Fakulteten för hälso- och livsvetenskap

Examensarbete

Jämförelse mellan progressiva

glasögonglas Är Free-form bättre än konventionella ?

Författare: Christer Citron

Ämne: Optometri

Nivå: Grundnivå

Nr:

Jämförelse mellan progressiva glasögonglas Christer Citron Examensarbete i Optometri, 15hp Filosofie Kandidatexamen Handledare: Peter Lewis Institutionen för medicin och optometri

PhD, Universitetslektor Linnéuniversitetet

391 82 Kalmar

Examinator: Karthikeyan Baskaran Institutionen för medicin och optometri

PhD, FAAO Linnéuniversitetet

Universitetslektor 391 82 Kalmar

Examensarbetet ingår i optikerprogrammet 180 hp (grundnivå)

Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra upplevelsen av synfältsbredden och komforten i två olika progressiva glasögonglas med samma grunddesign, men som slipats enligt olika tekniker: Konventionell teknik och Free-form teknik. Metod: 16 personer med glasögonrefraktion inom ± 2,5 dioptrier, sfärisk ekvivalent deltog i studien. Könsfördelningen var 9 kvinnor och 7 män i åldrar från 43 till 74 år. Deltagarna fick först svara på ett antal allmänna frågor om glasögonvana mm. Därefter fick var och en testa ett par glasögon med den ena typen av progressivt glas i fem dagar, för att sen få prova den andra typen också i fem dagar. Testerna gjordes så att hälften fick börja med typ 1 och andra hälften med typ 2 utan att veta vilken man provade. Efter varje test utvärderades glasögonglasen med frågeformulär och mätning av synfältsbredden på 40 cm. Resultat: Det var ingen signifikant skillnad mellan synfältsbredd och komfort i progressiva glasögonglas av konventionell design ”Gamma” och Free-form design ”Gamma HD”. Slutsats: De flesta deltagare i den här studien upplever ingen större skillnad mellan progressiva glas med konventionell design ”Gamma” eller Free-form design ”Gamma HD” och är mycket nöjda generellt med komforten.

Abstract

Aim: The aim of this study was to compare the experience of visual field width and the

comfort in two different type of multifocal spectacle lenses, which have the same type

of basic design, but have different grinding techniques. Conventional technology and

free-form technology.

Method: 16 people with glass power of ± 2.5 diopter spherical equivalent participated

in the study. There was 9 women and 7 men in the ages 43 to 74. At first the

participants had to answer general questions about their experience of spectacles etc.

Then each of the participant got a pair of glasses with one type of the progressive

lenses, to test for five days. Half of the participants started with type 1 and the other half

had to start with type 2 without knowing which pair they tested. After each test the

lenses of the spectacles where evaluated with a questionnaire and the width of the visual

field at 40 cm was measured.

Results: There was no significant difference between comfort or field of view between

progressive spectacle lenses with conventional design “Gamma” and Free-form design

“Gamma HD”.

Conclusions: The majority of participants in this study experienced no major difference

between progressive spectacle lenses with conventional design “Gamma” or Free-form

design “Gamma HD” and they are generally very satisfied with the comfort of both

types of progressive design.

Nyckelord Progressiva glas, Glasdesign, Free-form glas.

Tack Tack till alla personer som har lagt ner tid och möda för att delta i den här studien.

Tack till mina kollegor på Specsavers Optik i Växjö som hjälpt mig hitta alla deltagare

till studien.

Tack till Specsavers Sweden AB som har sponsrat de progressiva glasögonen som har

använts i den här studien.

Tack till Topcon Scandinavia AB som lånade ut en vertometer (EZ-200) under det här

projektet.

Tack till Innz Medical AB som hyrde ut en lensmeter (VX-40) till studien.

Tack till min handledare Peter Lewis som har hjälpt mig under arbetets gång.

Tack till min fru Marie Citron som stått ut med mig och stöttat mig under arbetet och

hela utbildningen och som korrekturläst.

Innehåll

1 Inledning ________________________________________________________ 1 1.1 Presbyopi _____________________________________________________ 1 1.2 Progressiva glasögon ____________________________________________ 1

1.2.2 Konventionella glas _________________________________________ 4 1.2.3 Free-form glas _____________________________________________ 4

1.3 Tidigare studier ________________________________________________ 5

2 Syfte ____________________________________________________________ 8

3 Material och metoder ______________________________________________ 9 3.1 Material ______________________________________________________ 9

3.1.1 Deltagare _________________________________________________ 9 3.1.2 Urval ___________________________________________________ 10 3.1.3 Utrustning _______________________________________________ 10

3.2 Metoder _____________________________________________________ 11 3.2.1 Metoder _________________________________________________ 11

4 Resultat _________________________________________________________ 14 4.1 Samlade resultat ______________________________________________ 14

4.1.1 Frågeformulär ____________________________________________ 14 4.1.2 Mätprotokoll _____________________________________________ 18

4.2 Frågeformulär ________________________________________________ 19 4.2.1 Grundfrågor _____________________________________________ 19 4.2.2 Konventionell design ”Gamma ” _____________________________ 19 4.2.3 Free-form design ”Gamma HD” _____________________________ 19

4.3 Mätprotokoll _________________________________________________ 20 4.4 Lensmeter ___________________________________________________ 20

4.4.1 EZ-200 __________________________________________________ 20 4.4.2 VX-40 ___________________________________________________ 21

5 Diskussion ______________________________________________________ 22

6 Slutsats _________________________________________________________ 25

Referenser __________________________________________________________ 26

Bilagor ______________________________________________________________ I Bilaga A Frågeformulär _______________________________________________ I Bilaga B Mätprotokoll _______________________________________________ VII Bilaga C Svar frågeformulär __________________________________________ VIII Bilaga D Toleranstabell _______________________________________________ IX Bilaga E Informerat samtycke ___________________________________________ X

1

1 Inledning

1.1 Presbyopi

Presbyopi som enligt Ygge (2011) brukar ge symtom någon gång efter 40 års ålder,

beroende på vilket synfel, sysselsättning och kroppsbyggnad man har gör att det blir

svårt att få skärpa vid arbetsuppgifter på nära håll, ex läsning på 40 cm. Det är linsen i

ögat som stelnar, vilket gör att den får svårare att ändra form och brytkraft vid

fokusering på nära håll. Detta är enligt Charman, (2008); Mateo, Porcar-Seder, Solaz, &

Dürsteler, (2010) en del i det naturliga åldrandet. Vilken etnicitet man tillhör kan också

ha betydelse för när presbyopin börjar märkas (Elliott, 2014). Man brukar definiera

inträffandet av presbyopi som tidpunkten då ackommodationsamplituden har sjunkit till

5,00 D eller mindre (Grosvenor, 2007). Det finns då olika sätt att kunna avhjälpa detta

med glasögon eller kontaktlinser. Refraktiv kirurgi, där linsen i ögat ersätts med en

multifokal plastlins kan också vara ett alternativ (Ygge, 2011). En del föredrar att

använda läsglasögon vid närarbete, medan myoper väljer ofta att ta av sig sina glasögon

med avståndskorrektion när de skall läsa. Andra alternativ är någon form av glasögon

med korrektion för flera avstånd. Tidigare användes bifokala eller trifokala glasögon,

men numera väljer de flesta enligt (Meister & Fisher, 2008a) progressiva glasögon

istället.

