MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan...

29
2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016 207 MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA SEVERA EN EL AÑO 2016

Transcript of MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan...

Page 1: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

207

MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN

METEOROLOGÍA SEVERA EN EL AÑO 2016

Page 2: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

208

INTRODUCCIÓN Se presenta a continuación una selección de episodios de meteorología

adversa del año 2016. Se recogen los aspectos más destacados de los episodios de meteorología adversa que afectan a la CAPV durante este año. Se presenta una breve descripción de los aspectos meteorológicos relativos a los diferentes episodios, adjuntando información de distintos modelos numéricos y de distintos sistemas de adquisición de datos, además de registros de la red hidrometeorológica del País Vasco.

El año 2016 no se ha caracterizado por ser un año con muchos, ni importantes episodios de meteorología adversa, destaca una alarma roja en la madrugada del día 9 de febrero por impacto en costa.

Durante la tarde del 5 de enero la altura de ola significante ronda los 6-7 m. El día 6 se mantiene sobre los 7 m durante la madrugada, descendiendo hasta situarse sobre los 5-6 m a mediodía y los 3.5 m a últimas horas (Pasaia 5.08 m, Donostia 7.25 m).

El día 7 de febrero la altura de ola significante asciende durante la mañana hasta situarse en torno a 4-5 m. Durante los dos días siguientes sube aún más, hasta situarse sobre los 6-7 m. La advección fría del norte del día 27 del mismo mes, provoca acumulados de precipitación muy abundante en prácticamente toda la CAPV, exceptuando el eje del Ebro, llegando a valores que superan los 100 mm en puntos que van desde las comarcas de Gernika-Bermeo y Markina-Ondarroa hacia los montes de la divisoria, también en el noreste de Gipuzkoa. Ese día numerosos aforos alcanzan el nivel naranja: Zadorra (Otxandio, Abetxuko, Etura), Kadagua (Balmaseda, Aranguren, Sodupe-Cadagua), Ría de Bilbao (Sangroniz), Butroi (Mungia), Nerbioi (Orozko), Artibai (Markina), Deba (Eibar), Urola (Aitzu, Matxinbenta, Ibai Eder, Aizarnazabal), Oria (Estanda, Alegia, Lasarte). De manera puntual se llega al nivel rojo: Ibaizabal (Amorebieta), Deba (Altzola).

A lo largo del día 10 de marzo se acumulan más de 60 mm en 24 horas en puntos próximos a la divisoria de aguas y del este de Gipuzkoa (Arrasate 68.1 mm, Berastegi 67.6 mm, Añarbe 66.1 mm, Sarria 65 mm, Orduña 64.9 mm). A mediodía aproximadamente se alcanza el nivel naranja en aforos de las cuencas del Kadagua (Balmaseda 2.69 m, Aranguren 3.85 m), del Zadorra (Abetxuko 2.57 m, Etura 2.77 m) y, de manera muy puntual, del Urola (Ibai Eder 1.2 m).

El día 18 de julio las temperaturas máximas se sitúan entre los 35-41 ºC, superándose en 9 estaciones los 40 ºC, todas ellas en Bizkaia (Aranguren 42.4 ºC, Eitzaga 41 ºC, Sodupe-Kadagua 40.8 ºC). El día 19 persiste el calor, incluso es mayor en el interior de Gipuzkoa.

El día 23 de noviembre durante la mañana la cota de nieve baja de los 1000 m, rondando los 400-600 m en el este y los 700-1000 m en el oeste, siendo la situación más desfavorable en las horas centrales del día.

Page 3: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

209

SARRERA

Ondoren, 2016ko muturreko fenomeno meteorologikoen sorta bat aurkezten da. Urte hartan, EAEn eragina izan zuten muturreko fenomeno meteorologikoen alderik esanguratsuena biltzen da. Gertaera ezberdinen alde meteorologikoen deskribapen labur bat erakusten da. Horretarako, zenbakizko eredu ezberdinen eta datuen bilketarako sistema ezberdinen informazioa erantsi da eta baita EAEren sare hidrometeorologikoaren datuak ere.

2016an ez dira ez muturreko fenómeno meteologiko ugari ezta garrantzitsuak

izan ere. Nabarmentzekoa da otsailaren 9an kostaldeko kalteengatik izandako alarma gorria.

Urtarrilaren 5ean arratsaldean 6-7 m ingurukoa izan zen. Hilaren 6an 7 m ingurukoa izan zen olatuen altuera adierazgarria, baina gero jaitsi eta eguerdian 5-6 m-koa izan zen. Azken orduetan 3,5 m-koa (Pasaia 5.08 m, Donostia 7.25 m).

Otsailaren 7an, olatuen altuera adierazgarria goizak aurrera egin ahala igo egin zen, 4-5 m inguruan kokatu arte. Hurrengo bi egunetan are gehiago igo zen, 6-7 m artean kokatuz. Iparraldeko adbekzio hotzak eraginda, otsailaren 27an, ia EAE osoan prezipitazioa oso ugaria izan zen, Ebro ibarrean salbu. Gernika-Bermeo eta Markina-Ondarroa eskualdeetatik isurialdeen banalerroko mendietara arteko tokietan 100 mm baino gehiago pilatu ziren, eta baita Gipuzkoa ipar-ekialdean ere. Egun hartan, ibai asko maila laranjara iritsi ziren: Zadorra (Otxandio, Abetxuko, Etura), Kadagua (Balmaseda, Aranguren, Sodupe-Cadagua), Bilboko itsasadarra (Sangroniz), Butroi (Mungia), Nerbioi (Orozko), Artibai (Markina), Deba (Eibar), Urola (Aitzu, Matxinbenta, Ibai Eder, Aizarnazabal), Oria (Estanda, Alegia, Lasarte). Maila gorrira ere iritsi ziren leku gutxi batzuetan: Ibaizabal (Amorebieta), Deba (Altzola).

Martxoaren 10ean 24 orduan isurialdeen arteko banalerroaren inguruetan eta Gipuzkoako ekialdean 60 mm baino gehiago pilatu ziren (Arrasate 68.1 mm, Berastegi 67.6 mm, Añarbe 66.1 mm, Sarria 65 mm, Orduña 64.9 mm). Eguerdi aldera Kadagua arroko estazioak maila laranjara ailegatu ziren (Balmaseda 2.69 m, Aranguren 3.85 m), baita Zadorra arroan (Abetxuko 2.57 m, Etura 2.77 m) eta Urola arroko zenbait estazioetan ere (Ibai Eder 1.2 m).

