatt vid lägre inkomster –

större

sysselsättningseffekt –

Sänkt skatt vid högre inkomster –

större effekt på

arbetade timmar•

Jämnare fördelningsprofil uppnås om marginalskatten sänks för låga inkomster

•

Finansdepartementets analys visar att effekten av ytterligare jobbskatteavdrag är fortsatt god och inte avtagande

Finansdepartementet

Jobbskatteavdrag och statlig inkomstskatt –

möjliga förändringar

Nuvarande marginalskatt samt möjliga förändringar genom jobbskatteavdraget och den statliga inkomstskatten

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000Arbetsinkomst

Mar

gina

lska

tt

1

2

3 4

5

6

7

89

Finansdepartementet

Arbetsutbudseffekter av respektive alternativ

Alternativ % Sysselsatta Sysselsatta % Årsarbets-timmar

Helårs-arbetskrafter

1 0,10 4 500 0,09 3 9002 0,10 4 500 0,09 3 9003 0,10 4 500 0,17 7 5004 0,09 4 000 0,20 9 0005 0,03 1 300 0,23 11 0006 0,00 0 0,15 6 9007 -0,02 - 700 0,16 7 1008 (se not) -0,01 -400 0,06 2 6009 (se not) 0,01 600 0,10 4 600

Not: Alternativ 1-7 kostar ca 5 miljarder kronor, alternativ 8 kostar ca 2,5 miljarder kronoroch alternativ 9 ca 4,3 miljarder kronor.

Finansdepartementet

Den svenska modellen står stark

•

Lönebildningen har fungerat bra under krisen och krisavtalen visar på

förmåga till anpassning

•

Kollektivavtal och ansvarsfulla parter ger en flexibel modell

•

Arbetsrätten fyller sitt huvudsyfte om trygghet i anställningen

•

Inte perfekt –

vissa grupper kan missgynnas•

Kan därför finnas skäl överväga vissa förändringar

•

Förlängd tid för provanställningar•

Begränsning av arbetsgivares kostnader vid tvist om uppsägning

•

Förstärkning av Medlingsinstitutet

Finansdepartementet

Sverige har relativt flexibel arbetsrätt

OECD:s index för anställningsskydd år 2008

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

USAKan

ada

Storbr.

Nya Z.

Austra

lien

Irland

Japa

nSch

weizDan

mark

Sverig

eUng

ernIsl

and

Slovak

ienKor

ea

Nederl

ände

rnaFinl

and

Tjeckie

nÖste

rrike

Polen

Italie

nBelg

ienTys

kland

Norge

Portug

alFran

krike

Greklan

dSpa

nien

Mexiko Lux.

Turkiet

Särskilda krav för kollektivauppsäggningarReglering av tidsbegränsadeanställningarSkydd för tillsvidareanställda motindividuell uppsägning

Finansdepartementet

Socialförsäkringssystemen•

Regeringens reformer har varit betydelsefulla för att minska utanförskapet

•

Viktigt att fortsätta arbetet med att analysera problemen inom sjukförsäkringen, arbetslöshetsersättningen, sjuk-

och aktivitetsersättningen och det ekonomiska biståndet och samspelen mellan dessa försäkringar

•

Målsättningen: effektiva och hållbara system som bidrar till omställning, långsiktigt ökad sysselsättning och därmed stabilare offentliga finanser

•

En parlamentariskt sammansatt utredning ska se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet och lämna slutbetänkande 2013

Finansdepartementet

Dagordning

•

Det ekonomiska läget•

De offentliga finanserna

•

Utmaningarna framöver–

Återgång till balans och överskott

–

En förstärkt arbetslinje–

Förutsättningar för tillväxt och sysselsättning

Finansdepartementet

Utbildning avgörande för Sveriges framtid

•

För individen –

Ökar individens möjligheter, lön och anställningsbarhet

–

Individer med högre utbildning lever längre och har bättre hälsa •

För samhället–

Rättvisa: Jämnare fördelning av humankapital ger en jämnare fördelning av inkomster

–

Integration: Förbättrar möjligheterna för utrikes födda och nyanlända att etablera sig i Sverige och på

arbetsmarknaden

–

Effektivitet: Länder med bättre utbildad arbetskraft har en högre tillväxt

Finansdepartementet

Angelägna åtgärdsområden

•

Stärk kvaliteten i grundskolan–

Förbättra läraryrkets status och lärarnas kompetens

–

Mer undervisning av välutbildade och kompetenta lärare–

Tidiga insatser för att fånga och hjälpa studiesvaga barn

–

Förbättra uppföljningen av elevers prestationer•

Förbättra integrationen–

Stärk utrikes föddas och nyanlända invandrares möjligheter i utbildningssystemet

•

Underlätta inträdet på

arbetsmarknaden–

Bygg broar från skola till arbetsliv

Finansdepartementet

Inriktning företagande

•

En konkurrenskraftig ekonomi med god anpassningsförmåga–

Drivkrafter för innovationer och entreprenörskap

–

Kunskap –

utbildning och forskning–

Enklare att anställa

•

Ett företagsklimat som gör att företag och individer vågar satsa–

Skatter och regelsystem utformas för att stödja ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv

–

Riskvilligt och långsiktigt kapital–

Entreprenörskap i hela ekonomin, även i tidigare stängda sektorer

Finansdepartementet

Slutsatser

•

Starkare ekonomisk utveckling och offentliga finanser

•

Men: en tydlig riskbild på

grund av framför allt statsfinansiella problem i omvärlden

•

Inriktningen kommande mandatperiod:–

Återgå

till balans och överskott i offentliga

finanserna–

Värna välfärdens kärna

–

Fortsätta förstärka arbetslinjen