1.2 Progressiva glasögon

Progressiva glasögon för korrektion av presbyopi har använts i mer än 50 år (Barcik &

Siedlecki, 2010). Trots nackdelar som finns med dessa glas är det enligt Nur Aresya

Ahmad, Noor Halilah, Rabiatun, & Muhammad Irwan, (2017) av en del anledningar,

det bästa valet för presbyoper. Fördelar med ett progressivt glas jämfört med ett bifokalt

eller trifokalt glas är att man i det progressiva glaset inte har några synliga eller distinkta

kanter vid övergångarna mellan de olika avståndszonerna. Man har även en steglös

övergång i addition från avståndsstyrkan upptill i glaset och nedåt till den fulla

närstyrkan, vanligen för 40 cm (Jalie, 2008). Nackdelarna är att det i de mer perifera

delarna av glaset uppstår oönskad astigmatism och distortion på grund av olika

kurvaturer på de optiska zonerna i glaset. Dessa störningar kan minskas genom

2

designförbättringar av glasets yta, men kan ej tas bort helt och hållet (Barcik &

Siedlecki, 2010). Enkelt uttryckt består ett progressivt glas av tre olika zoner. En

avståndszon i glasets övre del och en närzon i glasets nedre del. Mellan dessa zoner

finns en övergångszon som förbinder de två zonerna med varandra, den progressiva

korridoren (Jalie, 2008). Denna korridor kan ha olika längd i olika typer av progressiva

glas. Detta för att glaset skall kunna användas till olika typer av bågar. Förutom vanliga

progressiva glas där styrkor för allt från avstånd till nära finns representerade så

förekommer också progressiva glas för speciella ändamål, t ex närprogressiva glas som

kan användas för både läsning och arbete vid bildskärm, men inte har någon styrka för

avståndsseende. Dessa är vanliga vid kontorsarbete där man vid sin arbetsplats ofta

klarar sig utan någon avståndszon i glasen. Eftersom skillnaden i styrka mellan övre och

nedre delen i glaset blir mindre ger detta också en minskad suddighet perifert i glasen

(Jaschinski, König, Mekontso, Ohlendorf, & Welscher, 2015). Även så kallade

rumsprogressiva glas, som har en avståndszon används i dessa sammanhang.

Avståndsdelen är här placerad långt upp i glaset och har ett relativt smalt synfält, vilket

gör att när- och mellanavstånd prioriteras även i denna typ av glas (Brooks & Borish,

2007; Jalie, 2008). Man uppnår även ergonomiska fördelar med dessa typer av glas vid

kontorsarbete då man kan hålla huvudet i en gynnsammare position för att undvika

obehag och överbelastning i nacke och axlar (Mateo et al., 2010).

1.2.1.1 Mjuk och hård design

Progressiva glas kan tillverkas med så kallad ”mjuk” eller ”hård” design. Med den

mjuka designen uppstår en långsammare ökningstakt av oönskad, (men ofrånkomlig)

cylindrisk styrka i periferin, vilket ger en mjukare övergång men ett smalare område

med helt klar syn. Detta ger ofta en snabbare tillvänjning för oerfarna användare av

progressiva glasögon. Den hårda designen har istället en snabbt ökande astigmatism i

periferin. Cylinderstyrkan blir också större, men denna design ger då istället ett bredare

klart område i avståndsdelen och närdelen av glaset. Den mjuka designen brukar vara att

föredra vid en låg addition och den hårda varianten vid en högre addition för att

motverka den krympande bredden av läsdelen. Det finns även glas av så kallad

multidesign, i vilken designens utformning anpassas beroende på den aktuella

additionen. (Brooks & Borish, 2007; Jalie, 2008; Meister & Fisher, 2008a). Liknande

3

effekter uppnås med olika längd på den progressiva korridoren i glaset, där den korta

korridoren ger en snabbare åtkomst av läsdelen och den längre korridoren ger en

bredare mellanzon, med mindre cylindrisk påverkan (Meister & Fisher, 2008a).

1.2.1.2 Oönskade effekter

Det är viktigt att uppnå horisontell symmetri mellan höger och vänster öga i progressiva

glas. Detta för att få samma prismatiska effekt i båda glasen vid sneda blickriktningar. I

tidiga progressiva glasögon, där glasens nederdel mekaniskt roterades nasalt för att

korrigera för ögonens konvergens vid fokusering på nära håll, uppnåddes inte denna

symmetri. Detta medförde att binokulärseendet blev stört vid sneda blickriktningar. För

att lösa detta används numera en individuell design. Detta betyder att för höger och

vänster öga tillverkas två olika glas, där en optiskt förskjutning nasalt, sker av den

progressiva korridoren, så kallat ”inset”.

Andra oönskade effekter är så kallad ”gungeffekt”, som uppkommer av distortioner och

styrkeförändringar i glasen och ger en känsla av att det som fokuseras i glasens periferi

har olika hastigheter i höger och vänster glas. Det kan också upplevas att raka linjer som

betraktas genom den progressiva zonen lutar, vilket beror på styrkeförändringen i

glasets nedre del (Jalie, 2008; Meister & Fisher, 2008a).

Ytterligare en oönskad effekt med progressiva glas är att de blir tjockare än enkelslipade

glas. Detta för att den nedre delen av glaset får en kupigare form p g a ökad plusstyrka i

glaset. För att nedre kanten av glaset då inte skall bli för tunn, måste hela glaset göras

tjockare. En lösning som används för att motverka detta är prismauttunning. Med hjälp

av ett inducerat bas ner prisma kan hela glaset göras tunnare. Det är då viktigt att

samma prismaeffekt fås i båda glasen, för att inte diplopi skall uppstå (Brooks &

Borish, 2007). En positiv bieffekt av detta prisma är också att bilden flyttas uppåt vid

fokusering på nära håll.

En anledning till att man upplever många av dessa oönskade effekter är den Vestibulo-

okulära reflexen (VOR). I innerörats båggångar där balansorganet sitter uppkommer en

reaktion så fort någon form av rörelse på huvudet sker. Denna reaktion ser till att

4

kompensera när en huvudrörelse görs och man fokuserar på en specifik punkt, så att

ögonen vrider sig åt motsatt riktning som huvudet rör sig, vilket gör det möjligt att

behålla fokus på samma punkt utan att känna av något obehag i form av yrsel eller

liknande (Ygge, 2011). Med glasögon som förstorar eller förminskar bilden behöver

ögonen då rotera mer eller mindre för att få samma kompensation. I progressiva glas

ökar detta problem eftersom det förekommer flera styrkor i glasen (Michaelides &

Schutt, 2014). Hur lätt det går att anpassa sig till detta är olika för olika personer, men

det kan vara ett problem, särskilt vid anpassning till progressiva glasögon. Personer som

har någon form av skada eller problem med sitt balanssinne får då extra svårt

(Michaelides & Schutt, 2014).

1.2.2 Konventionella glas

När progressiva glas började produceras gjordes avståndsdelen, den övre delen av

glaset, som ett enkelslipat glas med en sfärisk framsida. Glasen tillverkades från blanks

med förutbestämda fasta baskurvor, där den progressiva slipningen placerades på

glasets framsida och om det fanns en astigmatisk komponent i refraktionen slipades

denna in på glasets baksida/insida (Jalie, 2008). Snart upptäcktes en design som kunde

minska mängden av den oönskade astigmatismen som uppkom i glasets ytterkanter

genom att sprida ut störningarna över en större yta i glaset. Detta åstadkoms med ett

glas som är asfäriskt i både övre och nedre delen av glaset enligt (Brooks & Borish,

2007). Glaset har alltså inte samma kupighet över hela ytan, vilket ett sfäriskt glas har.

1.2.3 Free-form glas

Allteftersom tekniken utvecklades och datorstyrda tillverkningsprocesser började

användas, behövdes inte längre en fast baskurva väljas till ett progressivt glas. Istället

kunde varje glas anpassas efter aktuellt recept. Glasets framsida gjordes sfäriskt eller

asfäriskt och på baksidan slipades den progressiva komponenten samt eventuell

cylinder. Detta skall enligt Brooks & Borish, (2007) vara extra viktigt för användare

som har astigmatism. Baksidan anges av ett antal koordinater i 0,25 mm intervall. Dessa

påverkas inte bara av baskurvan utan också av det recept som gäller för det aktuella

glaset. Ett japanskt företag, (Seiko Epson Corporation of Japan) fick år 2000 patent på

5

tekniken i USA och mjukvaran har sedan dess sålts till flera tillverkare. Denna

tillverkningsprocess har gjorts möjlig genom utvecklingen av datorstyrda slip- och

polermaskiner som kan producera en mycket precis yta (Meister & Fisher, 2008b).

Förutom att ta hänsyn till bärarens recept vid tillverkning av Free-form glas, kan även

information om toppunktsavstånd, pantoskopisk vinkel, (se Figur 1.1), bågens

frontvinkel (wrapvinkel), (se Figur 1.2) och bågens utseende användas för att optimera

glaset. Ofta används dock standardvärden för detta (Meister & Fisher, 2008b).

Free-form tekniken används enligt Fang, Zhang, Weckenmann, Zhang, & Evans, (2013)

inte bara vid tillverkningen av glasögonglas utan även inom många andra områden, t ex

i kikare, mikroskop eller i speglar av panoramatyp.

