bakarka 1 (2008)

257

Transcript of bakarka 1 (2008)

Page 1: bakarka 1 (2008)
Page 2: bakarka 1 (2008)

Hezkuntza. Uniberts i tate eta lkerketa Sai lak onetsia: 1995-Vl l l -13

ELK.{RLA\F A\ S.L. - Donost iaJ.A. LETAMENDIA

Azalaren diseinua: KAIOA (Deba)

ISBN: 978-84-833 1 -002- IL.C. SS 106212008

ELKAR ArgitaletxeaPortuetxe kalea, 88 bis200 I 8 Donost iaTel . 943 3 I 02 67 I Fax 943 31 02 16

elkarlanean(4elkarlanean.comwrvu".elkarlanean.com

I ragotzi ta daro. Icgcak ezanitako salbuespenetan izan czik.obra honcn cdozcin benegintza. komunikazio puhl iko edomold¡kcta. aurez jabetza inlelektualarcn t i tu laf ien b¡ imenacskuratzen ez bad¿. Eskubicle horicn uraketa jabel la

intelektualaren aurkako dcl i tutzat har daiteke (Kode Penalcko270 eta hunengo ai l ikuluak). ( lEl)RO crakundeak (CcntroFspañol de Derechos Reprográt icos \ \w\r.cedro.ors ) babeslcnditu ¿r ipatu eskubide horick.

inpr imrtzai lcr: Lei¡zar:rn Graf ikak, S.L., lVf¡rr in l , lgal t le KrLl trLr Perkc¡. , \ndoain (( i iprrzkoa)

Page 3: bakarka 1 (2008)

tg'fffi# xpll# ffidg lfi y3$U$t $ $

J.A. Letamendia

Erd

Page 4: bakarka 1 (2008)
Page 5: bakarka 1 (2008)

AURKI BI DEAI N DICE

HitzaurreaPresentación . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . I

f . ikasgaia

Hotsak eta letrakSonidos y letras

2. ikasgaia

Zer da hau?Hau, hor i , hura . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25Naiz, zara, da . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25Nor, zer, zein . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25Nor da hau? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26El s intagma nominal . . . . . . . . . . . .28Zer moduz? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32

3. ikasgaiaHauek etxeak diraHauek, hor iek, haiek . . . . . . . . . .37Gara, zarele, d i ra . . . . . . . . . . . . . . .37El determinante plural : -ak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37Nolako(a)? . . . . . . . .38La part ícula al . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38Posic ión de los cardinales . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41Oso, beste . . . . . . . .42Parisen . . . . . . . . . . . . . .47lrakurgaia . . . . . . . . . . . 48

4. ikasgaiaNork du l iburua?Presente de izan (nork): dut, duzu ... . . . 53El caso nork . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53El morfema af i rmat ivo ba- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58El part i t ivo -¡k . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58Zer nahi duzu? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61lrakurgaia . . . . . . . . . . .62

5. ikasgaiaZenbat urte dituzu?Objeto plural : d i tut , d i tuzu . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

15

Page 6: bakarka 1 (2008)

Los números . . . . . . . . . . . . . . .Nahi izan, behar izan, balio izan ... . . . . . . .Zenbat urte dituzu?lrakurgaia . . . . . . . . . . .72

6. ikasgaia

Non bizi zara?El caso non . . . . . . 83Bizi izan . . . . . . . . . . . . 84Ezer ez, inor ez, inon ez ... . BgLupe hemen biz ida? . . . . . . . . . . . 91lrakurgaia . . . . . . . . . . .92

7. ikasgaiaNik ikusi dutFunción auxil iar de izanGizon orratzalrakurgaia ( l)

707476

979B

La partícula bait-

B. ikasgaia

Norena da giltza?El geni t ivo noren . . . . . . . . . . . . . . .117Posic ión en el s intagma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 ' lBEl ipsis del núcleo . . . . . . . . . . . . . . . 1 i BNirea bezalakoa! . . . . . . . . . . . . . . . . 123lrakurgaia . . . . . . . . . 124Hara . . . . . . . . . . . . . . . . .126

lrakurgaia ( l l ) . . . . . . .El subordinante -(e)laNork hartu du makina?lrakurgaia

Bezala, bezalako

f. ikasgaiaNongoa zarazu?El genitivo locativo nongoPosic ión en el s intagma . . . . . . . . . . . .Posposic iones: aurre, atze, erdi , go¡ . . . . . . . . . . . . . . . .Hormako irudiaklrakurgaiaLa partícula omenLos ordinales . . . . . . . . . . . . .Zergatik?, -elako

100102108109110

126

131134138140141143143143143Nahiko. samar

Page 7: bakarka 1 (2008)

10. ikasgaia

Nola dago haurra?Los verbos sintét icos . . . . . . . . .149Nago, nabi l . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149Nola? . . . . . . . . . . . . . . . 150Honela, horrela, hala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150Nekatua/nekatuta . . . . . . . . . . . . . 150Gaixo/gaixor ik . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151Elcaso instrumental : -z . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151Nola zaude orain?l rakurgaiaInterrogativas indirectas: -(e)n

11. ikasgaia

Zertara zalozte?Noa, nator 165

165166167173174

156157158

181183183184184185188

Subordinación imperat ivas: - t (z)eko . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .176Temporales: - (e)nean . . . . . . . .176

12. ikasgaia

Egunero etortzen naizPresente habitual: t(z)en duUnaiz

El caso nora . . . . . . . . .Elcaso nondikZerlara dator?Laguntza ederralrakurgaia

Dago/egoten daLos días de la semana . . . . . . . . . . . .Las horas ( l) . . . .Adverbios y fórmulas temporalesItziarren egunaAri izanHerr iko ja iak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192

13. ikasgaia

Norieman diozu giltza?El caso nor i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199La forma nor-nor i -nork . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200Las horas ( l l ) . . . . . . . . . . . . . . 205lñakiren oparial rakurgaia . . . . . . . . . 209Baietz, ezetz .. .211La part ícula ere . . . . . . . . . . . . . . . . .212

Page 8: bakarka 1 (2008)

14. ikasgaia

Norekin etorriko zara?El caso norekin . . . . . . . . . . . . . . . . .219Formación del futuro . . . . . . . . . .223Zertarako? -t(z)eko ... . . . . . . .225Norekin joango zara? ........226lrakurgaia . . . . . . . . .227Jateko gogoa . . . . . . . . . . . . . . . . . . .228El condic ional ba- . . . . . . . . . . . . .228Txano gorritxo ..229

Morfosintaxizko labu rpenaResumen de morfosi ntaxis

ErantzunakSolucionario .....239

HiztegiaDiccionario

euskara-erdaraerdara-euskara

Gaien aurkibidealndice de materias .. . . . . . . . . . . .275

261

Page 9: bakarka 1 (2008)

H ITZAURREAPRESENTACION

Las unidades de BAKARKA-1 guardan una estructura más o menoshomogénea a lo largo de todo el curso. Salvo el primer tema, que es unaintroducción a los sonidos de la lengua y para el cual habrás de contar con laayuda del profesor o persona idóneos, cada unidad se divide en cinco partes:a) una teoría elemental, b) estructuras, c) ejercicios, d) un diálogo y e) unalectura.

a) LA TEORIACada unidad comienza siempre con una introducción teórica muy escueta

y elemental. No se trata por lo tanto de una lección de gramática; son másbien unas or ientaciones mínimas, casi te legráf icas, para el a lumno queestudia solo. Algunas de las afirmaciones, un tanto dogmáticas y rotundas porla brevedad de su forma, serán matizadas o completadas más tarde.

b) LAS ESTRUCTURASSeguidamente viene una página que recoge algunas de las estructuras

derivadas de la teoría expuesta en el apartado anterior. Su presentacióngráfica obedece a un intento de faci l i tar su memorización por medio de laimagen. Previamente se presenta un vocabular io. Es imprescindible queaprendas bien este vocabulario y estas estructuras pues tanto los ejerciciosque vienen a continuación como los temas siguientes van a suponer que hasasimi lado bien estos conocimientos. Cada paso poster ior presume quedominas suficientemente los anteriores.