Uztailaren 18an, tenperatura maximoak 35-41 ºC artekoak izan ziren eta 9 estaziotan -denak Bizkaian- 40 ºC-ak gainditu ziren (Aranguren 42.4 ºC, Eitzaga 41 ºC, Sodupe-Kadagua 40.8 ºC). Uztailaren 19an beroarekin jarraitu genuen. Gipuzkoa barnealdean 18an baino bero handiagoa egin zuen.

Azaroaren 23an, goizean, elur-kota 1000 metrotik behera jaitsi zen; ekialdean 400-600 metrora egon zen, mendebaldean, berriz, 700-1000 metrora. Egunaren erdiko orduetan egon zen elur-kota baxuen.

Page 4: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

210

5-6 ENERO. OLEAJE.

A lo largo de los días anteriores a los del episodio, circula una depresión por el Atlántico hacia las Islas Británicas. El oleaje generado por la misma, alcanza la costa vasca durante el día 5 y el día 6. El día 5, la altura de ola significante supera los 4 m, y durante las primeras horas de la mañana del día 6, la altura de ola significante alcanza el valor máximo medido durante el evento con 5.08 m medidos en el Puerto de Pasaia. La altura de ola máxima llega hasta los 7.6 m a la misma hora (Figura 1.2 y tabla 1.1). El oleaje medido afecta especialmente a la navegación y no al impacto en costa, ya que las alturas de marea para esos días son pequeñas (sobre los 3.6 m).

La configuración sinóptica viene marcada por la circulación de una depresión

por el Atlántico hacia las Islas Británicas, borrasca que alcanza un mínimo de presión por debajo de los 970 hPa (Figura 1.1).

Figura 1.1. Evolución de la presión a nivel del mar desde las 00 UTC del día 03/01/2016 hasta las 00 UTC del día

05/01/2016.

Figura 1.2. Evolución de la altura de ola en el Puerto de Pasaia el día 5 y 6/01/2016.

ESTACIÓN

Altura de ola significante (m)

Altura de ola máxima (m)

Puerto Pasaia 5.08 7.60 Tabla 1.1.

Page 5: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

211

5-6 URTARRILA. OLATUAK.

Gertaeraren aurreko egunetan, Atlantikotik Britainiar uharteetara depresio bat mugitu zen. Depresio horrek sorturiko olatuak Euskal kostaldera hilaren 5ean eta 6an iritsi ziren. Hilaren 5ean, olatuen altuera adierazgarriak 4 m-ren muga gainditu zuen, eta hilaren 6ko goizaren lehenengo orduetan gertaeran Pasaiako portuan neurtutako balio maximoa jaso zen, 5.08 m hain zuzen. Olatuen altuera maximoa 7.6 m-ra iritsi zen ordu berean. Sortutako olatuek bereziki nabigazioan eragina izan zuten eta ez kostaldeko kalteetan, egun horietan mareen altuera txikia izan zelako (3.6 m ingurukoa).

Konfigurazio sinoptikoaren arabera, depresio bat Atlantikotik Britainiar

uharteetara mugitzen joan zen. Depresio honetan neurturiko presio baxuena 970 hPa-tik beherakoa izan zen.

1.1 irudia. Presioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC.

1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera Pasaiako portuan 2016/01/06an eta 2016/01/5ean.

ESTAZIOA Olatuen altuera

adierazgarria (m) Olatuen altuera

maximoa (m) Puerto Pasaia 5.08 7.60

1.1 taula.

Page 6: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

212

VIENTO Y OLEAJE. 8-10 FEBRERO.

Durante el día 7 y primeras horas del día 8 una profunda borrasca situada frente a las Islas Británicas va aumentando la mar de fondo del noroeste en el Golfo de Bizkaia. Esta mar de fondo provoca un rápido aumento de la altura de ola significante durante el día 8, y al día siguiente hay que sumarle el oleaje provocado por el intenso viento de componente oeste que se establece entre las bajas presiones del norte de Europa y las presiones altas del Mediterráneo.

Durante el día 8 y debido sobre todo a la mar de fondo del noroeste, la altura significante en el Puerto de Pasaia está durante gran parte del día entre los 4 y 5 m, rondando en algunos momentos los 6 m en la boya de Donostia. Al final del día 8 y a medida que arrecia el viento en el litoral va subiendo también la altura de ola con la contribución de la mar de viento. Gracias al aumento de la mar de viento, la altura de ola significante experimenta una nueva subida, coincidiendo con las rachas más intensas resumidas en la tabla 1. Durante la madrugada del día 9 la altura de ola significante llega a superar los 7 m en el Puerto de Pasaia, rondando los 9,5 m en la boya de Donostia. La pleamar de la madrugada del día 9 coincide, por tanto, con la mayor altura de ola significante y provoca que el índice de rebase y el índice de rebase máximo alcancen valores de alarma roja. Durante la pleamar de la tarde del día 9 el frente frío ya ha transcurrido por el Cantábrico oriental y la fuerza del viento en superficie va disminuyendo poco a poco. Aunque la altura de ola significante aún ronda los 6 m en el Puerto de Pasaia, los índices de rebase no alcanzan los valores que alcanzan en la pleamar de la madrugada, si bien sobrepasan ampliamente los umbrales de la alerta naranja. Durante la pleamar de la madrugada del día 10 aún superan los índices de rebase los umbrales de la alerta naranja, en este caso ayudados por la altura de marea, máxima de todo el episodio. La altura de ola significante todavía es alta, llegando a rondar los 7 m en la boya de Donostia y los 4 m en Puerto de Pasaia. Sin embargo, dicha altura de ola significante baja de manera constante durante el día 10 y los valores I e Imax (índices de rebase) durante la pleamar de la tarde no alcanzan los umbrales de alerta naranja, dando por terminado el episodio (Figura 2.4).

Bajas presiones sobre el norte de Europa, con una profunda borrasca que se sitúa en el mar del Norte frente a las costas de Noruega. Presiones altas en el sur de Europa, con el anticiclón centrado en las Azores. Flujo intenso del oeste en el Cantábrico entre la borrasca y el anticiclón desde el día 8 al día 10 de febrero, con un fuerte gradiente isobárico que disminuye durante la primera mitad del día 10. En los mapas de 850 hPa se puede adivinar el paso de un frente frío durante las horas centrales del día 9, con la llegada de una masa de aire frío durante la tarde de ese mismo día al Cantábrico Oriental. Circulación zonal en altura, con una pequeña vaguada en transcurso por el Golfo de Bizkaia durante la primera mitad del martes día 9 (Figura 2.1).

Page 7: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

213

HAIZEA ETA OLATUAK. OTSAILAREN 8-10EAN.