1.3 Tidigare studier

Det finns endast ett fåtal tidigare studier som berör detta område, men vid en studie i

USA 2011 med 95 deltagare i åldrar från 39 till 80 år från the University of California,

Berkley School of Optometry Eyewear Center jämfördes konventionella och Free-form

progressiva glas med avseende på komfort, tillvänjning mm. Detta genomfördes med

hjälp av ett frågeformulär som fick fyllas i efter att ha testat de olika glasen. Det gjordes

också mätningar på visus 30 grader perifert åt höger, vid hög och låg kontrast. Testerna

gjordes dubbelt blinda, så att varken deltagare eller undersökare visste vilket glas som

Figur 1.1: Pantoskopisk vinkel Figur 1.2: Frontvinkel (wrapvinkel)

6

testades, under tiden testet pågick. Glasen som jämfördes var ett Zeiss Individual där

hänsyn togs till toppunktsavstånd, pantoskopisk vinkel och wrap-vinkel. Detta

jämfördes med icke Free-form glas som levererades från ett antal olika tillverkare.

Ingen deltagare hade tidigare använt Free-form glas, men alla var vana användare av

progressiva glasögon. Den objektiva skillnaden mellan glasen visade sig vara marginell,

men vid den subjektiva bedömningen visade sig Free-form designen vara den som

föredrogs (Han, Graham, & Lin, 2011).

2017 genomfördes en studie i vilken 51 deltagare från University of Applied Sciences,

Aalen i Tyskland och områden i närheten av Aalen deltog. Här jämfördes ett Free-form

glas (Rodenstock Impression Free Sign 3) med ett konventionellt progressivt glas

(Rodenstock Progressive Life Free). Vid denna test användes också ett frågeformulär

där deltagarna fick bedöma komfort, synfält, distortioner mm. Det gjordes även

mätningar av synfältsbredden för olika avstånd, där tröskelvärden för första tecken på

suddighet noterades. Båda glastyperna uppfattades som komfortabla, men Free-form

designen föredrogs av de flesta vid den subjektiva bedömningen efter 2-3 veckors

tillvänjning. Även de objektiva mätvärdena visade en fördel för Free-form glaset,

(Forkel et al., 2017).

I en annan studie 2015 i Tyskland fick 23 presbyoper i kontorsmiljö jämföra vanliga

progressiva glasögon med närprogressiva glasögon, med bredare läs- och mellanzon,

dock utan avståndszon. Testet pågick i 2 veckor med vardera typen av glasögon och

deltagarna fick svara på ett antal frågor som berörde syn och muskuloskeletala tillstånd.

Där framkom det att de närprogressiva glasögonen gav bättre subjektiv synupplevelse

vid bildskärm och en mindre inklination på huvudet, men när deltagarna fick ytterligare

åtta veckor på sig att fritt prova det glasögonpar man föredrog, valde ungefär hälften de

närprogressiva glasögonen och resten de vanliga progressiva glasögonen (Jaschinski et

al., 2015).

Ytterligare en studie utfördes i Malaysia, bland 60 st användare av progressiva

glasögon, från UiTM Vision Care (optometric clinic and practice in Universiti

Teknologi MARA) 2017, där man undersökte hur nöjda deltagarna var med sina

progressiva glasögon. Det framkom att deltagarna var överlag ganska nöjda, men

7

komforten skulle kunna bli ännu bättre om större hänsyn togs till hur glasögon används

när glasdesign väljs (Nur Aresya Ahmad et al., 2017).

I andra liknande studier har jämförelser gjorts mellan Free-form och konventionella glas

med olika grunddesign.

8

2 Syfte

Syftet med denna studie var att jämföra upplevelsen av synfältsbredden och komforten i

två olika progressiva glasögonglas med samma grunddesign, men som slipats enligt

olika tekniker. Konventionell teknik och Free-form teknik.

9

3 Material och metoder

3.1 Material

3.1.1 Deltagare

Deltagare till studien har bestått av kunder/patienter som har gjort en synundersökning i

syfte att göra en rutinkontroll och/eller att köpa nya glasögon. Synundersökningarna

utfördes av legitimerade optiker och studien och synundersökningarna var utförda hos

Specsavers Optik i Växjö. Totalt deltog 16 personer mellan 43 och 74 år, varav 9

kvinnor och 7 män. Majoriteten var vana bärare av progressiva glasögon, men 3 hade

aldrig använt denna typ av synhjälpmedel tidigare (se Tabell 3.1).

Tabell 3.1: Köns- och åldersfördelning samt vana vid glasögon och progressiva glasögon hos deltagarna

Deltagare Kön Man/Kvinna

(M/K)

Ålder

(År)

Glasögonvana

(År)

Vana vid progressiva

glasögon (År)

1 K 55 15 10

2 K 62 22 15 3 M 74 30 25

4 M 59 10 8

5 K 43 29 0

6 K 51 2 0 7 K 67 18 18

8 M 54 11 5

9 M 64 40 20 10 K 56 22 14

11 K 56 19 13

12 K 63 15 15

13 M 57 10 10 14 M 72 50 25

15 M 71 60 26

16 K 56 20 0

10

3.1.2 Urval

Personer 40-80 år som var i behov av progressiva glasögon och som dessutom hade

refraktionsvärden inom ± 2,5 dioptrier, sfärisk ekvivalent har utgjort urvalskriterier för

denna studie. Gränsvärdet på ± 2,5 dioptrier för tillåtna styrkeomfång valdes för att

kunna hålla sig till glas med brytningsindex, n=1,5. Högre brytningsindex skulle kunnat

resultera i parametrar som påverkade det övriga resultatet, som till exempel kromatisk

aberration p g a lägre Abbe-tal (Brooks & Borish, 2007).

3.1.3 Utrustning

Vid utvärderingarna användes ett frågeformulär (se bilaga A). Formuläret var utformat i

3 delar, varav den första delen med frågor av allmän karaktär besvarades vid

beställningstillfället av glasögonen. Del 2 och 3 innehöll samma frågor och besvarades

efter test av respektive glasögonpar. För mätning av pantoskopisk vinkel vid injustering

av glasögonen och vid mätning av blickvinkel vid läsprov användes en gradskiva med

en sytråd i, (se Figur 3.1). Injusteringen av toppunktsavståndet utfördes med en PD/TP-

mätare från Topcon. För mätning av läsavstånd användes ett måttband och en

”tumstock” användes för mätning av sidledsförflyttning vid bestämmande av

synfältsbredd. Vid beställningen av glasögonen användes ett digitalt mätprogram för

Ipad, där vertikalhöjden (VH) bestämdes. Även den pantoskopiska vinkeln och

wrapvinkeln kunde kontrolleras här. Vid kvalitetskontrollen av glasögonen innan

utlämning användes en vertometer från Topcon (CL-200) och vid uppmätning av de

progressiva kurvorna användes en lensmeter från Visionix (VX-40), som hyrdes in från

Innz Medical och en vertometer från Topcon (EZ-200).

11

Figur 3.1: Utrustning

3.2 Metoder

3.2.1 Metoder

Deltagarna tillfrågades om att delta i samband med att de gjorde en synundersökning på

Specsavers Optik i Växjö, där också alla mätningar och uppföljningsbesök utfördes. De

som var intresserade att deltaga i studien fick då muntlig och skriftlig information, samt

att de fick underteckna ett ”Informerat samtycke” (se bilaga E). Deltagarna fick vid

detta tillfälle också besvara del 1 av ett eget framtaget frågeformulär, vilket innehöll ett

antal frågor som skulle graderas från 1 till 10, (se bilaga A). Frågorna i del 1 var av

allmän natur med avseende på tidigare erfarenheter av glasögon. Det gjordes också en

beställning av två par glasögon. Ett par med det progressiva glaset ”Gamma” , vilket är

ett icke Free-form glas och ett par med glaset ”Gamma HD”, som är ett Free-form glas.

12

Samma modell på glasögonbåge användes till samtliga deltagare för att få så jämförbara

resultat som möjligt (se Figur 3.1). Vertikalhöjden för tillpassningskorset i de

progressiva glasen mättes in med hjälp av ett digitalt mätverktyg för Ipad, där också den

pantoskopiska vinkeln och bågens frontvinkel (wrap-vinkel) kontrollerades.