El vocabular io que va apareciendo a lo largo de todo el curso estárecogido en el diccionario f inal pero en realidad no deberías recurrir a esteapéndice salvo en contadas ocasiones: lo normal es que vayas memorizandoel léxico y las estructuras a medida que van sal iendo de forma que nonecesites del diccionario en ningún momento, ni en los ejercicios ni en laslecturas.

c) LOS EJERCICIOSLos ejercicios (ariketak) son una aplicación de las reglas y estructuras

presentadas anter iormente. En estos ejercic ios se procura combinar losnuevos conocimientos con el repaso de los adquiridos en temas precedentes.Al f inal del l ibro viene la solución de los ejercicios para que puedas corregir losy autoevaluarte. Pero no te engañes a ti mismo: los ejercicios debes hacerlostú. No se trata de que "aciertes" en los ejercicios como sifuera una quiniela, nisiquiera de que los "entiendas" y los resuelvas como si de un teorema setratara; lo que se busca, más bien, es que vayas adquiriendo unos nuevoshábitos linguísticos por medio del ejercicio repetido. Por lo tanto, no tengas

Page 10: bakarka 1 (2008)

prisa por recurrir al solucionario: la asimilación se dará en la medida en que túpersonalmente trabajes y te esfuerces. si ves que son muchas las faltaspuedes repet i r más tarde el e jerc ic io hasta que obtengas un resul tadosat isfactor io. En algunos ejercic ios, especialmente de traducción, puedeocurr i r que el orden de tu respuesta no coincida exactamente con el delsolucionario y que sin embargo también sea correcto. si hay arguna cosa quete resulta oscura toma nota de ella para preguntársela a tu profesor.

d) EL DTALOGODespués de los ejercicios viene un diálogo de unas ocho o diez viñetas

que también habrás de memorizar. Los recursos principales de este diálogopertenecen a la mater ia de la unidad que estás estudiando. Tambiénaparecerá alguna fórmula o expresión que de momento te resul tarádesconocida y cuyo uso no sabrás explicar. No importa: limítate a memorizarlaconociendo su signif icado. Hay una traducción que acompaña al diálogo, perouna vez hayas aclarado tus dudas procura olvidarte de ella. Támpoco hacefalta que l legues a esta página del tema para que empieces a memorizar eldiálogo; puedes hacer lo desde el comienzo de la unidad y s imultanear surepaso con el estudio de la teoría o con los ejercicios. lgualmente, a medidaque vayas avanzando en el estudio de unidades posteriores puedes volver arepasar estos guiones a f in de que conserves frescos en tu memoria losmodelos l inguísticos que te ofrecen.

e) LA LECTURACada guión l leva una lectura paralela ( irakurgaia) donde se desarrol la en

forma narrativa la circunstancia que rodea al diálogo. Esta lecrura no es paraque te la aprendas de memoria. Es una globalización de las cosas que has idoestudiando hasta el momento presentándolas en un trozo de una extensiónrelativa. Leelo más de una vez en alta voz hasta que consigas hacerlo connaturalidad y sentido, con soltura y sin atascos.

A continuación del texto viene una serie de preguntas a las que debescontestar. Cuanto más larga y completa sea la respuesta tanto mejor. Nuncate l imi tes a la mera af i rmación o negación: procura que en la respuesta,cuando menos, se incluyan los elementos de la pregunta. Este procedimientoresultaría absurdo y superf luo en una conversación ordinaria pero aquí setrata de un ejercicio especial para que aprendas a ordenar la frase entera.Cuando se trata de respuestas afirmativas pon una atención especial en elelemento que viene inmediatamente antes del verbo. por lo demás, puede serque el resto de los elementos no los hayas ordenado como en el solucionario,y que sin embargo también guarden un orden correcto.

Las palabras o giros que no conoces vienen traducidos al pie de página.son términos o fórmulas de uso común y frecuente que pronto habrás deaprender; los adelantamos para que cuando l legue el momento de estudiarloste resulten ya famil iares.

l0

Page 11: bakarka 1 (2008)

A menudo vienen unas "observaciones gramaticales" (oharrak) que noson sino aclaraciones sobre alguna cuestión del diálogo o la lectura. Estasanotaciones a veces Son meros comentar ios, pero en ocasiones,especialmente cuando se trata de cuestiones s¡ntácticas, vienen seguidos deunos ejercicios a los que deberás dedicar una atención especial.

Finalmente queremos recordarte que una lengua viva esfundamentalmente un hecho de habla y no de textos escritos. Este t ipo deenseñanza no es el normal e ideal para l legar a la comunicación oral. A f in deSuperar esta l imitación te recomendamos vivamente que escuches euskeratodo lo que puedas entre los amigos, en la cal le, en la radio y en la televisión.El secreto para dominar cualquier lengua es trabajarla con paciencia y sinpnsas, pero con constancia. Hace ya varios años que salió la primera ediciónde BARKARKA y hoy día son muchos los que, euskaldunes ya, agradecen laayuda prestada por este método en sus primeros pasos.

Page 12: bakarka 1 (2008)
Page 13: bakarka 1 (2008)

IKASGAIA

HOTSAK ETA TETRAK

Page 14: bakarka 1 (2008)
Page 15: bakarka 1 (2008)

HOTSAK ETA LETRAK${SNXpSS Y LXYre&S

Lo normal en la enseñanza de lenguas vivas es partir de la fase audio-oralpara pasar posteriormente al aprendiza¡e de la lectura y escritura: aprender inicial-mente a pronunciar, luego a leer, y posteriormente a escribir. Es más natural decir"esto se escribe así" que "esto se lee así". Sin embargo, teniendo en cuenta lasl imitaciones que nos impone este curso, vamos a emprender el camino inversohaciéndonos cargo de una serie de dificultades que procuraremos soslayar en lamedida de lo oosible.

Comencemos, por tanto, hablando de letras.

El alfabeto vasco consta de los siguientes grafemas (letras) y digramas (letrasdobles):

Las letras C, Q, CH, Q V, Y y W también han sido incluidas por Euskaltzaindia(Academia de la Lengua Vasca) en el alfabeto para la escritura de palabras aje-nas a la lengua.

l5

A

D

D

DD

E

F

oI

n

J

K

L

M

N

a

be

de

de bikoi tza.

e

efe

qe

halxe

of,a

ka

ele

eIe

erne

ene

N

o7

K

KK

I

T

TE

Tf

fX

TZ

U

X

Z

eñe

o

?eerre

erce bikoitza

eee

te

tee

f,e bikoilza

lxe

lze

txa

zela

.bikoitza: doble.

Page 16: bakarka 1 (2008)

Los sonidos que corresponden a estas grafías son en su mayoría similares alos del español, salvo los casos que comentamos a continuación:

representa siempre un sonido sonoro, suave, incluso delante de e e i. Ge y gicorresponden a las grafías españolas gue y gui.

gerra suena como el castellano guerra

gitarra suena lo mismo que guitarra

gela (habitación) se dist ingue de jeta (hieto)

t lñ suena aspirada en los dialectos del nofie, en el resto es muda.

I suena como la y española, aunque, especialmente en Guipúzcoa, se realiza\) también como la jota española.

La serie de fonemas sibilantes requiere una atención especial y su aprendiza-je y corrección hay que hacerlos de viva voz. Tenemos dos series que presentanla siguiente estructura:

fricativos

africados

9 ." realizacomo la s española.