Otsailaren 7an eta 8ko lehen orduetan Britainiar uharteen parean zegoen depresio sakon batek hondoko itsasoa Bizkaiko Golkoan handitzea eragin zuen. Otsailaren 8an hondoko itsasoaren handitzeak olatuen altuera adierazgarria ere oso bizkor eta asko handitzea eragin. Otsailaren 9an haize-itsasoa handia izan zen, izan ere Europa iparraldean zegoen depresioaren eta Mediterraneoko presio altuen artean mendebal-osagaiko fluxu indartsua sortu zen, beraz hondoko itsaso handiari haize-itsaso handia batu zitzaion.

Otsailaren 8an, eta bereziki ipar-mendebaldeko hondoko itsasoaren ondorioz, Pasaiako portuan olatuen altuera adierazgarria 4 eta 5 m artekoa izan zen, eta zenbait momentutan Donostiako buian 6 m ingurukoa izan zen. Egun amaieran haizea zakartu egin zen kostaldean, eta olatuen altuera adierazgarria handitzen joan zen haize-itsasoaren ondorioz. Haize-itsasoa handitu egin zen, eta horren ondorioz olatuen altuera adierazgarria ere bai, justu haize-boladarik gogorrenak izan ziren unean (ikus 1 Taula). Otsailaren 9an goizaldean olatuen altuera adierazgarriak 7 m-ak gainditu zituen Pasaiako portuan eta 9,5 m-ak Donostiako buian. Otsailaren 9ko goizaldeko itsasgora olatuen altuera adierazgarria handiena zen unean gertatu zen, eta gainezka egiteko indizea eta gainezka egiteko indize maximoa alarma gorriko balioetara iritsi ziren. Otsailaren 9ko arratsaldeko itsasgoran, dagoeneko fronte hotza Kantauri Itsasoaren ekialdean zegoen eta lurrazalean haizearen indarra pixkanaka txikitu egin zen. Nahiz eta olatuen altuera adierazgarria Pasaiako portuan 6 m ingurukoa izan, gainezka egiteko indizeak ez ziren goizaldeko itsasgorakoak bezain handiak izan, hala ere alerta laranjako atalaseak erraz gainditu zituzten. Otsailaren 10eko goizaldeko itsasgoran gainezka egiteko indizeek alerta laranjako atalaseak gainditu zituzten, kasu hartan bereziki itsasgoraren altueragatik, izan ere gertaera guztiko altuerarik handiena izan zen. Olatuen altuera adierazgarria nahiko handia izan zen: Donostiako buian 7 m ingurukoa eta Pasaiako portuan 4 m ingurukoa. Alabaina, olatuen altuera adierazgarria otsailaren 10ean konstanteki jaisten joan zen eta arratsaldean itsasgoran I eta Imax indizeak (gainezka egiteko indizeak) ez ziren alerta laranjako atalaseetara iritsi, beraz gertaera amaitutzat eman zen (2.4 irudia).

Presio baxuak Europa iparraldean, izan ere depresio oso sakon bat zegoen Ipar Itsasoan, Norvegiako kostaldearen parean. Europa hegoaldean presio altuak eta antizikloiaren erdigunea Azoreetan. Otsailaren 8tik 10era bitartean Kantaurin mendebaldeko fluxu indartsua izan genuen, izan ere presio-gradiente handia sortu zen bi sistema horien artean. Otsailaren 10ean, egunaren lehen partean, presio-gradientea pixkanaka txikitzen joan zen. 850 hPa-eko mailan otsailaren 9an eguerdi partean fronte hotz batek EAEa zeharkatu zuela ikus daiteke. Frontearen atzetik aire masa hotz bat sartu zen Kantauri ekialdera arratsaldean. Goi-geruzetan zirkulazio zonala genuen. Otsailaren 9an, egunaren lehen partean, Bizkaiko Golkotik ibar txiki bat pasatu zen (2.1 irudia).

Page 8: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

214

Figura 2.1. Evolución de la presión a nivel del mar desde las 12 UTC del día 08/02/2016 hasta las 12 UTC

del día 10/02/2016. 2.1iIrudia. Itsasmailan presioaren bilakaera 2016/02/08an 12etatik UTC 2016/02/10ean 12etara UTC.

ESTACIÓN ESTAZIOA

Racha de viento máxima en km/h

Haize-bolada maximoa (km/h)

Matxitxako 127,7 Punta Galea 118,9 Zarautz 109,7 Jaizkibel 104,1

Tabla 2.1. Rachas de viento en costa del día 09/02/2016. 2.1 taula. Kostaldean haize-boladak 2016/02/09an.

Pleamar Itsasgora

Hora Ordua

Altura de marea (m)

Itsasgoraren altuera

Madrugada día 8 Otsailaren 8ko goizaldea

04:22 4,47

Tarde día 8 Otsailaren 8ko goizaldea

16:47 4,33

Madrugada día 9 Otsailaren 9ko goizaldea

05:02 4,69

Tarde día 9 Otsailaren 9ko arratsaldea

17:26 4,48

Madrugada día 10 Otsailaren 10eko goizaldea

05:42 4,83

Tabla 2.2. Pleamares durante el episodio. 2.2 taula. Itsasgorak gertaeran.

Page 9: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

215

Figura 2.2. Evolución de la altura de ola significante en Puerto de Pasaia durante los días 8, 9 y 10.

2.2 irudia. Olatuen altuera adierazgarriaren bilakaera Pasaiako portuan 2016/02/08an, 09an eta 10ean.

Figura 2.3. Evolución de la altura de ola significante en la boya de Donostia durante los días 8, 9 y 10.

2.3 irudia. Olatuen altuera adierazgarriaren bilakaera Donostiako buian 2016/02/08an, 09an eta 10ean.

Figura 2.4. Evolución de los índices de rebase I e Imax durante los días 8, 9 y 10.

2.4 irudia. Gainezka egiteko indizeen (I eta Imax) bilakaera 2016/02/08an, 09an eta 10ean.

Page 10: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

216

PRECIPITACIONES. 27 FEBRERO.