När glasögonen anlänt från sliperiet gjordes en kvalitetskontroll, där en vertometer från

Topcon (CL-200) användes för att säkerställa att styrkorna låg inom angivna toleranser

enlig tabell, (se bilaga D) och därefter bokades en tid med respektive deltagare för

injustering och utlämning av Glasögonpar 1. Hälften av deltagarna fick börja med

”Gamma” glaset och den andra hälften med ”Gamma HD” glaset utan att veta om vilket

glas man testade. Deltagarna numrerades allteftersom de anslöt sig till studien och

deltagare med udda nummer fick starta med ”Gamma” glaset och jämna nummer med

”Gamma HD” glaset.

Vid injusteringen kontrollerades med gradskiva och sytråd den pantoskopiska vinkeln.

Vinkeln justerades till 10 grader på samtliga deltagares båge och bågens frontvinkel till

5 grader. Toppunktsavståndet uppmättes med en PD/TP-mätare och i övrigt justerades

glasögonen så att bågens passform var god och att glasens tillpassningskors

överensstämde med pupillmitt hos respektive deltagare.

Frågeformulärets del 2 presenterades för deltagarna för att de skulle veta vad man

förväntades vara uppmärksam på vid testet av glasögonen. Frågorna i del 2 syftade till

att värdera upplevd komfort och synskärpa för olika avstånd, samt komforten i sin

helhet. Deltagarna informerades om att det endast var glasens egenskaper som skulle

bedömas och inte bågens, samt att testglasögonen skulle bäras all vaken tid och inga

andra synhjälpmedel skulle användas under fem dagar. En ny tid bokades också 5 dagar

senare.

Vid nästa bokade tillfälle besvarades frågeformulärets del 2 och synfältsbredden på 40

cm uppmättes också, (se Figur 3.2). Mätningen gjordes med hjälp av

pannstödet/hakstödet till biomikroskopet/spaltlampan för att fixera huvudet och ett

läsprov som placerades på en skrivplatta i 30 graders vinkel neråt för att blicken skulle

hamna i läsarean på glasen. Testpersonen fick sen fokusera på en bestämd bokstav i

mitten av läsprovet på en rad större än minsta läsbara rad. Därefter flyttades läsprovet i

sidled tills deltagaren rapporterade minsta tecken på suddighet och den totala

förflyttningen innan suddigheten inträffade uppmättes. Samma sak upprepades åt andra

13

sidan och resultatet antecknades. Därefter fick testpersonen med sig nästa glastyp hem.

Glasen byttes ut i samma båge som använts tidigare för att få exakt samma injustering

som vid första glastypen. Dock gjordes en tillpassningskontroll, för att säkerställa att

inget hade ändrats. Ytterligare en ny tid bokades 5 dagar senare.

Vid fjärde och sista tillfället med deltagarna besvarades samma frågor som vid förra

gången och samma mätningar av synfältet gjordes också.

Efter detta mättes alla glasögon upp i lensmetern från Innz Medical och i vertometern

från Topcon där en jämförelse av de progressiva kurvorna, med avseende på den

cylindriska komponenten, och progressionen gjordes.

Som tack fick alla deltagare i studien erbjudande om att behålla det glasögonpar som

föredrogs, vilket de flesta valde att utnyttja.

Figur 3.2: Mätning av synfältsbredd (egen bild med tillstånd från personen på bilden)

14

4 Resultat

4.1 Samlade resultat

4.1.1 Frågeformulär

Båda glastyperna fick av deltagarna höga medelpoäng, men högst fick ”Gamma” på alla

punkter. (Se Figur 4.1 och Figur 4.2). Skillnaden mellan de olika designerna var dock

inte signifikant (Wilcoxon matched-pairs signed rank test, p = 0,06). När deltagarna

skulle avgöra vilket glas som föredrogs av de två var det 7 st som valde ”Gamma”, 4 st

”Gamma HD ”och 5 st som ansåg att båda glastyperna var lika bra. Av de deltagare som

hade en poäng för åksjuka/sjösjuka mellan 6-10, föredrog alla utom en konventionell

design, ”Gamma”.

Figur 4.1: Låddiagram över subjektiv bedömning för konventionell design "Gamma" och Free-form design ”Gamma HD". Lådorna begränsas av nedre och övre kvartil, (25% och 75%). Linjen i lådan anger medianen och + anger medelvärdet. Lådornas ”morrhår” anger lägsta och högsta värde, (spridningsmått).

Gamma GammaHD23456789

10

Poän

g

Subjektiv Upplevelse

15

Figur 4.2: Medelvärden och medianvärden för utvärderingsfrågorna för konventionell design ”Gamma” jämfört med Free-form design ”Gamma HD”.

8,9

8,9

9,2

9,1

9,3

9,1

8,6

8,5

9,4

9,1

9,1

9,0

8,3

8,1

8,5

8,8

8,7

8,2

8,1

7,8

8,8

8,9

8,9

8,5

7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 10,0

Hur gick det att vänja sig vid glasen

Hur upplevs komforten generellt

Upplevd synskärpa avstånd (över 6m)

Upplevd synskärpa mellanavstånd (ca 60-80 cm)

Upplevd synskärpa näravstånd (ca 40 cm)

Upplevd synfältsbredd avstånd (över 6m)

Upplevd synfältsbredd mellanavstånd (ca 60-80 cm)

Upplevd synfältsbredd näravstånd (ca 40 cm)

Mängden bildförvrängningar/lutande föremål

Yrsel/illamående, "gungig känsla"

Avståndsbedömning

Medelvärde alla svar

Medelvärden samtliga deltagareGamma HD Gamma

10,0

9,0

9,5

9,5

10,0

9,0

9,0

9,0

10,0

10,0

10,0

9,5

9,0

8,0

9,0

9,0

9,0

9,0

8,0

8,0

10,0

10,0

10,0

8,5

7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 10,0

Hur gick det att vänja sig vid glasen

Hur upplevs komforten generellt

Upplevd synskärpa avstånd (över 6m)

Upplevd synskärpa mellanavstånd (ca 60-80 cm)

Upplevd synskärpa näravstånd (ca 40 cm)

Upplevd synfältsbredd avstånd (över 6m)

Upplevd synfältsbredd mellanavstånd (ca 60-80 cm)

Upplevd synfältsbredd näravstånd (ca 40 cm)

Mängden bildförvrängningar/lutande föremål

Yrsel/illamående, "gungig känsla"

Avståndsbedömning

Medianvärde alla svar

Medianvärde samtliga deltagareGamma HD Gamma

16

Vid en jämförelse mellan kvinnor och män för de båda glastyperna noterades lägre

värden för kvinnorna men ingen signifikant skillnad ,(p = 0,2365) för ”Gamma” och för

”Gamma HD”, (p = 0,6583).

Figur 4.3: : Medelvärden och medianvärden för utvärderingsfrågorna för konventionell design ”Gamma” för kvinnor jämfört med män.

9,1

9,6

9,4

9,6

9,6

9,4

9,1

9,3

9,6

9,7

9,7

9,5

8,8

8,3

9,0

8,7

9,0

8,9

8,2

7,9

9,3

8,6

8,7

8,7

7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 10,0

Hur gick det att vänja sig vid glasen

Hur upplevs komforten generellt

Upplevd synskärpa avstånd (över 6m)

Upplevd synskärpa mellanavstånd (ca 60-80 cm)

Upplevd synskärpa näravstånd (ca 40 cm)

Upplevd synfältsbredd avstånd (över 6m)

Upplevd synfältsbredd mellanavstånd (ca 60-80 cm)

Upplevd synfältsbredd näravstånd (ca 40 cm)

Mängden bildförvrängningar/lutande föremål

Yrsel/illamående, "gungig känsla"

Avståndsbedömning

Medelvärde alla svar

Medelvärden Män och Kvinnor Gamma

Kvinnor Män

10,0

10,0

10,0

10,0

10,0

10,0

9,0

9,0

10,0

10,0

10,0

10,0

10,0

8,0

9,0

9,0

9,0

9,0

9,0

9,0

10,0

10,0

10,0

9,0

7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 10,0

Hur gick det att vänja sig vid glasen

Hur upplevs komforten generellt

Upplevd synskärpa avstånd (över 6m)

Upplevd synskärpa mellanavstånd (ca 60-80 cm)

Upplevd synskärpa näravstånd (ca 40 cm)

Upplevd synfältsbredd avstånd (över 6m)

Upplevd synfältsbredd mellanavstånd (ca 60-80 cm)

Upplevd synfältsbredd näravstånd (ca 40 cm)

Mängden bildförvrängningar/lutande föremål

Yrsel/illamående, "gungig känsla"

Avståndsbedömning

Medianvärde alla svar

Medianvärden Män och Kvinnor GammaKvinnor Män

17

Figur 4.4: Medelvärden och medianvärden för utvärderingsfrågorna för Free-form design ”Gamma HD” för kvinnor jämfört med män.