7 se pronuncia con la punta de la lengua tras los dientes inferiores de formaL que el aire salga entre el dorso de la lengua y los alvéolos de los dientessuperiores. Normalmente suena como la ss francesa.

A se realiza como la ch francesa o la sh inglesa.

TC, se produce con la punta de la lengua sobre los alvéolos superiores, comoI v't para pronunciar la s pero precediéndole la oclusión de t. Interesa distin-

guirlo claramente del fonema tz.

T7 se realiza colocando la lengua como para la z, pero de forma africada, esI /- decir apretando al comienzo el dorso de la lengua contra los alvéolos supe-

nores.

ff, srena como la ch española.

t6

5 Z X

TS TZ TX

Page 17: bakarka 1 (2008)

Insistimos en que estos sonidos debes diferenciarlos bien, pues al ser fone-mas distintos suponen diferencia de significado, como puedes comprobar en lossiguientes ejemplos:

3/Zsu (fuego) zu (tú, usted)sor (embotado) zor (deuda)soro (campo, heredad) zoro (loco)sail (grupo) zail (difícil)hesi (seto, valla) hezi (domar, educar)hasi (comenzar) hazi (crecer, criarlsemilla)esker (gracia(s)) ezker (izquierda)

t3t tL

atso (anciana)hots (ruido)hits (ajado)etsi (desanimarse)iritsi (alcanzar, llegar)

atzo (ayer)hotz (frío)hitz (palabra)etzi (pasado mañana)ir i tz i (opinión)

X es a menudo una palatalización de s o z con un matiz diminutivo de cariñoo desprecio.

xagu (ratoncillo) es un diminutivo de sagu (ratón)muxu (besito) musu (beso)extu (estrechito) estu (estrecho)kaxkar (birria) kaskar (pequeño)koxkor (pequeñito) koskor (pequeño)

gixon (hombrecillo) gizon (hombre)xahar (viejecillo) zahar (viejo)goxo (confite) gozo (dulce)exkerti ezkerti (zurdo)

La vocal i también suele palatalizar, especialmente en la parte occidental delpaís, las consonantes l, n y s sonando ll, ñ y x, sin que sean precisamente d¡mi-nutivos. Por ejemplo:

ile (pelo) suele pronunciarse illei lun (oscuro) i l lunoi lo (gal l ina) ol lobilatu (buscar) billatu

inor (alguien) iñorbaina (pero) bañasoinu (sonido) soñuerregina (reina) erregiña

17

Page 18: bakarka 1 (2008)

gaiso (enfermo)isuri (derramar)maisu (maestro)pisu (peso)

suele pronunciarse gaixoixurimaixu

pixu

Los digramas dd y tt representan una palatalización con carácter diminutivode los fonemas d y t. dd suena como una y española y tt es su correspondientesorda, una t "mojada".

Maddalen es un diminut ivo de Madalen (Magdalena)aittona es una forma cariñosa de aitona (abuelo)ttantta es un diminutivo de tanta (gota)kuttun, de kutun (querido)

Tal como hemos indicado, las letras C, Q, CH, Q V, W e y se emplean paraescribir nombres, generalmente propios, extraños a la lengua.

C: Descartes, Caracas, Armagnac (pero Korea, Afrika)Q: Barga, Curagao, Alengon, Saint-PourgainCH: Liechtenstein, Chagal l , Munchen (pero Txina)Q: Quito, Quebec, Quevedo, quorumV: TelAviv, Valois, Vladimir, VenezuelaW: Walonia, New York, Taiwan, wolframioY: Trotsky, Paraguay, Yukatan, Tokyo

á AZENTUA ETA DoINUERAAq? EL AcmNYffi Y L& ffiwx#N&€ñ#p-$

El acento y la entonación son dos aspectos que interesa mimar en el aprendi-zaje de toda lengua moderna. En euskera contamos con la ventaja de que noexiste un acento gráfico, lo cual facilita su escritura, pero esto no quiere decir quetal acento no exista en la lengua hablada, incluso con valor fonológico. El proble-ma estriba en que éste varía según las zonas y hoy por hoy no existe una normadictada por la Academia. Otro tanto puede decirse de la entonación.

A falta de un material grabado idóneo para este curso te recomendamos viva-mente que escuches euskera todo lo que puedas. Aunque en tu entorno no tienesvascoparlantes cuentas hoy con la valiosa ayuda de la radio y la televisión. Escú-chalas, aunque de momento no entiendas nada. se trata de que vayas haciendoel oído paulatinamente y casi sin dafie cuenta.

l8

Page 19: bakarka 1 (2008)

FON ETIKA ARI KETAKffi$ K K€x{üffi$ PK #0f\# KY*€,l&,

He aquí una serie de palabras para que puedas hacer ejercicios de pronuncia-ción. Por ahora nos l imitamos a palabras sueltas que te ayuden a conocer lossonidos de la lengua y dejamos para más tarde otros fenómenos similares que seproducen en la cadena hablada. Los iremos comentando a medida que aparecen.

E4E Este primer grupo no ofrece mayor dificultad, se trata simplemente de que tevayas familiarizando con las grafías que hemos comentado en la parte teóri-ca. No impofta que ignores su significado, se trata de un mero ejercicio foné-t ico.

GE

ageriagir iiger igerr igerragelageldiregeerregegerogerarugertatuagenusugegeu

GI

eginongioglbegisegisorgingrroargiharagiegiaalegiaagrangizengizonaurpegl

JaunJoanJanjaijaiojabejokojolasjatorjatorri

IL

mi lamai lapi labi labi lerai lehilabeteibi t ii lunoi loi lobamaki lajostailuispi lulangi le

IN

bainabainolainoinorinoizinoninoladoinusoinusoinekomakinagrinaoinarr ioinazeseinale

jarrijakinjantzijasojojosijaik i

larraijariojende

t9

Page 20: bakarka 1 (2008)

pl A Ejercicio de sonidos sibilantes.

SososasieroslgisabasoSUSMO

seiastebesteusteaslosokaaskoeskusaskinoskiarrasbabes

zomorro xomorro

ximur justu juxtu

DDMaddiMaddalenonddo

sD(eseri exerimusu muxuestu extusagu xagusamur xamursamar xamarkoskor koxkor

hutshotshatshitsetsiiritsiatso

TS/TZulzhotzhatzhitzetziiritzialzo

znxzuri txurizerri txerrizakur txakurzinlzo txintxozoro txorozulo txulozoko txokozolz txotx

TTttentteAnttonttanttapottokatrikikuttunttunttun

zzerezeztn|zanizarazKarzaKa(naiznoizzazpiazpiizpizozozuzenZAKU

zuKuzik inzezen

Xtxoixur iaxolaaxalxatoxamurxarmantxedexixaprxukoxkanauxehorixeholaxexerraxumeMUXU

xomorro

TXitxietxehantxegutxilxartxanotxalokutxatxoriitxuraitxarontxikitxittxukuntxapeltxepeltxepetxtximist

TZitzali tzulutzialzeMOIZ

a(rolzizolzgorputzontzizorlzizehalzhaitzbatzukbalzaranlzlalzdantzazentzu

TSeutsihautsierantsietsaiisatssitsametsakatsmahatsarraISaberatserakutsiatseginmantsobeftsokutsusutsulotsa

á E Procura distinguir bien la pronunciación de estos pares de palabras.