Durante la noche del día 26 comienza a precipitar con bastante frecuencia y con intensidad moderada. Además, la cota de nieve baja rápidamente durante la segunda mitad del día y por la noche se sitúa en torno a 500 o 600 m, con nevadas copiosas en algunos puntos. Durante la madrugada del día 27 arrecian las precipitaciones, que se extienden a toda la región. Durante esa jornada son especialmente abundantes en la divisoria de aguas. Son frecuentes las tormentas acompañadas de granizadas en la vertiente cantábrica. La gran inestabilidad de la zona hace que la cota de nieve sea muy variable. Situada en torno a 1000 m en algunos puntos del noroeste, llega a nevar en puntos del interior de Gipuzkoa durante la primera mitad del día y las nevadas son constantes en el este de Álava durante toda la jornada. En la jornada del 27 también hay que destacar las fuertes rachas de viento del noroeste, que se hacen notar en todas partes, pero que son especialmente intensas en la costa y en el Valle del Ebro. También es notable el fuerte oleaje en la mar, sobre todo durante la primera mitad del día, con una altura de ola significante de 5,12 m en el Puerto de Pasaia. Debido a la inestabilidad de la atmósfera, también se registran algunas tormentas y granizadas en la vertiente cantábrica, afectando sobre todo al oeste de la misma. De todas formas, las precipitaciones destacan más por su persistencia que por su virulencia y sólo llegan a ser fuertes (más de 15 mm/h) en la estación de Añarbe. Durante la noche del día 27 las precipitaciones van remitiendo en el noreste, pero aún sigue precipitando de manera moderada y persistente en Bizkaia, interior de Gipuzkoa y puntos de Álava, especialmente aquellos situados cerca de la divisoria de aguas.

Durante la tarde del día 27, y debido a la precipitación acumulada ya a esas horas, los niveles de las estaciones de aforo comienzan a alcanzar niveles amarillos, siendo las primeras estaciones en hacerlo las de las cuenca guipuzcoanas (Deba, Urola y Oria, principalmente), ya que las mayores precipitaciones se están registrando allí en esos momentos. A medida que las mayores precipitaciones van moviéndose al oeste, van subiendo los niveles también en Bizkaia. La primera cuenca en llegar a nivel naranja es la del Oria, pronto la siguen la del Deba y la del Ibaizabal y poco después la del Urola. Al final del día también se llega al nivel naranja en la cuenca del Kadagua. La situación más complicada a nivel global se da, por tanto, durante la noche del día 27. Durante el día 28 las precipitaciones continúan remitiendo en todas partes, salvo en el oeste de las Encartaciones. También van bajando los niveles de los ríos, con la excepción de la cuenca del Kadagua, que vuelve a subir al nivel naranja durante la tarde.

Durante el viernes día 26 una borrasca situada en el Canal de la Mancha comienza a descender hacia el sur por la costa atlántica francesa. En altura se va profundizando mientras tanto una vaguada en el oeste de Europa, llegando hasta el Cantábrico Oriental. El día 27 se forma una DANA en el noreste de la Península Ibérica, con la borrasca antes mencionada en superficie y casi estática por algunas horas (Figura 3.1)

Page 11: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

217

EURIA. OTSAILAREN 27AN.

Otsailaren 26an, gauean, euritara jo zuen; euria sarri egin zuen eta euriaren intentsitatea ertaina izan zen. Gainera, elur-maila oso bizkor jaitsi zen egunaren bigarren partean eta gauean 500-600 m-ra kokatu zen; zenbait lekutan elurra mardul egin zuen. Otsailaren 27an, goizaldean, prezipitazioa erruz egin zuen eta lurralde osora zabaldu zen. Otsailaren 27an isurialdeen banalerroan izan zen bereziki ugaria prezipitazioa. Kantauri isurialdean trumoi-ekaitzak izan ziren eta sarritan bota zituen txingor zaparradak. Ezegonkortasun handiaren eraginez elur-kota oso aldakorra izan zen. Ipar-mendebaldeko zenbait lekutan 1000 m-ra egon zen, aldiz Gipuzkoa barnealdeko zenbait lekutan elurra egin zuen egunaren lehen partean, eta Araba ekialdean, berriz, elurra ia egun osoan egin zuen.Otsailaren 27an ipar-mendebaldeko haize-boladak ere azpimarragarriak izan ziren. Haizea oso zakar ibili zen denean, baina bereziki indar handiz jo zuen kostaldean eta Ebro ibarrean. Itsasoa asko zakartu zen, batez ere egunaren lehen partean, eta olatuen altuera adierazgarria 5,12 m-koa izan zen Pasaiako portuan. Ezegonkortasunaren ondorioz, trumoi-ekaitzak eta txingor zaparradak izan ziren kantauri isurialdean, batez ere mendebaldean. Dena den, prezipitazioaren intentsitatea baino azpimarragarriagoa izan zen iraunkortasuna. Intentsitateari dagokionez, zaparrada handiak Añarben (15 mm/h) bakarrik bota zituen. Otsailaren 27an gauean ipar-ekialdean atertzera egin zuen, baina Bizkaian, Gipuzkoa barnealdean eta Arabako zenbait lekutan euria egiten jarraitu zuen, intentsitate ertainarekin eta modu iraunkorrean, bereziki isurialdeen banalerro inguruan.

Otsailaren 27an arratsaldean, ordurako pilatu zen ur kopuruaren ondorioz, neurketa-estazio askotan maila horira iritsi ziren. Maila horira lehenengo iritsi zirenak Gipuzkoako arroetakoak izan ziren (Deba, Urola eta Oria, bereziki), izan ere orduan hantxe ari zen prezipitazio gehiena pilatzen. Prezipitazioa mendebaldera mugitu heinean, Bizkaian ere ur emariek gora egin zuten. Maila laranjara lehen iritsi zen arroa Oria izan zen; ondoren Deba eta Ibaizabal, eta pixka bat beranduago Urola. Egun amaieran Kadagoako arroan ere maila laranjara iritsi ziren. Oro har, egoerarik korapilatsuena otsailaren 27ko gauean izan zen. Hilaren 28an Enkarterrien mendebaldean izan ezik, gainerako toki guztietan atertzera egin zuen. Ibaien mailak ere jaitsi egin ziren, Kadagoa arrokoak izan ezik, han arratsaldean berriro ere maila laranjara iritsi ziren.

Otsailaren 26an Mantxako kanalean zegoen depresio bat hegoalderantz mugitzen hasi zen Frantziako kostalde atlantikoan barrena. Bitartean, goi-geruzetan ibar bat sakondu zen Europa mendebaldean eta Kantauri Itsasoaren ekialderaino luzatu zen. Hilaren 27an goi-geruzetan depresio bat geratu zen askatuta Iberiar Penintsularen ipar-ekialdean. Lurrazalean zegoen depresioa ia geldikor egon zen ordu batzuetan (3.1 irudia).

Page 12: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

218

Figura 3.1. Evolución de la presión a nivel del mar durante el episodio.

3.1 irudia. Itsasmailan presioaren bilakaera gertaeran.

Figura 3.2. Geopotencial y temperatura a 500 hPa del 26/02/2016 hasta el 29/02/2016.

3.2 irudia. Geopotentziala eta tenperatura 500 hPa-eko mailan 2016/02/26tik 29ra bitartean.