7,9

8,4

8,6

9,0

8,7

8,7

8,4

8,3

9,1

9,9

9,6

8,8

8,7

7,8

8,4

8,7

8,7

7,8

7,8

7,4

8,6

8,1

8,4

8,2

7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 10,0

Hur gick det att vänja sig vid glasen

Hur upplevs komforten generellt

Upplevd synskärpa avstånd (över 6m)

Upplevd synskärpa mellanavstånd (ca 60-80 cm)

Upplevd synskärpa näravstånd (ca 40 cm)

Upplevd synfältsbredd avstånd (över 6m)

Upplevd synfältsbredd mellanavstånd (ca 60-80 cm)

Upplevd synfältsbredd näravstånd (ca 40 cm)

Mängden bildförvrängningar/lutande föremål

Yrsel/illamående, "gungig känsla"

Avståndsbedömning

Medelvärde alla svar

Medelvärden Män och Kvinnor Gamma HD

Kvinnor Män

8,0

8,0

9,0

9,0

9,0

9,0

8,0

9,0

9,0

10,0

10,0

9,0

10,0

8,0

9,0

9,0

9,0

9,0

8,0

8,0

10,0

10,0

10,0

8,0

7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 10,0

Hur gick det att vänja sig vid glasen

Hur upplevs komforten generellt

Upplevd synskärpa avstånd (över 6m)

Upplevd synskärpa mellanavstånd (ca 60-80 cm)

Upplevd synskärpa näravstånd (ca 40 cm)

Upplevd synfältsbredd avstånd (över 6m)

Upplevd synfältsbredd mellanavstånd (ca 60-80 cm)

Upplevd synfältsbredd näravstånd (ca 40 cm)

Mängden bildförvrängningar/lutande föremål

Yrsel/illamående, "gungig känsla"

Avståndsbedömning

Medianvärde alla svar

Medianvärden Män & Kvinnor Gamma HDKvinnor Män

18

4.1.2 Mätprotokoll

Vid mätning av synfältsbredden på nära håll, (40 cm) blev medelvärdet för Gamma 47,5

mm och medelvärdet för Gamma HD 44,2 mm. Ett parat T test visade att detta inte var

någon signifikant skillnad, (p = 0,476). Toppunktsavståndet hos deltagarnas glasögon

varierade mellan 10,0 och 17,5 mm.

Tabell 4.1Medelvärden från mätprotokoll

Figur 4.5: Samband mellan toppunktsavstånd och uppmätt synfältsbredd för ”Gamma”, (r = 0,4610) och ”Gamma HD”, (r = 0,2090)

10 150

20

40

60

80

Samband TPA Synfält

TPA (mm)

Synf

älts

bred

d (m

m)

Gamma

GammaHDY = -3,145*X + 88,72

Y = -1,584*X + 64,64

Mätprotokoll medelvärden

Synfält @ 40 cm

Gamma 47,5

Gamma HD

44,2

Medel totalt

45,7

19

4.2 Frågeformulär

4.2.1 Grundfrågor

Refraktionsvärden på deltagarna var mellan -2,25 D och +2,00 D (sfärisk ekvivalent),

med cylindervärden mellan 0,00 D och -2,50 D. Deltagarnas addition låg mellan

+1,00 D och +2,50 D. Alla deltagare förutom 3, som aldrig använt progressiva

glasögon, var vana att använda sina progressiva glasögon och alla använde också sina

glasögon hela tiden, utom en som skattade sitt användande till 9 i frågeformuläret. När

det gäller tillvänjningen av de progressiva glasögonen låg 2 st under 5 poäng i

bedömningen, 3 st mellan 5-7 poäng och 11 st mellan 8-10 poäng. Detta gav ett

medelvärde på 7,9. Gruppens andel av rörelse under dagen graderades för 2 st under 5,

för 7 st 5-7, och för 7 st 8-10, vilket medförde ett medelvärde på 7,1 för rörligheten. För

användandet av dator/surfplatta/mobil blev medelvärdet 4,9.

Deltagarnas benägenhet för problem med åksjuka/sjösjuka gav en medelpoäng på 3,9,

vilken fördelade sig på 8 st under 3, 5 st mellan 3-6 och 3 st 8-10. Uppdelat mellan

kvinnor och män, blev utfallet 5,4 för kvinnor och 2,0 för män (p = 0,02), en signifikant

skillnad.

4.2.2 Konventionell design ”Gamma ”

Glaset ”Gamma” fick en total medelpoäng på 9,0 och delfrågornas medelvärden låg

mellan 8,5 för synfältsbredden på nära håll, (40 cm) och 9,4 när det gällde poängen för

mängden bildförvrängningar/lutande föremål.

4.2.3 Free-form design ”Gamma HD”

För ”Gamma HD” glaset blev det en total medelpoäng på 8,5. Här låg nivån för

delfrågornas medelpoäng mellan 7,8 för synfältsbredden på nära håll, (40 cm) och 8,9

som gällde avståndsbedömningen.

20

4.3 Mätprotokoll

Synfältsbredden på nära håll, (40 cm) uppmättes för deltagarna till mellan 15,0 mm och

75,0 mm

Glaset ”Gamma” med konventionell design upplevdes vid mätningarna ha ett bredare

synfält hos 9 deltagare i studien vid mätningarna.

Synfältsbredden hos glaset ”Gamma HD” med Free-form design upplevdes bredare vid

mätningarna hos 7 deltagare.

4.4 Lensmeter

4.4.1 EZ-200

Med vertometern från Topcon, (EZ-200) projicerades en cylinderplot över glasens

astigmatism. Även en kurva över additionens förändring i glaset redovisades, där

skillnaden i avstånd mellan en punkt för avståndsstyrkan och en punkt för närstykan

kunde utläsas. Här angavs också hur stort inset för läsdelen som fanns i glasen. Vid en

jämförelse här mellan Gamma och Gamma HD visades att avståndet mellan

”fjärrpunkten” och ”närpunkten” i samtliga fall var längre (flackare kurva) för

”Gamma” än för ”Gamma HD”, (se Figur 4.6a:”Gamma” och Figur 4.6b: ”Gamma

HD")

Figur 4.6a:”Gamma” Figur 4.6b: ”Gamma HD"

21

4.4.2 VX-40

Vid mätningar med lensmetern (VX-40), från Innz Medical där en cylinderplot också

kunde visas, sågs en tydlig skillnad i utbredningen av oönskad astigmatism i glaset

mellan konventionell design ”Gamma” och Free-form design ”Gamma HD”. Detta

visades särskilt vid högre cylinderstyrka i glasen (se Figur 4.7).

Figur 4.7: Höger glas med en cylinderstyrka på -2,50 D. Nr1: ”Gamma” Nr2:” Gamma HD”

22

5 Diskussion

Ingen tidigare studie har hittats där en jämförelse mellan samma grunddesign av

progressiva glas med konventionell slipteknik och Free-form teknik gjorts. Därför var

det intressant att här undersöka detta. Resultatet visade både i den subjektiva

bedömningen via frågeformuläret och vid den något mer objektiva uppmätningen av

synfältet på 40 cm, att ”Gamma” var det glas som fick högst medelpoäng på alla

punkter. Det var dock ganska små skillnader där båda glastyperna fick mycket höga

poäng och flera deltagare tyckte att båda glasen var lika bra och hade svårt att urskilja

någon favorit. Vid mätningarna på 40 cm upplevde 9 deltagare att Gamma hade det

bredaste synfältet, medan 7 deltagare uppfattade ett bredare synfält med Gamma HD,

dock ingen signifikant skillnad.

En intressant observation var att kvinnor verkar överlag ha svårare att acceptera

progressiva glasögon än män, (se Figur 4.3 och Figur 4.4). Kvinnor har i studien

genomgående angett lägre medelpoäng för de progressiva glasen oavsett glasdesign och

det är också en större spridning av poängbedömningarna hos kvinnorna än hos männen.

Orsaken till detta kan vara att kvinnorna är mindre nöjda med de progressiva glasen,

men det kan lika gärna bero på att kvinnorna gjorde en lägre skattning generellt.