SESU

sai lhasihesieskersorooStU

El tr Ejercicios de palatalización expresiva.

zlxgozoazal

grzonzabalkizkurzimelztmur

goxoaxal

grxonxabalkixkurximel

ZU

zailhaziheziezkerzorohoztu

20

Page 21: bakarka 1 (2008)

.+ ¿Te gusta la poesía? Aquí tienes dos poemas de Joxe Antonio Ar\ze, "Harza-bal", en los que la fonética priva sobre el significado.

ureurie lur . . . . . . . . . . lur

urreburdin

iz . . . . . . . . . . . . . . . . . . .gordin . . . . . . . . . . . . . . . . .garbi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .urdin

hurregur

hezur ......2ur. . . . .zuhur

sudurzulr

gezurzinlzurzintz

irrintzihintzmintz

hitzhaitz

haritzari

aharihari

harriharaÍ

sarsaresarisarrilarrilaharlarru

marruarroarrear

urtziigurtzi

ehortzieutsietsi

hertsietzi

ertzhortzhotzmotzzolzlotsalot

hotshatsatx

hatzhutsutxutz

putzpatzpitzpixhitzhits

izolzizorizo

gizongizen

izenizanizar

izarbizarlizarizara

izu

zuÍlori

gorri. . . . . . horri

izurde atzherri zazoizurdi zokoizurrite zokor

mozkorizurriizuriizaiizatzizlariztarbegiizpegiizpazler

izerdiizkiraizokiizebaizpiizilizaize

urrli rri

zirriziri

zoritxorizori

zerri ......zorrigerri zorraberri orro

abherri zoro

i largibi lh i l

i leiltze

giltzbiltzarbalzarbakarzakar

zalarzalor

zadorzabor

zabarzapar

apafzapalzabal

apal . . . . . . . . . .epelahal beltz

beldurhorbelharbelergel

igel

2l

Page 22: bakarka 1 (2008)

OTX! ATX! UTX!

HorzAren HATSA ote da HtrzA

ala HUTSA'ren aurka altxatako HOTSA

edo HlrsA haustearren urZlr"Lo HATZA

22

Page 23: bakarka 1 (2008)

IKASGAIA

ZER DA HAU?

Page 24: bakarka 1 (2008)
Page 25: bakarka 1 (2008)

ZER DA HAU?

En esta lección comenzamos a estudiar los demostrativos y elverbo izan (ser, estar). Nos limitaremos a las formas del singular.

Los demostrativos son tres:

éste, ésta, esto

ése, ésa, eso

aqué\, aquélla, aquello

O Hau normalmente indica algocercano al que habla,al que escucha, yalgo dístante de ambos.

horihura

Elverbo izan tiene las siguientes formas:

NI

ZU

NAIZ

ZARA

DA

yo soy

tú eres"

él esL"t"iO gn euskera no existen los pronombres él y ella.

En su lugar se emplean-los demostrativos.

Utilizaremos también los siguientes interrogativos:

NOR

ZER

ZEIN

quién

qué

cuál

.Zu puede significar tanto tú como usled. En euskera existe además el tratamiento de hi (tú), utilizado en rela-

ciones de qran camatadería. Aquí no lo estudiaremos.

25

Page 26: bakarka 1 (2008)

Con estos elementos podemos organizar unas estructuras ele-mentales de pregunta y respuesta.

LEE Y MEMORIZA LAS ESTRUCTURAS QUE VIENEN EN LA PAGINASIGUIENTE. PARA REPASARLAS UTILIZA LAS IMAGENES DE LA PAGI-NA 33.

Verás que en la respuesta elorden de los elementos no coinci-de en euskera y en español: el sintagma (palabra o grupo) clavede la respuesta viene inmediatamente antes del verbo. Estaobservación sintáctica es fundamental y se refiere exclusivamentea las oraciones afirmativas.

Por ejemplo:

-Nor da hau?-Hau, Antton da. (o bien, "Antton da hau")

-Zer da hori?-Hori, etxea da. (o bien, "etxea da hori")

O FONETIKA: El empleo de la partícula ez (no) seguida de algunas conso-nantes implica ciertos cambios fonéticos a los que debes habituarte desde uncomienzo. Por ejemplo, ez da se pronuncia ezta.

Hau ez da neska se pronuncia hau ezta neskaHori ez da gizona horiezta gizonaHura ez da etxea nura ezta etxea

Aprende también el siguiente vocabulario:

gizon: hombreemakume: mujermuti l : chiconeska: chicaburu: cabezabegi: ojo

l iburu:herri:bide:mendi:auto:etxe:

libropueblocaminomontecochecasa

esku:

26

Page 27: bakarka 1 (2008)

KOLDO

- Nor da hau?- Hau, Koldo da

IZASKUN

- Nor da hau?- Hau, lzaskun da.

MIKEL

- Nor da hau?- Hau, Mikel da.

BEGONA

- Nor da hau?- Hau, Begoña da.

- Zer da Koldo?- Koldo, gizona da.

- Zer da lzaskun?- lzaskun, emakumea da.

- Zer da Mikel?- Mikel , mut i la da

- Zer da Begoña?- Begoña, neska da.

- Zer dahori?- Hor i , burua da.

-Zer dahori?- Hori, begia da.

- Zer dahori?- Hori, eskua da.

- Zer dahori?- Hor i , l iburua da.

- Zer dahura?- Hura, herr ia da.

-Zer dahau?- Hau, bidea da

- Zer dahura?- Hura, mendia da

- Zer dahori?- Hori, autoa da.

- Hau, Koldo da?- Bai, hau Koldo da.

- Hau, emakumea da?- Bai, hau emakumea da.

- Hau, neska da?- Ez, hau ez da neska;

hau mutila da.

- Hau, gizona da?- Ez, hau ez da gizona;

hau neska da.

- Hura herria da?- Bai, hura herria da.

Hau, autoa da?Ez, hau ez da autoa;hau etxea da.

- Hau, mendia da?- Ez, hau ez da mendia;

hau bidea da.

- Hura etxea da?- Ez, hura ez da etxea;

hura mendia da.

Page 28: bakarka 1 (2008)

IZEN 5l NTAG/V\Af L 5! NTA€^,{A h¡üAAt NAL

Habrás observado que los nombres comunes toman una -afinal. Es el artículo.

Koldo gizonA dahori begiA dahura mendiA da

si la palabra misma termina en -a al añadirle el artículo quedauna única a:

Begoña neskA da

Este determinante se utiliza mucho más en euskera que encastellano y suele venir al final del sintagma nominal.

Un sintagma nominal elemental guarda el siguiente orden:

nornbre - adjetivo- determinante

Los determinantes son el artículo (-a) y los demostrativos (hau,hori, hura).

O El cardinal bat (un, uno) también va al final, pero se utilizamenos que en castellano; generalmente cuando se quiere precisarla cantidad.

Ejemplos:

emakumea (la) mujer, una mujergizon hau este hombreberria (el) nuevoneska txikia (la) chica pequeñaetxe handi hura aquella casa grandemutil gazte bat un chico joven

NOMBRE ADJETIVO-ahau, hori, hurabat

emakumegizon

neskaetxemuti l

berritxikihandigazte

-ahau-a-ahurabat

28

Page 29: bakarka 1 (2008)

ARI KETAKgJ g Ke lc lü5

La solución de estos ejercicios viene al finalaprende estas palabras:

del libro. Antes de hacerlos

zein: cualbaina: peroere: también

gazte: ¡ovenzahar: viejoberri: nuevopolit: bonitoitsusi: feo

handi: grandetxiki: pequeñoluze: largogauza: cosabeste: otro

E pon en euskera los siguientes sintagmas:

1. El l ibro. El l ibro pequeño. Este l ibro pequeno.2. La chica. Esa chica. Esa chica joven.3. El chico. Este chico. Este chico feo.4. El hombre. El hombre viejo. Aquel hombre viejo'5. La casa. Esta casa. Esta casa nueva.6. Un pueblo. Bonito pueblo. Ese pueblo bonito.7. Una cosa. Una cosa grande. Aquella cosa grande.