BIZKAIA GIPUZKOA ÁLAVA ARABA

ESTACIÓN ESTAZIOA

Precipitación acumulada Pilatutako

prezipitazioa (mm)

ESTACIÓN ESTAZIOA

Precipitación acumulada Pilatutako

prezipitazioa (mm)

ESTACIÓN ESTAZIOA

Precipitación acumulada Pilatutako

prezipitazioa (mm)

Cerroja 179,6 Arrasate 180 Sarria 151,2

Otxandio 161,7 San Prudentzio 138,7 Gorbea 149,5

Sodupe-Kad. 160,9 Berastegi 131,4 Gardea 137,1

Berna 157 Ameraun 126,1 Ozaeta 112,5

Ordunte 156,5 Oñati 124,1

Urkiola 147,1 Aitzu 117,6

Aranguren 146,9 Ibai Eder 114,6

Mañaria 143

Tabla 3.1. Precipitación acumulada entre las 12 hora local del día 26 hasta las 00 hora local del día 29. 3.1 taula. Otsailaren 26an 12etatik otsailaren 29an 00etara pilatutako prezipitazioa.

Page 13: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

219

26/02/2016 2016/02/26

27/02/2016 2016/02/27

28/02/2016 2016/02/28

ESTACIÓN ESTAZIOA

Precipitación acumulada Pilatutako

prezipitazioa (mm)

ESTACIÓN ESTAZIOA

Precipitación acumulada Pilatutako

prezipitazioa (mm)

ESTACIÓN ESTAZIOA

Precipitación acumulada Pilatutako

prezipitazioa (mm)

Kanpezu 39,1 Arrasate 134,2 Cerroja 85,3

Ilarduia 27,6 Otxandio 108,1 Ordunte 69,6

Iturrieta 27,2 Ameraun 107 Sarria 58,5

Almike 25,5 Berastegi 106,6 Gorbea 58,2

Derio 23,9 Berna 106,4 Aranguren 50,5

Urkiola 104,1

Eitzaga 101,5

Tabla 3.2. Máximos de precipitación acumulada.

3.2 taula. Pilatutako prezipitazio maximoa.

Figura 3.3 Precipitación acumulada desde las 00 hora local del viernes, día 26, hasta las 00 hora local del

lunes, día 29. 3.3 irudia. Otsailaren 26an 00etatik otsailaren 29an 00etara pilatutako prezipitazioa.

Page 14: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

220

9-10 MARZO. PRECIPITACIONES MUY ABUNDANTES.

A partir de las primeras horas del día 9, se forma un pasillo del noroeste por el que se cuela una masa de aire húmeda que deja precipitaciones muy abundantes y persistentes hasta las últimas horas del día 10. Las precipitaciones registradas no son especialmente intensas, los registros horarios más grandes son de unos 10 mm y los diezminutarios de menos de 4 mm. Las lluvias más abundantes se producen en la zona de las estribaciones del Gorbea y división de aguas, donde se superan los 80 mm, incluso en varias se acercan a los 100 mm, como son las estaciones de Sarria con más de 95 mm y la de Arrasate con 93 mm (Tabla 4.1 y 4.2, figura 4.2).

La situación sinóptica viene dominada por una depresión sobre las Islas Británicas y anticiclón sobre el Atlántico; generando un flujo del noroeste a partir de las primeras horas del día 9. Asociado a esta depresión, nos cruzan un frente y varias líneas de inestabilidad, desde la mañana del día 9 hasta la tarde-noche del día 10 (Figura 4.1).

Figura 4.1. Evolución de la presión a nivel del mar durante el episodio.

Page 15: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

221

9-10 MARZO. PRECIPITACIONES MUY ABUNDANTES.

Hilaren 9ko lehenengo orduetatik aurrera, ipar-mendebaldeko korridore bat sortu zen eta hortik aire masa umel bat bideratu zen. Prezipitazio oso ugaria eta iraunkorra egin zuen hilaren 10eko azken orduak arte. Jasotako prezipitazioa ez da oso esanguratsua, ordubetean pilatutako kantitate handienak 10 mm ingurukoak izan ziren eta hamar minutuan pilatutakoak 4 mm bainoa baxuagoak. Prezipitazio ugariena Gorbeia inguruan eta isurialdeen banalerroan egin zuen. 80 mm-tik gorako kantitateak jaso ziren eta zenbait estaziotan 100 mm-ra hurbildu ziren, Sarrian 95 mm baino gehiago eta Arrasaten 93 mm hain zuzen.

Egoera sinoptikoaren arabera, Britainiar uharteetan depresio bat kokatu zen eta Atlantikoan antizikloia. Hilaren 9ko lehenengo orduetatik aurrera ipar-mendebaldeko fluxua nagusitu zen. Depresio honi loturik, fronte bat eta zenbait ezegonkortasun lerro igaro ziren, hilaren 9ko goizetik eta hilaren 10eko arratsalde-gauera bitartean (ikus 4.1 irudia).

4.1 irudia. Itsasmailan presioaren bilakaera gertaeran.

Page 16: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

222

9/03/2016 2016/03/09

10/03/2016 2016/03/10

ESTACIÓN ESTAZIOA

Precipitación acumulada Pilatutako

prezipitazioa (mm)

ESTACIÓN ESTAZIOA

Precipitación acumulada Pilatutako

prezipitazioa (mm)

Añarbe 42,6 Sarria 65

Arrasate 41,3 Ordunte 58,6

Cerroja 37,9 Gorbea 57,3 Ibai Eder 37,2 Berastegi 56,9

Zegama 35,9 Areta 54,2 Ameraun 53,4 Bidania 52,9

Tabla 4.1. Precipitación acumulada. 4.1 taula. Pilatutako prezipitazioa.

9+10/03/2016

ESTACIÓN ESTAZIOA

Precipitación acumulada Pilatutako

prezipitazioa (mm)

Sarria 95,8

Arrasate 93,7

Gorbea 88,9

Ordunte 87,8

Ameraun 87,1

Berastegi 85,3

Bidania 83,1

Otxandio 82,6

Orozko 82,5

Cerroja 82,1

Tabla 4.2. Precipitación acumulada en el episodio.

4.2 taula. Gertaeran pilatutako prezipitazioa.

Page 17: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

223

Figura 4.2. Precipitación acumulada desde las 08 UTC del 9/03/2016 hasta el 10/03/2016 en las estaciones

de Sarria, Arrasate y Gorbea.

4.2 irudia. Pilatutako prezipitazioa 2016/03/09an 08etatik UTC 2016/03/10era bitartean Sarria, Arrasate eta Gorbeako estazioetan.