Skillnaden var dock inte statistiskt signifikant . Det finns dock vissa studier som påvisar

att det finns en högre prevalens för åksjuka/sjösjuka hos kvinnor än hos män (Grunfeld

& Gresty, 1998; Ruth, Frederick, Leanna, & Kenneth, 2018), vilket även denna studie

visade. Detta skulle kunna vara en orsak till att kvinnorna har angett lägre poäng för de

progressiva glasen, då det i progressiva glas finns en ökad risk för konflikter mellan

informationen från balanssinnet och synsinnet, eftersom det förekommer flera styrkor i

glasen (Michaelides & Schutt, 2014). Noteras kan också att en övervägande majoritet av

de deltagare som hade angett höga poäng för åksjuka/sjösjuka valde konventionell

design ”Gamma” som favoritglas.

Den fråga som fick genomgående lägst poäng av alla frågorna var bedömningen av

synfältet på nära håll, vilket var något förvånade resultat, eftersom fältet för

mellanavstånd ofta är det smalaste i progressiva glas. Vid mätningen av synfältsbredden

23

kunde inget statistiskt samband mellan noterad bredd och toppunktsavstånd påvisas. En

viss korrelation fanns dock, (r = 0,4102), (se Figur 4.5).

Vid mätningarna med EZ-200 syns en tydlig skillnad mellan avståndet för ”fjärrpunkt”

och ”närpunkt” i de båda glastyperna. En flackare kurva för additionen visas för

”Gamma” glasen, (se Figur 4.6a och 4.6b). Detta stämmer väl överens med den tekniska

specifikationer på glasen där det anges att Gamma HD ger ett bredare och djupare

synfält, vilket man också kan se tydligt på jämförelsen mellan glasen efter mätningar

med VX-40, (se Figur 4.7).

I en tidigare studie där ett Free-form glas jämfördes med konventionella glas från olika

tillverkare, visades att ingen mätbar skillnad mellan Free-form glas och konventionella

glas förelåg, men här gav den subjektiva bedömningen en fördel för Free-form glasen,

(Han et al., 2011). Vid en annan studie, där en typ av Free-form glas jämfördes med ett

konventionellt glas av en annan design, men från samma tillverkare, (Forkel et al.,

2017), visade sig Free-form glaset få bäst resultat både vid subjektiv bedömning och vid

objektiva mätningar. Här fick deltagarna en tillvänjningsperiod på 2-3 veckor, vilket

kan ha bidragit till resultatet. I nuvarande studie fick deltagarna endast 5 dagar på sig att

vänja sig vid sina glasögon, eftersom tiden var begränsad och varje individ skulle

undersökas vid fyra tillfällen. Det har i den här studien konstaterats att deltagarna var

överlag mycket nöjda med sina progressiva testglasögon, vilket också framkom vid en

studie i Malaysia, (Nur Aresya Ahmad et al., 2017).

Att resultatet i den här studien visade att deltagarna föredrog den konventionella

glasdesignen före Free-form designen kan ha orsakats av att inte tillräckligt lång

tillvänjningstid av glasögonen var möjlig. Det kan också vara så att en liten mängd

oönskad astigmatism i glaset kan av vissa bärare uppfattas som tydligt, vilket kan vara

fallet i det konventionella glaset där cylinderstyrkan i glasets periferi sker med en

långsammare ökningstakt än i Free-form glaset, där ökningen av cylinderstyrkan sker

fortare och når snabbt en högre nivå, när den väl sker, (se Figur 4.7). Detta kan göra att

bäraren besväras mer av den oönskade astigmatismen i Free-formglaset, särskilt under

en invänjningstid. Den här studien var också begränsad i styrkeomfånget till ± 2,5

dioptrier, sfärisk ekvivalent. Med ökade styrkor i glasen kunde resultaten kanske blivit

annorlunda. Speciellt intressant hade det varit att undersöka skillnader i glastyperna vid

24

högre cylinderstyrkor, då det skulle kunna ge ett annat resultat, (Brooks & Borish,

2007). En längre testperiod för glasögonen hade också varit önskvärt.

En övrig reflektion är att det verkar finnas väldigt lite studier i detta ämne att tillgå,

vilket är anmärkningsvärt, då det finns många tillverkare som alla strävar efter att

förbättra kvalitet och komfort på sina progressiva glasögonglas, vilket man också är

duktiga på att marknadsföra. Kanske det är känsligt att göra sådana studier officiella, på

grund av eventuella konkurrensfördelar.

25

6 Slutsats

De flesta deltagare i den här studien upplever ingen större skillnad mellan progressiva

glas med konventionell design ”Gamma” eller Free-form design ”Gamma HD” och är

mycket nöjda generellt med komforten. Kvinnor har överlag en lägre acceptans för de

progressiva glasen och det finns en trend som visar att ett mindre toppunktsavstånd har

en positiv inverkan på synfältsbredden. Dessutom föredrar de som har större problem

med åksjuka/sjösjuka glas med konventionell design ”Gamma”.

26

Referenser Barcik, A., & Siedlecki, D. (2010). Optical performance of the eye with progressive

addition lens correction. Optik, 121(21), 1937-1940.

doi:https://doi.org/10.1016/j.ijleo.2009.05.030

Brooks, C. W., & Borish, I. M. (2007). System for ophtalmic dispensing (Third edition

ed.). St. Louis Missouri 63146: Butterworth-Heinemann, an imprint of Elsevier

Inc.

Charman, W. N. (2008). The eye in focus: accommodation and presbyopia.(Report).

Clinical and Experimental Optometry, 91, 207.

Elliott, D. B. (2014). Clinical procedures in primary eye care (4th ed.. ed.). Jordon Hill,

Oxford]: Jordon Hill, Oxford : Saunders.

Fang, F. Z., Zhang, X. D., Weckenmann, A., Zhang, G. X., & Evans, C. (2013).

Manufacturing and measurement of freeform optics. CIRP Annals -

Manufacturing Technology, 62(2), 823-846. doi:10.1016/j.cirp.2013.05.003

Forkel, L. J., Reiniger, L. J., Muschielok, L. A., Welk, L. A., Seidemann, L. A., &

Baumbach, L. P. (2017). Personalized Progressive Addition Lenses: Correlation

between Performance and Design. Optometry and Vision Science, 94(2), 208-

218. doi:10.1097/OPX.0000000000001016

Grosvenor, T. P. (2007). Primary care optometry (5th ed.. ed.). St. Louis, Mo.: St.

Louis, Mo. : Butterworth-Heinemann/Elsevier.

Grunfeld, E., & Gresty, M. A. (1998). Relationship between motion sickness, migraine

and menstruation in crew members of a "round the world" yacht race. Brain

Research Bulletin, 47(5), 433-436. doi:10.1016/S0361-9230(98)00099-9

Han, S. C., Graham, A. D., & Lin, M. C. (2011). Clinical Assessment of a Customized

Free-Form Progressive Add Lens Spectacle. Optometry and Vision Science,

88(2), 234-243. doi:10.1097/OPX.0b013e31820846ac

Jalie, M. (2008). Ophthalmic lenses and dispensing (3. ed.. ed.). Edinburgh ; New York:

Edinburgh ; New York : Butterworth Heinemann Elsevier.

Jaschinski, W., König, M., Mekontso, T. M., Ohlendorf, A., & Welscher, M. (2015).

Comparison of progressive addition lenses for general purpose and for computer

vision: an office field study. Clinical and Experimental Optometry, 98(3), 234-

243. doi:10.1111/cxo.12259

27

Mateo, B., Porcar-Seder, R., Solaz, J. S., & Dürsteler, J. C. (2010). Experimental

procedure for measuring and comparing head–neck–trunk posture and

movements caused by different progressive addition lens designs. Ergonomics,

53(7), 904-913. doi:10.1080/00140139.2010.489961

Meister, D. J., & Fisher, S. W. (2008a). Progress in the spectacle correction of

presbyopia. Part 1: Design and development of progressive lenses. Clinical and

Experimental Optometry, 91(3), 240-250. doi:10.1111/j.1444-

0938.2007.00245.x

Meister, D. J., & Fisher, S. W. (2008b). Progress in the spectacle correction of

presbyopia. Part 2: Modern progressive lens technologies. Clinical and

Experimental Optometry, 91(3), 251-264. doi:10.1111/j.1444-

0938.2008.00246.x

Michaelides, E., & Schutt, C. A. (2014). The correlation between the vestibulo-ocular

reflex and multi-focal ocular correction: implications for vestibular

compensation. American Journal of Otolaryngology, 35(5), 572-576.

doi:https://doi.org/10.1016/j.amjoto.2014.06.003

Nur Aresya Ahmad, N., Noor Halilah, B., Rabiatun, M., & Muhammad Irwan, R.