B. Un camino. Un largo camino. Este camino largo.9. Un auto. Un auto nuevo. Ese auto nuevo.

Recuerda que en la frase hay un elemento clave que debe colo-

carse inmediatamente antes del verbo, tanto en la pregunta como en

la respuesta, si ésta es afirmativa. El elemento clave en una pregun-

ta puede ser un interrogativo (nor, zet, zein...) o un sintagma cual-quiera (neska, muti l , handi, neska hau, muti l txiki hori, etc.) ' En la

respuesta el elemento clave es la palabra o sintagma que correspon-de a tal pregunta y deberá, por tanto, ir delante del verbo. si la res-puesta es negativa el elemento negado va mejor después del verbo.

El resto de los elementos puede ir tanto antes como después'

Fíjate en el orden que guardan las preguntas y respuestas que

hacemos sobre las siguientes frases.

29

Page 30: bakarka 1 (2008)

t\-71ré---dl l

ir-:l Emakume hau ltziar da. ltziar gaztea da. Bestea, Begoña da.Gizon hori Joxe da. Joxe gizon zahar eta txikia da.

O GALDERAK

1. - Nor da emakume hau?2. - Zein da ltziar?3. - Zer da ltziar?4. - llziar, zaharra da?

5. - Nor dagaztea?6. - Nor da bestea?7. - Zein da Begoña?B. - Nor da gizon hori?9. - Zer da Joxe?10- Nor da zahar eta txikia?

- Emakume hau, l tziar da.- ltziar, emakume hau da.- llziar, gaztea da.- Ez, ltziar ez da zaharrai

llziar, gazlea da.- ltziar da gaztea.- Bestea, Begoña da.- Begoña, bestea da.- Gizon hori, Joxe da.- Joxe, gizon zahar eta txikia da.- Joxe da zahar eta txikia.

.,, 7)

-Er:=l

10. Jaizkibel, mendi handia da?11 . Zein da mendi txikia?12. Nor da neska hau?13. Nor da mut i l hor i?14.Zein da Begoña?15. Zein da Mikel?16. Zer da Begoña?17. Mikel , mut i l handia da?18. Nor da muti l txikia?

A Contesta tú ahora a las preguntas del siguiente texto:

Herri hau lrun da. lrun handia da. Herri txiki hori Hondarribia da.Hondarribia herri txiki baina polita da. Beste herri hura Hendaia da.Hendaia ere oso polita da. Ez da itsusia. Mendi hura Jaizkibel da.Jaizkibel ez da mendi handia. Neska hau Begoña da eta mutit horiMikel da. Begoña neska gaztea da baina Miket mutittxikia.

O GALDERAK

1 . Zein da herri hau?2. lrun txikia da?3. Zer da handia?4. Zein da herri txiki hori?5. Zer da Hondarribia?6. Zein da beste herri hura?7 . Zein da Hendaia?B. Hendaia, i tsusia da?9. Zein da mendi hura?

30

Page 31: bakarka 1 (2008)

@

ffiffi¡Hola, Edurne!

E Memoriza este d¡álogo y repásalo en la página 34'

Perdone, señor,pero yo no soy Edurne

O FONETIKA: EZ

eznaaz se Pronuncia enaizezzafa etzaraezda ezta

"Nienaiz Edurne""Zu elzara Edurne""Hau ezta Edurne"

O ORTOGRAFIA

En euskera los signos de interrogación y admiración van sólo al f inal de la

frase.

Zer dahau?Kaixo. Edurne!

b) - ¿Quién eres tú? ¿Eres lzaskÚn?- No. No soy lzaskun. Yo soy Begoña. lzaskun es aquella.

MEMORIZA EL GUION DE LA PAGINA 32 Y REPASALO EN LA 34.

@Á@

Kff

El ttzutoenaPon en euskera las siguientes frases:

u) _

¿Qué es esto?¿Esto? Un pueblo.

¿Este pueblo es grande?No, es un pueblo pequeño, pero muy bonito.

- Por lo tanto,tú no eres Edurne.. .

- No, yo soy Aitor.

Page 32: bakarka 1 (2008)

- Egunon! Zer moduz?

2

- Ondo esan beharko..

3

- Eta zu?

4

- Nahiko ondo ni ere.

- Nor da hau?

- Mutil handia zara. Martin!

8

Eta zu oso gizon txikia!

1.- iBuenos días! ¿Qué tal? 2.-Habá que decir que bien. 3.-¿Y usted? 4.-Bastante bien también. 5.-¿Quién es éste? 6.- lv lar t ín. El h i io. 7.- Eres unch¡co grande, Mart ín. 8.- ¡Y usted un hombre muy pequeño!

Page 33: bakarka 1 (2008)

IZASKUN

- Nor da hau?

MIKEL

- Nor da hau?

BEGONA

- Nor da hau?

- Zer da Koldo? - Zer da lzaskun? - Zer da Mikel? - Zer da Begoña?

- Zer dahori?

-^.€>\\

- Zer dahori? - Zer dahori? -Zer dahori?

- ; -__f f i .

- Zer dahura? - Zer dahori?

- Hau, Koldo da? - Hau, neska da? - Hau, gizona da?

- Hau, autoa da? - Hura etxea da?

Page 34: bakarka 1 (2008)

GOGORA EZAZUffiK p-&$&

. ZER MODUZ?O KAIXO, EDURNE!

otrffi

oeffiffi

,='-'Élffiffiffi

r-h-> ttñ fA (n'eutr I) 7álr l lrtr | l l I l+l

Áf?ffiSstrWwffiffi+

-t+

Page 35: bakarka 1 (2008)

IKASGAIA

HAUEK ETXEAK DIRA

Page 36: bakarka 1 (2008)
Page 37: bakarka 1 (2008)

@ HAUEK ETXEAK DIRA

Continuamos con los demostrativos y elverbo izan (sern estar).Estudiaremos las formas del plural.

O Pluralde los demostrativos:

éstos, éstas

ésos, ésas

aquéllos, aquéllas

O Elverbo izan:

nosotros somos

vosotras sois

ellos son

O EL DETERMINANTE PLURAL:.AK

Hemos visto que el determinante singular es -4.Eldeterminante plural es -ak.

Compara los siguientes ejemplos:

singular

Hau etxea da.Hori emakumea da.Hura mendia da.

Neska hau gaztea da.Gizon hori zaharra da.Auto hau berria da.

Hau, muti l txikia da.Horirliburu polita da.Hurarherri handia da.

plural

Hauek etxeak dira.Horiek emakumeak dira.Haiek mendiak dira.

Neska hauek gazteak dira.Gizon horiek zaharrak dira.Auto hauek berriak dira.

Hauek, mutil txikiak dira.Horielgl iburu politak dira.Haiekrherri handiak dira.

) t

Page 38: bakarka 1 (2008)

16o NoLAKO(A)?

El adjetivo suele venir detrás del nombre: etxe handia, emakumegaztea. Sin embargo, en la pregunta, el interrogativo correspon-diente, nolako (cómo, qué clase de, qué tal...), se coloca delantedel nombre.

- Nolako bidea da hori? ¿Qué talcamino es ese?- Hori, bide luzea da.

- Nolako emakumea da Koro?- Koro, emakume gaztea da.

Cuando se suprime el nombre, los determinantes -a, -ak se unendirectamente a nolako:

- Nolakoa da hori?- Hori, ona da.

- Nolakoa da Koro?- Koro, gaztea da.

- Nolakoak dira etxe horiek?- Etxe horiek, itsusiak dira.