Page 18: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

224

CALOR. 17, 18 Y 19 DE JULIO.

A partir del día 17 una masa de aire muy cálida de origen africano se instala en gran parte de la Península Ibérica afectando a toda la CAPV. Además, se genera una baja térmica relativa por el calor, que unido a las altas presiones situadas en el centro de Europa, favorece un flujo de viento de componente sur suficientemente intenso como para no dejar entrar apenas a la brisa durante el día 18, y primera mitad del día 19.

Esto provoca que el día 18 sea el día de calor más intenso en la vertiente cantábrica, con temperaturas máximas que superan los 40 ºC en bastantes puntos. También la madrugada del día 19, es extraordinariamente cálida, sobre todo en puntos de la vertiente cantábrica, con temperaturas mínimas que no bajan de los 30 ºC en puntos del litoral. En Álava las temperaturas mínimas durante la madrugada del día 19 se mantienen por encima de los 20 ºC en prácticamente todos los sitios. Se puede calificar así como una noche tropical la del 18 al 19 en prácticamente toda la CAPV. De los datos registrados en las estaciones cabe destacar que la jornada del día 18, es realmente de intenso calor, sobre todo en la vertiente cantábrica, con viento sur que apenas deja entrar la brisa del litoral. De esta forma, las máximas en la CAPV se sitúan entre los 35 ºC y 40 ºC, superándose en 9 estaciones los 40 ºC. En las capitales se registran 40,4 ºC en Bilbao, 39,7 ºC en Donostia-San Sebastián y 36,4 ºC en Vitoria-Gasteiz. Los datos más significativos son los siguientes: Aranguren: 42,4 ºC, Eitzaga: 41 ºC, Sodupe-Kadagua: 40,8 ºC, Galindo: 40,7 ºC, Mungia: 40,6 ºC, Iurreta: 40,4 ºC, Amorebieta: 40,3 ºC, Abusu: 40,2 ºC, Pta Galea: 39,6 ºC. En la tabla 5.1 se presentan los valores máximos de temperatura alcanzados durante todo el episodio de calor.

Durante el 17 de julio la CAPV está bajo la influencia de una amplia zona de altas presiones centrada sobre el sur de las Islas Británicas. A lo largo del día 18, estas altas presiones se desplazan hacia el interior de Europa, y se refuerzan, favoreciendo así la llegada de vientos de componente sur en superficie que favorecen un ascenso acusado de las temperaturas, especialmente en la vertiente cantábrica. Por otra parte, en el interior de la Península Ibérica, debido a las altas temperaturas, se forma una baja térmica que favorece también ese flujo de viento de componente sur en superficie. En el nivel de 850 hPa, se observa, cómo a partir del día 17, se produce la llegada de una masa de aire muy cálida, procedente del norte de África, que entra en el interior peninsular y llega también hasta la CAPV, favoreciendo así un ascenso acusado de las temperaturas. Durante el día 17, en el nivel de 850 hPa, en la vertical de la CAPV se registran 21-22 ºC, mientras que durante el 18, y el 19, hay incluso un ligero ascenso de la temperatura llegándose a alcanzar valores de 24-25 ºC. En el nivel de 500 hPa durante el día 17 hay una potente dorsal anticiclónica centrada sobre la Península Ibérica, que favorece la estabilidad. A lo largo del día 18 esta dorsal se va desplazando hacia el este y se acerca una vaguada atlántica que no hace sino reforzar el flujo de viento de componente sur también en capas altas de la atmósfera (Figura 5.1 y 5.2).

Page 19: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

225

BEROA, UZTAILAREN 17,18 eta 19an.

Uztailaren 17tik aurrera, Afrika iparraldean jatorria zuen aire masa oso bero bat ezarri zen Iberiar Penintsula ia osoan, eta EAEn ere eragina izan zuen. Gainera, beroaren eraginez depresio bat sortu zen Iberiar Penintsularen erdian. Presio altuen erdigunea Europa erdialdean zegoen. Gauzak horrela, hego-osagaiko haizea asko indartu zen; hego-osagaiko fluxu indartsuak hilaren 18an brisa sartzea eragotzi zuen, eta hilaren 19an arratsaldera arte ez zen brisa sartu.

Hilaren 18a, kantauri isurialdean gertaerako egunik beroena izan zen; leku askotan tenperatura maximoek 40 ºC-ak gainditu zituzten. Hilaren 19ko goizaldea ere paregabeki beroa izan zen, bereziki kantauri isurialdean, izan ere leku batzuetan tenperatura ez zen 30 ºC-tik jaitsi. Araban ere, 19ko goizaldean tenperatura minimoak 20 ºC-tik gorakoak izan ziren ia leku guztietan. Beraz, 18tik 19rako gaua EAE ia osoan tropikala izan zela esan dezakegu. Estazioetan neurtutako datuak aztertuz gero, hilaren 18a egun oso beroa izan zela azpimarratu dezakegu, batez ere kantauri isurialdean; gainera, hegoaldeko haizeak brisa sartzea eragotzi zuen. Tenperatura maximoak EAE osoan 35 ºC eta 40 ºC artekoak izan ziren; 9 estaziotan gainditu ziren 40 ºC-ak. Hiriburuei dagokienez, Bilbon 40.4 ºC, Donostian 39.7 ºC eta Vitoria-Gasteizen 36.4 ºC neurtu ziren. Daturik esanguratsuenak ondokoak izan ziren: Aranguren 42,4 ºC, Eitzaga 41 ºC, Sodupe-Kadagua 40.8 ºC, Galindo 40.7 ºC, Mungia 40.6 ºC, Iurreta 40.4 ºC, Amorebieta 40.3 ºC, Abusu 40.2 ºC, Punta Galea 39.6 ºC. 5.1 Taulan gertaera osoan neurtutako tenperatura maximoak ikus daitezke.

Uztailaren 17an EAE Britainiar uharteen hegoaldean erdigunea zuen antizikloi baten eraginpean zegoen. Astelehenean presio altuen eremua indartu eta Europa erdialdera mugitu zen; gauzak horrela, EAEn hego-osagaiko haizea nagusitu zen eta tenperaturaren igoera nabarmena eragin zuen, bereziki kantauri isurialdean. Beste aldetik, Iberiar penintsularen barnealdean, tenperatura altuen eraginez, depresio termiko bat sortu zen. Depresioak hego-osagaiko fluxua are gehiago indartu zuen. 850 hPa-eko mailan, uztailaren 17tik aurrera, Afrika iparraldetik datorren aire masa oso bero bat ikus daiteke. Aire masa beroa Iberiar penintsularen barnealdera sartu zen eta EAEra ere iritsi zen; tenperatura asko igotzea erraztu zuen. Uztailaren 17an, 850 hPa-eko mailan, EAE parean 21-22 ºC-ra zegoen aire masaren tenperatura. Hilaren 18an eta 19an gehiago igo zen, 24-25 ºC ingurura. 500 hPa-eko mailan, uztailaren 17an, gailur oso indartsu bat zegoen Iberiar penintsularen erdian, beraz eguratsa oso egonkor zegoen. Hilaren 18an gailurra ekialdera mugitu zen eta Atlantikoko ibar bat inguratu zen Iberiar Penintsulara; mugimendu hark hego-osagaiko fluxua indartu besterik ez zuen egin eguratseko goi-geruzetan (5.1 eta 5.2 irudia).