(2017). Satisfaction Level of Progressive Additional Lens (PALs) Wearers.

Environment-Behaviour Proceedings Journal (E-BPJ), 2(6), 373-382.

doi:10.21834/e-bpj.v2i6.999

Ruth, E. P., Frederick, B., Leanna, W., & Kenneth, S. (2018). Findings of an effect of

gender, but not handedness, on self-reported motion sickness propensity.

BioPsychoSocial Medicine, 12(1), 1-4. doi:10.1186/s13030-018-0121-4

Ygge, J. (2011). Ögat och synen. Stockholm: Stockholm : Karolinska Institutet

University Press.

I

Bilagor Bilaga A Frågeformulär Grundfrågor (vid tillfälle 1) Datum…………………… Refraktion H…………………………… Ålder…………………….. V…………………………… Kön……………………… PD……………………Add……………. Hur länge har du använt glasögon?..................................................år Hur länge har du använt progressiva glasögon?...............................år Om 1 = Omöjligt att vänja sig 10 = Ingen tillvänjning behövdes Hur var det att vänja sig vid progressiva glasögon?

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Används inte alls 10 = Används hela min vakna tid Hur mycket använder du dina progressiva glasögon?

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Sitter stilla hela dagen 10 = Är i rörelse hela dagen Hur skulle du beskriva din dag?

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Använder aldrig dator/surfplatta eller mobiltelefon 10 = Använder dator/surfplatta eller mobiltelefon hela min vakna tid Hur stor del av din vakna tid använder du dator/surfplatta eller mobiltelefon?

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

II

Om 1 = Känner aldrig av åksjuka/sjösjuka 10 = Har alltid problem med åksjuka/sjösjuka Hur vanligt är det att du känner av åksjuka/sjösjuka

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

III

Utvärderingsfrågor första glasögonparet (vid tillfälle 3) Om 1 = Omöjligt att vänja sig vid 10 = Mycket lätt att vänja sig vid Hur tycker du att det gick att vänja sig vid de här glasögonen? (avser endast glasen, inte bågen)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Mycket obekvämt att använda glasögonen ? (avser endast glasens komfort, inte bågens) 10 = Mycket bekvämt att använda glasögonen ? (avser endast glasens komfort, inte bågens) Hur upplever du komforten i glasögonen generellt

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Dålig synskärpa 10 = Utmärkt synskärpa Hur upplever du synskärpan på långt håll ? (över 6 m)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Hur upplever du synskärpan på mellanavstånd ? (60-80 cm)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Hur upplever du synskärpan på nära håll ? (40 cm)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Mycket smalt synfält (stort suddigt fält i glasets ytterkanter, temporalt och nasalt) 10 = Mycket brett synfält (ingen suddighet i glasets ytterkanter, temporalt och nasalt) Hur upplever du synfältsbredden i glasen på långt håll ? (över 6 m)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

IV

Hur upplever du synfältsbredden i glasen på mellanavstånd ? (60-80 cm)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Hur upplever du synfältsbredden i glasen på nära håll ? (40 cm)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Stora bildförvrängningar och/eller att föremål ser ut att luta 10 = Inga bildförvrängningar och/eller att inga föremål ser ut att luta Upplever du några bildförvrängningar/lutande saker i bilden?

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Stora problem med en ”gungig” känsla (yrsel/illamående) 10 = Inte någon känsla av ”gungighet” Upplever du någon ”gungig” känsla eller yrsel/illamående?

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Mycket svårt att bedöma avstånd 10 = Inga problem att bedöma avstånd Hur upplever du förmågan att bedöma avstånd i glasen?

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

V

Utvärderingsfrågor andra glasögonparet (vid tillfälle 4) Om 1 = Omöjligt att vänja sig vid 10 = Mycket lätt att vänja sig vid Hur tycker du att det gick att vänja sig vid de här glasögonen? (avser endast glasen, inte bågen)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Mycket obekvämt att använda glasögonen ? (avser endast glasens komfort, inte bågens) 10 = Mycket bekvämt att använda glasögonen ? (avser endast glasens komfort, inte bågens) Hur upplever du komforten i glasögonen generellt

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Dålig synskärpa 10 = Utmärkt synskärpa Hur upplever du synskärpan på långt håll ? (över 6 m)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Hur upplever du synskärpan på mellanavstånd ? (60-80 cm)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Hur upplever du synskärpan på nära håll ? (40 cm)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Mycket smalt synfält (stort suddigt fält i glasets ytterkanter, temporalt och nasalt) 10 = Mycket brett synfält (ingen suddighet i glasets ytterkanter, temporalt och nasalt) Hur upplever du synfältsbredden i glasen på långt håll ? (över 6 m)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

VI

Hur upplever du synfältsbredden i glasen på mellanavstånd ? (60-80 cm)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Hur upplever du synfältsbredden i glasen på nära håll ? (40 cm)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Stora bildförvrängningar/lutande saker, i bilden 10 = Inga bildförvrängningar/lutande saker , i bilden Upplever du några bildförvrängningar/lutande saker i bilden?

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Stora problem med en ”gungig” känsla (yrsel/illamående) 10 = Inte någon känsla av ”gungighet” Upplever du någon ”gungig” känsla eller yrsel/illamående?

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Mycket svårt att bedöma avstånd 10 = Inga problem att bedöma avstånd Hur upplever du förmågan att bedöma avstånd i glasen?

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

VII

Bilaga B Mätprotokoll

Mätprotokoll

Deltagare Glasögon

GammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HD

16

Synfält @ 40 cm Hö (mm)

5030655070

7

8

9

10

11

12

1

2

3

4

5

6

452540807530

13

14

15

456035

253565556075

70,045 45,035 30,0

153055

55 52,540 35,050 57,550

403520756540

254030

45 42,5

70 67,550 52,555 57,5

30 30,025 25,040 37,5

40,035 35,0

30 30,045 45,060 60,0

14,5

12,5

12,5

15,0

12,5

17,5

15,0

55 55,0

40 40,015 15,030 30,0

20 20,045 60,065 65,0

30 32,540

16,5

10,0

11,5

11,5

12,0

10,5

Synfält @ 40 cm Vä (mm)

Synfält @ 40 cm Medel (mm) TPA (mm)

13,0

15,0

10,0

75 75,035 30,0

40 40,060 70,060 67,5

50,070

VIII

Bilaga C Svar frågeformulär

Deltagare

12

34

56

78

910

1112

1314

1516

Ålder

5462

7459

4353

6754

6456

5663

5772

7156

Kön

KK

MM

KK

KM

MK

KK

MM

MK

Cylinder

-0,50-1,00

-0,75-0,25

-0,50Plan

-0,250,00

-2,50-0,75

-0,75-0,50

-0,50-0,50

-0,75-1,00

Add

2,252,25

2,252,50

1,002,00

2,502,25

2,502,25

2,502,25

2,252,50

2,252,50

PD29/29

29,5/29,531,5/31,5

30,5/31,529,5/29,5

33/3330,5/29,5

32,0/30,532/32

32/3129,0/29,5

29,5/29,534/34

33/3330,5/30,5

32/31

Använt glasögon (Å

r)15

2230

1029

218

1140

2219

1510

5060

20A

nvänt progressiva glasögon (År)

1015

258

00

185

2014

1315

1025

250

Hur var det att vänja sig vid progressiva glasögon

89

88

107

109

83

1010

78

47

Hur m

ycket används de progressiva glasögonen10

1010

101

110

1010

1010

1010

910

1H

ur mycket är du i rörelse

88

87

37

103

510

105

106

76

Hur m

ycket används dator/surfplatta eller mobiltelefon

37

16

33

39

410

47

27

46

Känner du av åksjuka/sjösjuka

85

16

41

11

16

95

12

210

Gam

ma

Hur gick det att vänja sig vid glasen

1010

108

105

1010

109

107

108

88

Hur upplevs kom

forten generellt8

109

108

69

1010

910

810

99

7U

pplevd synskärpa avstånd (över 6m)