O LA PARTICULA INTERROGATIVA O'AU'

La partícula al se utiliza en preguntas cuya respuesta debe serbai o ez. No es necesaria. Su uso se limita a zonas de Guipúz-coa. Sin embargo. en ocasiones puede ayudar a marcar el carác-ter interrogativo de la frase. Hau mahaia da? significa lo mtsmoque hau mahaia al da?; varía la entonación, que en el segundocaso tendría una cadencia descendente.

O FONETIKA

Recuerda que ez da se pronuncia ezta. Por idéntica razón fonética ezdira se pronuncia eztira.

Hauek ez dira ateak se pronuncia hauek ezlira ateakNeskak ez dira txikiak neskak eztira txikiak

38

Page 39: bakarka 1 (2008)

MEMORIZA LAS ESTRUCTURAS DE LA PAGINA SIGUIENTE.PARA REPASARLAS UTILIZA LAS IMAGENES DE LA PAGINA 49.

Aprende el siguiente vocabulario:

langile:lantegi:ikasle:eskola:baserritar:baserri:kale:argi:mahai:ate:aurpegi:z ik in:garbi:baizik:eder:ardo:on:gurasoak:haur:pezeta:i turr i :ontzi:harri :bat:b i :h i ru:lau:

trabajadortaller, fábricaestudianteescuelacaserocaseríocalletuzmesapuenacara, rostrosuciol impiosinonermosovtnobueno(los) padresniño, niñapesetafuenterecipientepiedraun, unodostrescuatro

39

Page 40: bakarka 1 (2008)

- Zer dira hauek?- Hauek langi leak dira.

Zer dira haiek?Haiek lantegiak dira.

- Zer dira hauek?- Hauek ikasleak dira.

- Zer dira haiek?- Haiek eskolak dira.

Hauek baserritarrak dira?Bai, hauek baserritarrakl , r

- Haiek baserriak dira?- Bai, haiek baserriak

@ a- Horiek kaleak dira?- Bai, horiek kaleak dira

%- Hauek argiak dira?- Bai, hauek argiak dira.

- Horiek mahaiak dira?- Ez, hor iek ezdira mahaiak,

horiek ateak dira.

- Horiek ateak dira?- Ez, horiek ez dira ateak,

mahaiak baizik.

- Aurpegi hauek garbiak dira?- Ez, aurpegi hauek ez dira garbiak,

z ik inak baiz ik.

ffff."

- Zein dira gurasoak?- Hauek dira gurasoak.

- Zein dira haurrak?- Haiek dira haurrak.

Nolakoa da Donostia?Donostia ederra da.

Er- Nolakoa da ardo hau?- Ardo ona da hau.

Hau oezeta bat da. Hauek bi iturri dira. Hauek hiru ontzi dira.

Page 41: bakarka 1 (2008)

IZEN ' INTAGMA

1. ZENBAKIAKt&9 cAllp¡ NAr-ts

Los nombres acompañados de cardinales van generalmente enforma indeterminada, es decir, sin artículo ni marca de plural:

biemakume dos muiereshiru etxe tres casaslau harri handi cuatro piedras grandes

bi emakumeak sería las dos muiereshiru etxeak las tres casaslau harriak las cuatro Piedras

O BAT (un, uno), como ya indicamos, va al final del sintagma:

herri batherri oolit bat

El plural de bat es batzuk (unos, algunos, varios).

gizon bat un hombregizon batzuk varios hombres

O Bl (dos), puede ir antes del nombre o alfinal del sintagma:

bi haur = haur bibi haur txiki = haur txiki bi

O El resto de los cardinales va antes del nombre:

hiru etxelau harri handimila pezeta

Page 42: bakarka 1 (2008)

2. O50 GTZON TXt KtA

La partícula oso (muy), aunque va precisamente con adjetivos, secoloca antes del nombre.

3. BE9TE ETXE HURA

Beste (otro, otra) va también delante del nombre.

O Tiene una forma determinada por los morfemas -a, -ak y losdemostrativos.

oso txikiaoso gauza txikiaoso onaoso gizon ona

besteabeste etxeabeste etxe hurabesteakbeste etxeakbeste etxe haiek

beste batbeste etxe batbeste batzukbeste etxe batzuk

muy pequeñouna cosa muy pequeñamuy buenoun hombre muy bueno

el otro, la otrala otra casaaquella otra casalos otros, las otraslas otras casas

otro, otraotra casaotros, otrasotras casas

O La forma indeterminada se construye con bat, batzuk, al finaldels intaqma:

1a

Page 43: bakarka 1 (2008)

ARI KETAKffi$ K €ed, *{ ff€3s

l l n"rponde a las siguientes preguntas:

Zer dira hauek? Zer dira horiek?

3

Zer dira haiek?

mr-r-

Esku hauek qarbiak dira? Mutil horiek laounak dira?

W>¿-/-Haiek, mendi handiak dira?

7

Hauek. beqi txikiak dira? Neska-mutil horiek zaharrak dira?

9

Haiek, b i mut i l d i ra?

Nolakoak dira etxe hauek?

11

Nolakoak dira beste haiek?

12

Nolako liburua da hau?

13

Nolakoa da beste hau?

14

Zein da emakume zaharra?

15

Zein dira haurrak?

Page 44: bakarka 1 (2008)

E pon en plural las siguientes frases:

1.- Hau eskola da.2.- Hori lantegia da.3.- Hura baserria da.

4.- Hau esku garbia da.5.- Hori etxe ederra da.6.- Hura gizon handia da.7.- Bestea gizon txikia da.B.- Hau baserritarra da baina beste hori ikaslea da.

9.- Liburu hau itsusia da.10.- Muti l hori gaztea da.1 1.- l turr i hor i z ik ina da.12.- Ontzi hau garbia da.13.- Herri hau ederra da.14.- Beste hori ere ooli ta da.15.- Jende hau oso ona da.16.- Bide hori luzea da.17.- Emakume hura zaharrada.

El pon en euskera las siouientes frases:

Anaiakal zarete?

1.- Estas casas son hermosas.2.- Este es el padre.3.- Ese otro es el hi jo y aquella la madre.4.- Aquellas chicas son eibarresas.5.- Estos padres son buenos.6.- Esos pueblos no son feos.7.- Estas chicas son estudiantes.8.- Aquellos hombres son baserritarras.9.- Esas calles son muy sucias.

10.- Esos niños son l impios.1 1.- Jon y Edurne son muy trabajadores.12.- Koro y Alberto son grandes amigos.13.- Esas piedras no son grandes sino pequeñas.14.- Una fuente.15.- Dos fábricas.16.- Tres caseríos.17.- Cuatro puertas y dos mesas.

% Exffifli'*ilfl*

É%ffi Hg' !;;;ü;*l*""".44

Page 45: bakarka 1 (2008)

O FONETIKA

ez zarete se oronuncia etzareteez dira eztira

zu al zara?zuek af zarete?

"Zuek etzarete anaiak""Hauek eztira anaiak"

"Zu Mikel allzara?""Zuek anaiak altzar e|e?"

Es corriente que horiek pierda la r intervocálicay se pronuncie "oiek":

Horiek lagunak dira "Hoiek lagunak t ira"

E ltzulpena

Pon en euskera las siguientes frases:

1.- Nosotros somos chicos.2.- Vosotras sois chicas.3.- Nosotros no somos viejos.4.- Vosotros sois jóvenes.5.- Nosotros no somos guipuzcoanos sino navarros.6.- Vosotras sois tres chicas y nosotros tres chicos.7.- Somos grandes amigos.8.- Tú y Andoni sois hermanos.9.- -¿Vosotros sois estudiantes?

-Sí. Somos estudiantes y trabajadores.

zu altzara?zuek altzarete?

45

Page 46: bakarka 1 (2008)

RESUMI EN DO

. Presente del verbo izan.