Page 20: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

226

Figura 5.1. Evolución de la presión a nivel del mar durante el episodio.

5.1 irudia. Gertaeran itsasmailako presioaren bilakaera.

Figura 5.2. Geopotencial y temperatura a 850 hPa durante el episodio.

5.2 irudia. Gertaeran geopotentziala eta tenperatura 850 hPa-eko mailan.

Page 21: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

227

17/07/2016 2016/07/17

18/07/2016 2016/07/18

19/07/2016 2016/07/19

Estación Estazioa

Temperatura máxima (ºC) Tenperatura

maximoa

Estación Estazioa

Temperatura máxima (ºC) Tenperatura

maximoa

Estación Estazioa

Temperatura máxima (ºC) Tenperatura

maximoa Aranguren 36,6 Aranguren 42,4 Eitzaga 41

Iurreta 36,4 Eitzaga 41 Ibai Eder 40,3 Mañaria 36 Sodupe-Cadagua 40,8 Aranguren 40,1

San Prudentzio 36 Galindo 40,7 Zizurkil 39,8 Saratxo 35,8 Mungia 40,6 San Prudentzio 39,7

Zambrana 35,6 Iurreta 40,4 Belauntza 39,7 Elorrio 35,6 Deusto 40,4 Iurreta 39,4

Abetxuko 35,6 Amorebieta 40,3 Alegia 39,3

Tabla 5.1. Temperaturas máximas registradas durante el episodio.

5.1 taula. Gertaeran neurtutako tenperatura maximoak.

Page 22: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

228

13 SEPTIEMBRE. GALERNA Y TORMENTAS.

Sobre las 15 horas se produce el paso de un frente, este paso frontal deja chubascos tormentosos muy fuertes y un giro de viento en la línea de la costa que provoca una galerna. El giro deja rachas en Punta Galea de 87 km/h, 113 km/h en Matxitxako, llegando hora y media más tarde a Donostia, con una racha de 107 km/h (tabla 6.1 y figura 6.2 y 6.3). El descenso de la temperatura con el giro es de más de 10 ºC, y es que hasta el momento del giro las temperaturas estaban siendo veraniegas, cerca de los 30 ºC. Coincidiendo con la galerna se registran chubascos importantes, que superan en varios puntos los 25 mm en menos de una hora (esto sucede en las estaciones de Almike y Muxika). También destacan algunos registros diezminutarios por encima de los 10 mm, llegando casi a las 15 mm en Amorebieta (tabla 6.2 y 6.3).

La situación sinóptica viene marcada por la presencia de una depresión hacia el norte del Cantábrico, con un frente asociado, así como una vaguada en altura con su eje desplazándose de oeste a este de la Península. El mapa de temperaturas en 850 hPa, marca una diferencia entre las temperaturas sobre la CAPV y las temperaturas hacia el oeste de la cornisa cantábrica (Figura 6.1).

Figura 6.1. Evolución de la presión a nivel del mar, geopotenciales e isotermas a nivel de 500 y 850 hPa

durante la primera mitad del 13/09/2016.

Page 23: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

229

13 IRAILA. ENBATA ETA EKAITZAK.

15ak inguru fronte bat igaro zen; zaparrada trumoitsu oso handiak bota zituen eta itsasertzean haizea aldatu egin zen enbata eraginez. Haize aldaketa unean, Punta Galean 87 km/h-ko abiadura harrapatu zuen haizeak, 113 km/h Matxitxakon, eta ordu eta erdi beranduago Donostiara iritsi zen, 107 km/h-ko ufadarekin. Haize aldaketak eragindako tenperaturaren beherakada 10 ºC baino gehiagoko izan zen. Ordura arte, uda sasoiko balioak neurtu ziren, 30 ºC ingurukoak. Enbatarekin batera zaparrada esanguratsuak izan ziren eta zenbait tokitan ordubete baino gutxiagoan 25 mm baino gehiago jaso ziren, Almiken eta Muxikan esaterako. Aipagarriak ere dira hamar minutuan pilatutako kantitateak, 10 mm-tik gorakoak izan ziren eta Amorebietan ia 15 mm neurtu ziren.

Egoera sinoptikoa aztertuz gero, Kantauri itsasoaren iparraldean depresio bat kokatu zen eta berari loturiko fronte bat. Bitartean, goi-geruzetan aska bat sortu zen eta bere ardatza Iberiar penintsularen mendebaldetik ekialdera mugitu zen. Tenperaturaren mapan 850 hPa-eko mailan, EAEko tenperatura eta kantauri itsasoaren mendebaldekoaren artean aldea nabari daiteke (ikus 7.1 irudia).

6.1 irudia. Itsasmailan presioaren, 500 hPa-eko eta 850 hPa-eko mailetako geopotentzialen eta isotermen

bilakaera 2016/09/13an, egunaren lehen zatian.

Page 24: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

230

ESTACIÓN ESTAZIOA

Precipitación horaria

acumulada Pilatutako

prezipitazioa (mm)

Almike (Bermeo) 27,3

Muxika 27

Añarbe 24,2

Arteaga 23,5

Amorebieta 21,4

Oleta 20,8

Ilarduia 20,4

Behobia 19,7

Matxitxako 19,4

Tabla 6.1. Precipitación horaria.

6.1 taula. Prezipitazioa ordubetean.

ESTACIÓN ESTAZIOA

Precipitación 10 minutos acumulada

Pilatutako prezipitazioa (mm)

Amorebieta 14,6

Oleta 14,3

Arteaga 14,2

Muxika 13,7

Matxinbenta 11,5

Ilarduia 10,9

Almike (Bermeo) 10,7

Tabla 6.2. Precipitación dizminutaria. 6.2 taula. Prezipitazioa 10 minutuan.