710

910

108

1010

109

108

108

99

Upplevd synskärpa m

ellanavstånd (ca 60-80 cm)

810

109

105

1010

109

108

109

98

Upplevd synskärpa näravstånd (ca 40 cm

)9

1010

1010

710

1010

910

810

89

8U

pplevd synfältsbredd avstånd (över 6m)

810

910

98

1010

109

108

108

98

Upplevd synfältsbredd m

ellanavstånd (ca 60-80 cm)

610

99

95

1010

109

98

108

88

Upplevd synfältsbredd näravstånd (ca 40 cm

)4

109

89

610

1010

99

810

99

6M

ängden bildförvrängningar/lutande föremål

1010

108

107

1010

1010

1010

109

107

Yrsel/illam

ående, "gungig känsla"3

109

1010

810

1010

1010

910

910

7A

vståndsbedömning

310

910

107

1010

1010

109

109

109

Gam

ma H

DH

ur gick det att vänja sig vid glasen9

1010

710

710

108

510

107

94

7H

ur upplevs komforten generellt

610

98

96

1010

85

810

78

96

Upplevd synskärpa avstånd (över 6m

)8

109

1010

910

107

19

107

98

9U

pplevd synskärpa mellanavstånd (ca 60-80 cm

)10

1010

88

810

108

58

1010

98

9U

pplevd synskärpa näravstånd (ca 40 cm)

610

98

109

1010

88

710

99

88

Upplevd synfältsbredd avstånd (över 6m

)9

109

109

310

109

38

107

88

8U

pplevd synfältsbredd mellanavstånd (ca 60-80 cm

)8

109

88

510

109

57

108

87

7U

pplevd synfältsbredd näravstånd (ca 40 cm)

510

95

86

1010

98

610

89

84

Mängden bildförvrängningar/lutande förem

ål10

109

810

410

1010

109

108

910

4Y

rsel/illamående, "gungig känsla"

1010

1010

105

1010

105

1010

109

103

Avståndsbedöm

ning2

109

1010

610

1010

109

109

910

9Föredrar G

amm

aX

XX

XX

XX

Föredrar Gam

ma H

DX

XX

XIngen favorit Tycker om

båda parenX

XX

XX

IX

Bilaga D Toleranstabell

Toleranser (BVP) på single vision och bifokala glas

0,00 till 0,75 0,875 till 4,00 4,125 till 6,000,00 till 3,00 0,12 0,09 0,12 0,18

3,125 till 6,00 0,12 0,12 0,12 0,186,125 till 9,00 0,12 0,12 0,18 0,18

9,125 till 12,00 0,18 0,12 0,18 0,2512,125 till 20,00 0,25 0,18 0,25 0,25

Över 20,00 0,37 0,25 0,25 0,37

0,00 till 0,75 0,875 till 4,00 4,125 till 6,000,00 till 6,00 0,12 0,12 0,18 0,18

6,125 till 9,00 0,12 0,18 0,18 0,189,125 till 12,00 0,12 0,18 0,18 0,25

12,125 till 20,00 0,18 0,18 0,25 0,25Över 20,00 0,25 0,25 0,25 0,37

Cyl styrka (D) 0,125 till 0,25 0,375 till 0,50 0,625 till 0,75 0,875 till 1,50 1,625 till 2,50 över 2,50Tolerans i grader 16 9 6 4 3 2

AddTolerans (D)

HorisontelltVertikalt

Tilt (vridning)*Skillnaden i höjd mellan höger och vänster glas får vara max 1 mm

Prismakorrektion PRD

Prismakorrektion PRD

Toleranser på cylinder (D)Över 6,00

x

Styrka (D) Toleranser på varje meridian

Toleranstabell2009-09-01. Enligt SS-EN ISO 21987:2009

0,37

Toleranser (BVP) på progressiva och degressiva glasToleranser på cylinder (D)

Över 6,000,25

0,250,250,250,25

0,25

Styrka (D) Toleranser på varje meridian

0,250,250,37

Max 2 grader från horisontallinjen

Prismatoleranser horisontellt (Gäller för både PD och prismakorrektioner)Lägsta styrka Horisontell tolerans

Toleranser på cylinderaxel

Toleranser på addition (Bifokala och progressiva)Upptill och inkl 4,00 Över 4,00

0,12 0,18

1 Prd0,33 Prd + max 1 mm

1,25 Prd0,58 Prd + max 2 mm

Monteringstoleranser (bifokalsegment och monteringskors på progressiva)

0,00 till 3,25 0,67 Prd0,00 till 2,00

Max +/-1 mm monokulärt per glasMax 1 mm*

Vertikala Prismatoleranser (höjdfel)

2,25 till 10,00

Över 10,00

Dessa toleranser gäller för den lägsta styrkan i ett par glasögon i horisontell riktning

Högre än 3,250,00 till 3,25

Högre än 3,250,00 till 3,25

Högre än 3,25

Max 2 mm

1,00 PrdHögre än 5,00 0,50 Prd + max 1 mm

Lägsta styrka Vertikal tolerans

0,00 till 2,00 0,00 till 5,00 0,50 PrdHögre än 5,00 Max 1 mm

Dessa toleranser gäller för den lägsta styrkan i ett par glasögon i vertikal riktning

Man använder alltid den lägsta styrkan som förekommer i något av glasen i den riktning som du kontrollerar. Dvs om man ska kontrollera PD är det den lägsta styrkan horisontellt som används och när det gäller toleransen för höjdfel används den lägsta styrkan vertikalt. Exempel: sf +4,50 cyl -1,50 ax 90 grader. Ingen prismakorrektion. Huvudsnitten mäter +4,50 respektive +3,00. Den svagaste styrkan horisontellt är +3,00. Gå in i tabellen för horisontell prismatolerans. Eftersom det inte är någon prismakorrektion börjar man i raden 0,00 till 2,00 i kolumnen "Prismakorrektion". Gå sedan ut till kolumnen "lägsta styrka" som i det här fallet är 3,00 (faller inom 0,00-3,25). Läs av toleransen till höger i samma rad = 0,67 Prd. Gör sedan på samma sätt med vertikal tolerans. Vertikalt är svagaste styrkan +4.50 och toleransen 0,50 Prd.

Så här räknar du ut prismatolerans enligt den reviderade standarden:

2,25 till 10,00 0,00 till 5,00 0,75 PrdHögre än 5,00 0,25 Prd + max 1 mm

Över 10,00 0,00 till 5,00

X

Bilaga E Informerat samtycke

Student Christer Citron

cc222hm@student.lnu.se

Handledare Peter Lewis PhD 0480-446182 peter.lewis@lnu.se

Informerat samtycke – Jämförelse progressiva glas Denna studie har som mål att utröna om personer som använder progressiva glasögon upplever några skillnader i komfort och synfunktion mellan glasögonglas av samma progressiva grunddesign, men som tillverkas enligt olika tekniker. Det kommer också att undersökas om det finns några samband mellan upplevda skillnader och tidigare glasögonerfarenheter.

Studien kommer att användas till mitt examensarbete vid optikerutbildningen på Linnéuniversitetet.

Så här går det till Undersökningen kommer att innefatta fyra tillfällen, varav den första delen kommer att ske idag. Tidsåtgången vid de fyra tillfällena är ca 15/10/15/10 min. Du som deltagare kommer att efter beställning få testa två par glasögon under 5-10 dagar vardera. Testningen sker med ett par glasögon i taget för att sen återkomma hit för utvärdering och uppföljning innan nästa par testas. Därefter görs ny utvärdering av par 2.

I samband med återbesöken kommer du att få svara på ett mindre antal frågor om glasögonens funktion och komfort, med avseende på glasen. Bågens funktion eller komfort skall inte utvärderas.

All registrering av mätningar och frågesvar kommer endast att göras med ålder, kön och refraktionsvärden. All mätdata avidentifieras i rapporten och ingen obehörig kommer att få tillgång till resultaten.

Jag har muntligt och skriftligt mottagit information om studien. Jag är medveten om att mitt deltagande i studien är helt frivilligt och att jag när som helst och utan att ange någon orsak eller förklaring kan avbryta min medverkan.

Jag samtycker till att deltaga:

…………………………………………………………..

Namn……………………………………………. Datum……………………………

Födelseår/månad .……./…….. Man � Kvinna �

Växjö 2019-04-01

XI

Linnéuniversitetet Kalmar Växjö

Lnu.se