Ni naizzu zarahura dagu garazueK zaretehaiek dira

. Los demostrativos:

nauhauek

ez naiz se pronuncia enaizez zara elzaraezoa ezla

ez zarele etzareteez dira ezilra

horihoriek

hurahaiek

*****

MEMORIZA EL GUION DE LA PAGINA SIGUIENTE Y REPASA-LO EN LA 50.

Page 47: bakarka 1 (2008)

._| o PARISEN

/m- Parisen gara azkenean,

2

- Aizu! Horiek euskaraz ari dira.

xEz da egia izango!

- Arratsaldeon, neskak! Euskaldunak al zarele? - Bai. Ni tolosarra naiz ela hau eibartarra.

7

- Gu. berriz. donostiarrak. - Mundu hau benetan txikia da.

.&- Etorri gure etxera eta elkarrekin afalduko dugu

-&bl . - Porf in estamos en París! .2.- ¡Qué alegría! 3.- ¡Oye! Esas están hablando en euskera.4.- ¡No será verdadl 5.-Buenastardes, chicas. ¿Sois vascas? 6.- Sí. Yo soy tolosana y ésta eibarresa.7.- Nosotros, en cambio, donostiarras. B.- ¡Estemundo es francamente pequeño! 9.- Venid a nuestra casa y cenaremos juntos.

Page 48: bakarka 1 (2008)

I RAKURGAIA

Bi gazte hauek Koro eta Alberto dira. Langileak dira: Korodelineantea da eta Alberto mekanikoa. parisa joan dira. Bidealuzeaizan da baina orain Parisen dira.

Hura Eiffel dorrea da. Eiffel dorrea oso luzea da. paris hirihandi eta ederra da.

-Parisen gara azkenean! -esaten du Albertok.Bi neska dira kalean eta euskaraz arí dira.-Neska horiek euskaldunak dira -esaten du mutilak.-Ez da egia izango!-esaten du Korok.-Kaixo, neskakl Euskaldunak al zarete? -galdetzen du

Albertok.

Euskaldunak dira, bai. Bat tolosarra eta bestea eibartarra.Koro ela Alberto, berriz, donostiarrak dira. Denak gipuzkoarrak,beraz.

Suerte handia izan da: Parisa joan eta euskaldunak ikusi.Benetan txikia da mundua! Elkarrekin afalduko dute gaur.

O GALDERAK

1.- Zein dira bi gazte hauek?2.- Koro eta Alberto zaharrak al dira?3.- Zer dira Koro eta Alberto?4.- Zer da Koro?5.- Zer da Alberto?6.- Nora joan dira?7.- Nolakoa izan da bidea?8.- Non dira orain?9.- Zer da hura?

1O.- Zein da Eiffel dorrea?'11.- Nolakoa da Eiffel dorrea?12.- Zer da oso luzea?

14.- Zer da handia eta ederra?15.- Nor da kalean?16.- Non dira bi neskak?17.- Nola ari dira neskak?18.- Zer dira neskak?19.- Zer da neska bat?2O.- Zer da bestea?21.- Zer dira Koro eta Alberto?22.- Zer dira denak?23.- Nolako suertea izan da?24.- Nolakoa da mundua?25.- Zer da benetan txikia?

48

Page 49: bakarka 1 (2008)

- Zer dira hauek? - Zer dira haiek? - Zer dira hauek?

¡:iil¿ 'i..'

Zer dira haiek?

- Hauek baserritarrak dira? - Haiek baserriak dira?

@ a- Horiek kaleak dira - Hauek aroiak dira?

- Horiek mahaiak dira? - Horiek ateak dira? - Aurpegi hauek garbiak dira?

-rrfln

C.

- Zein dira gurasoak?

- Zein dira haurrak? - Nolakoa da ardo hau?

Page 50: bakarka 1 (2008)

GOGORA EZAZU

O PARISEN

3ffififf4

6

T"*.

Page 51: bakarka 1 (2008)

IKASGAIA

NORK DULIBURUA?

Page 52: bakarka 1 (2008)
Page 53: bakarka 1 (2008)

á

Tq? NORK DU LIBURUA?

Elverbo izan lo hemos estudiado como copulativo, significandoser o estar. Pero izan tiene además una función transitiva. Comoverbo transitivo significa tener. Más tarde lo estudiaremos comoauxiliar.

El presente de izan transitivo es así:

NIK DUTZUK DUZUHARK DUGUK DUGUZUEK DUZUEHAIEK DUTE

Yo tengotú tieneséltienenosotros tenemosvosotros tenéisellos tienen

O EL SUJETO "NORK''

El sujeto de los verbos transitivos lleva siempre el morfema -k. Esel caso ergativo. Esto es muy importante y debes asimilarlo bien.

En euskera tenemos, por lo tanto, dos clases de sujeto: NOR paralos verbos intransitivos y NORK para los transitivos.

Compara las siguientes oraciones:

Sujeto NOR Suieto NORK

Ni gizona naiz. Nik liburua dut.Zu emakumeazata. Zuk autoa duzu.Hura mutila da. Hark dirua du.Gu zaharrak gara. Guk etxea dugu.Zuek gazteak zarete. Zuek motoa duzue.Haiek baserritarrak dira. Haiek baserria dute.

O LOS DEMOSTRATIVOS

Elcaso ergativo de los demostrativos es como sigue:

NOR NORKhau -----> honekhori ----> horrekhura -----> hark

Los demostrativos plurales coinciden en ambos casos (NOR yNORK): hauek, horiek, haiek.

53

Page 54: bakarka 1 (2008)

O LOS NOMBRES

1. Los nombres propios terminados en consonante intercalan unae antes de la -k:

Loli : Lol ik egunkaria du.Fernando: Fernandok etxea du.

pero:

lzaskun: lzaskunek l iburua du.Aitor: Aitorrek autoa du.

2. Los nombres comunes en singular toman la k después deldeterminante a, por lo que la terminación es ak:

Gizonak liburua du. El hombre tiene un libro.Emakumeak gona du. La mujer tiene falda.

3. El ergativo plural lleva el morfema -ek. Aunque en muchaszonas tal distinción se ha perdido debemos mantenerla en la len-gua escrita.

Gizonek liburua dute. Los hombres tienen un libro.Emakumeek gona dute. Las mujeres tienen falda.

4. Si la palabra termina en -a, ésta desaparece asimilada por la e:-a + -ek -- -ek.

Neskak poltsa du. La chica tiene una bolsa.neskek poltsa dute. Las chicas tienen una bolsa.

O FONETIKA

ez dute se pronuncia eztute

lrakasleek ez dute jair ik " irakasleek eztute jair ik ' ,

54

Page 55: bakarka 1 (2008)

MEMORIZA LAS ESTRUCTURAS DE LA PAGINA SIGUIENTE.

PARA REPASARLAS UTILIZA LAS IMAGENES DE LA PAGINA 64.

Aprende el siguiente vocabulario:

i le:gutxi:indar:jenio:txar:andre:telebista:alaba:aita:og¡ama:itsaso:ur:lur :belar:aberats:diru:asko:paper:ikasle:ja i :irakasle:bi lera:i rrati:egunkari:toki:zuretzat:

pelopocoluerzagenromaloseñoratelevisiónhijapadrepanmaoremaraguatierrahierbaricodineromucnopapelestudiante, alumnof iestaprofesorreuniónradioperiódicosit iopara ti

55

Page 56: bakarka 1 (2008)

- Alfontsok i le gutxi du?- Bai, Alfontsok i le qutxi du.

- Fel ipek indar handia du?- Bai , Fel ipek indar handia du.

- lmanolek jenio txarra du?- Bai , lmanolek ienio txarra du.

- Zer du andreak?- Andreak, telebista du.

r l t ¡ l t ¡ t r r r ¡ ¡ r '

Nork du alaba?