Page 25: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

231

ESTACIÓN ESTAZIOA

RACHAS DE VIENTO (KM/H)

HORA (UTC)

Punta Galea 87 13:00

Zarautz 81 14:00

Santa Clara 107 14:20

Matxitxako 113 13:00

Tabla 6.3. Rachas de viento registradas con la galerna 6.3 taula. Enbatan neurtutako haize-boladak.

Figura 6.2. Evolución del viento, temperatura y humedad en la estación de Zarautz.

6.2 irudia. Haizearen, tenperaturaren eta hezetasunaren bilakaera Zarautzen.

Figura 6.3. Evolución del viento, temperatura y humedad en la estación de Santa Clara.

6.3 irudia. Haizearen, tenperaturaren eta hezetasunaren bilakaera Santa Claran.

Page 26: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

232

23 NOVIEMBRE. NIEVE.

Se produce un descenso de la cota de nieve durante la mañana, que afecta especialmente al este de Álava. Este descenso es más acusado que el previsto para esa mañana.

La intensidad máxima de precipitación además de una forma generalizada y persistente en la Llanada se produce entre las 9 y las 12 UTC que es cuando se produce el descenso significativo de la temperatura. La isocero se sitúa en torno a 1400 metros en toda la CAPV en torno a las 7-8 de la mañana, situándose en torno a 1000-1200 metros en puntos del este. Entre las 8 y las 10 horas la isocero se desploma en la zona limítrofe entre Navarra y el este de Gipuzkoa y este de Araba, situándose la cota de nieve en torno a 300-500 metros. Posteriormente, el desplome se extiende a gran parte de Araba. Durante la tarde se homogeneiza la isocero en toda la CAPV y se sitúa entre 1200 y 1500 metros. La casi ausencia de viento durante las horas de la nevada favorece que la nieve llegue a cotas bajas, cuando se estimaban vientos del norte moderados. La depresión a escala sinóptica se nos viene encima y mesoescalarmente presenta dos centros; el primario en Francia nítido y otro secundario y menos claro en nuestra zona.

La situación sinóptica viene determinada por una DANA en altura situada en la Península Ibérica y la formación de una baja en el Mediterráneo que presenta gran movilidad y se desplaza rápidamente hacia los Pirineos y posteriormente hacia el oeste por el Cantábrico. El frente cálido asociado a esta depresión, un frente de retroceso, llega a afectar a la CAPV dejando precipitaciones persistentes y muy abundantes. El frente no cruza la CAPV de este a oeste, más bien resbala hacia el norte, por lo que la masa de aire más cálido que conlleva detrás el frente cálido no llega a la CAPV. Por otra parte, en el nivel de 850 hPa se puede observar que la temperatura es de 1 ºC a las 6 UTC y desciendo un grado a las 12, situándose en torno a 0 ºC a una altura de 1370 m. Este enfriamiento que se puede observar en el nivel de 850 hPa puede ser el reflejo del enfriamiento que se produce en las capas más bajas en esa zona. En el nivel de 500 hPa en la vertical de la CAPV la temperatura no es demasiado baja, en torno a -20 ºC.

Page 27: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

233

23 AZAROA. ELURRA.

Goizean elur-kota jaitsi egin zen eta bereziki Araba ekialdean izan zuen eragina. Beherakada hau goiz horretarako aurreikusitakoa baino handiagoa izan zen.

Prezipitazioaren intentsitate maximoa Arabako lautadan 9etatik eta 12ra UTC bitartean gertatu zen, denean egin zuen eta iraunkorra izan zen. Gainera, orduan tenperaturaren jaitsiera nabarmena izan zen. Goizeko 7-8ak aldera, 0 ºC isoterma 1400 m inguruan egon zen EAE osoan eta ekialdeko zenbait tokietan 1000-1200 m inguruan. 8ak eta 10ak bitartean, 0 ºC isoterma asko jaitsi zen Nafarroa, eta Gipuzkoa eta Araba ekialdeko mugan. Ondoren, jaitsiera Araba ia osoan gertatu zen. Arratsaldean, EAE osoan 0 ºC isoterma homogeneizatu egin zen eta 1200 m eta 1500 m artean egon zen. Elurtearen unean ez zuen ia haizerik egin, eta horrek maila baxuetan zuritzea erraztu zuen. Iragarpenaren arabera, iparraldeko haize bizia ibili behar zen. Maila sinoptikoan, depresioa gurera gaineratu zen eta baliteke mesoeskalarki bi erdigune izatea; primarioa Frantzian kokatuta argi eta garbi, eta sekundarioa gure zonaldean, baina ez hain garbi.

Egoera sinoptikoan, goi-geruzetan depresio aske bat nagusitu zen, Iberiar penintsulan kokatuta, eta Mediterraneoan baxu bat garatu zen. Baxua asko mugitu zen eta Pirinio aldera azkar mugitu zen eta ondoren mendebalderantz kantauri itsasotik. Depresio hari loturiko fronte beroak, atzeraka mugitu zena, EAEn eragina izan zuen eta prezipitazio iraunkorra eta oso ugaria utzi zuen. Fronteak EAE ekialdetik mendebaldera zeharkatu baino, iparralderantz irrist egin zuen. Hortaz, fronte beroaren atzetik zetorren aire masa beroagoa ez zen EAEra iritsi. Bestalde, 850 hPa-eko mailan ikus daiteke tenperatura 1 ºC-koa izan zela 6etan UTC eta 12etan UTC gradu bat jaitsi zen, 1370 m ingurura 0 ºC-koa izanik. 850 hPa-eko mailan suma daitekeen hoztea, zonalde hartan maila baxuetan gertatutakoaren isla izan daiteke. 500 hPa-eko mailan, EAEren bertikalean, tenperatura ez zen larregi baxua izan, -20 ºC ingurukoa.

Page 28: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

234

Figura 7.1. Geopotencial e Isoterma a 850 y a 500 hPa de las 06 y de las 12 UTC del 23/11/2016 7.1 irudia. Geopotentzialak eta isotermak 850 eta 500 hPa-eko mailan 2016/11/23an 06etan eta

12etan UTC.

Figura 7.2. Precipitación registrada cada 3 horas.

7.2 irudia. 3 orduro neurtutako prezipitazioa.

Page 29: MUTURREKO METEOROLOGIA 2016AN METEOROLOGÍA ...2016).pdfPresioaren bilakaera itsasmailan 2016/01/03an 00etatik UTC 2016/01/05ean 00etara UTC. 1.2. irudia. Olatuen altueraren bilakaera

2016KO METEOROLOGIA TXOSTENA / INFORME METEOROLÓGICO DEL AÑO 2016

235

Figura 7.3. Evolución de la temperatura del aire a lo largo de la mañana. 7.3 irudia. Airearen tenperaturaren bilakaera goizak aurrera egin ahala.