- Zer du itsasoak?- ltsasoak, ura du.

- Zer du lurrak?- Lurrak, belarra du.

- Zer dute aberatsek?- Aberatsek diru asko dute.

- Nork du papera?- Neskek dute papera.

r !1

-r tIt l

. I¡a

-llIl lIItIII

-ll

-t llrakasleek ere iai dute?Ez, irakasleek bz dute jairik;lrakasleek bilera dute.

- lkasleek iai dute?- Bai, ikasieek iai dute.

- Zeinek du irratia?- Honek du irratia.

- Zeinek du egunkaria?- Hark du egunkaria.

uu,Xll.**|"Bai,

tokia badugu.Baina

zwelzal ez.

Page 57: bakarka 1 (2008)

ARI KETAKK$ & eq€, e{ $ffi$

E n".ponde a las siguientes preguntas:

(u,/̂ l l \ \

1. Alfontsok i le asko du?2. Nork du i le gutxi?

z-¡\- ' \.r- \

-*t'1'ffi

WW¡?rf

ffituwI]\N/4ETtt, j

¡r¡.¿#é l

ffi%.xls r 'ñ

16. Ur gutxi al du i tsasoak?17. Nolakoa da i tsasoa?18. Zerk du ura?

19.Zerk du belarra?20. Lunak ura du?

3. Zer du Fel ipek?4. Nork du indar handia?5. Nolako indarra du Fel iPek?

rhBF\ñ

6. Zer du lmanolek?7. Nork du jenio txarra?8. Nolako jenioa du lmanolek?

9. Andreak ba al du telebistarik?10. Nork du telebista?

21.Zenbat diru dute aberatsek?22. Pobreek dute diru askoe23. Zet dule pobreek?

24. Ze( dute neskek?25. Liburua dute neskek?

P*ffi

11. Zer du ailak?12. Amak al du alaba?13. Aitak semea du?

14. Zer du amak?15. Amak, ardoa du?

26. Zer dule ikasleek?27. Nork du jai?

8re628. Zer dule irakasleek?29. Bi lera, ikasleek dute?

ffK30. Zer du muti l honek?31 . Muti l honek telebista du?32. Zer du neska hark?33. Egunkarra, muti l honek du?

O FONETIKARecuerda que z + d + zt (ez da + eztá).lgualmente, la forma negaiiva de izan transitivo (nork) sufre la srguiente transformación fonética:

ez dutezduzu --->ez duez ouguez duzue --->ez dute

eztutezluzuezlueztuguezluzueeztute

5l

Page 58: bakarka 1 (2008)

O EL MORFEMA AFIRMATIVO ''BA-''

El morfema ba- precede al verbo y tiene un carácter afirmati-vo. Se podría traducir por el ya español, aunque éste se utilizamucho menos.

Recuerda lo indicado en la págin a 26: el elemento clave de laoración debe ir inmediatamente antes del verbo. como el prefiioba- asume tal función de elemento clave, el verbo que lo t ienepuede aparecer al comienzo de la oración:

- Ba (al) duzu dirurik?- Bai. badut.

Bada ordua!Badugu l iburua.

- Ba al da urik?- Ez, ez da urik.

- ¿Tienes dinero?- Sí, (ya) tengo.

¡Ya es hora!Ya tenemos el libro.

- Hay agua?No, no hay agua.

O EL PARTIT¡VO.'K

El sufi jo - ik cumple varias funciones. De momento señalare-mos su empleo en las oraciones interrogativas y en las negativas.

Si la palabra termina en vocal, se intercaia una -r-.

Este partitivo tiene un

Ez dut liburuaEz dut libururik

slgnllrca

Ba al duzu zigarrorik?Ba al duzue tokir ik?

Ez dut dirurik.Ez dugu ogir ik.

signif icado indeterminado:

no tengo ellibro (un libro concreto)n0 tengo libros o no tengo ningún libro.

58

Page 59: bakarka 1 (2008)

El pon al sujeto la terminación (nor o nork) que convenga:

1.- Gizon.. . tx ik ia da; gizon.. . egunkar ia du.2.- Emakume... haurra du; emakume... oso gaztea da.3.- l tsaso... handia da; i tsaso... ur asko du.4.- Ni . . . g izona naiz; n i . . . etxe tx ik ia dut.5.- 2u. . . aurpegi garbia duzu; 2u.. . neska zara.6.- Gu.. . b i lera dugu; 9u.. . lagunak gara.7.- Kale. . . luzeak dira; kale. . . ez dute argir ik.B.- Mendi. . . handiak dira; mendi. . . belarra dute.9.- Gazte... indarra dute; gazte... langileak dira.

10.- ldoia. . . i r rat ia du; ldoia. . . anaia tx ik ia du.11.- Mikel . . . ona da; Mikel . . . l iburua du.

El f mplea el demostrativo que convenga al sujeto:

HAU/HONEKHORI/HORREKHURA/HARK

1.- El chico t iene un l ibro.2.- La mujer t iene un periódico.3.- ldoia t iene un hi jo pequeño.4.- La fuente no t iene agua.5.- Este t iene un pan grande.6.- Ese t iene una radio.7.- Aouél t iene una casa hermosa.B.- Este hombre t iene el tal ler ahí.9.- Ese joven t iene mala cara.

10.- Aquel monte t iene poca hierba.1 1.- Esta cal le no t iene luz.12.- Esa casa no t iene televisión.13.- Esos señores ttenen mucho dinero.14.- Aquellos pueblos no t ienen camino.

Ardo ... txarra da; ardo ... ura du.Neska ... aurpegi poli ta du; neska ... gaztea da.Haur . . . tx ik ia da; haur . . . papera du.

'1 .

¿.3.

!l ltzutpena

59

Page 60: bakarka 1 (2008)

1.

2.

3.

4.

5.

o.

-

-3tO

I

suj

In

f,

-

-

)mI

'opi

:

Lcr

l .p

I

I

¡I

-

rl ¡I Ir i

r lr l¡ l

Ir lr lr lI rL

1.- Los trabajadores t ienen una reunión.2.- Los niños hoy no t ienen escuela.3.- Nuestros amigos t ienen buen vino.4.- Yo tengo un papel.5.- Tú t ienes mal genio.6.- Tenemos la mesa sucia.7.- Vosotros tenéis fiesta.8.- Ahí t ienes un buen sit io.9.- Tenéis un camino largo pero bonito.

- ¿Tienes dinero?- No, no tengo dinero.

- ¿Tienes un cigarro?- Sí, tengo.

- ¿Tenéis pan?- Nosotros no, pero ésos sí.

- ¿Quién t iene un bolígrafo?- Yo.

- ¿Quién t iene el periódico?- Este.

- ¿Qué t ienes ahí?- ¿Aquí? Un papel.

RE'UM¡ ENDOnxT

srn

ptu

vo(

co1

T

x

\,lO

-A

-Af

@

a

-

IIL

T

g.

r.

;al

ts.

:

| |x | | ¡ fn&nnf: I

-.|

IIII

III

J

Gizona txikia da;gizonak l iburua du.

Gizonak txikiak dira;gizonek l iburua dute.

Koldo gaztea da;Koldok autoa du.

lzaskun gaztea da;lzaskunek autoa du.

:x :nnntInI :

MEMORIZA EL GUION DE LA PAGINA SIGUIENTE Y REPASALO ENLA 65.

Sujeto NOR NORK

srng.N. común

prur.

-A

-AK

-AK

-EK

vocalN. propio

cons.

@

a

-K

-eK

60

Page 61: bakarka 1 (2008)

. ZÉ.R NAH I DUZU?

- Ba al duzu tabakorik?

2

- Ez. Baina hor badute. Joan eta erosi.mi

3

- Bai , baina dirur ik ere ez dut. . .

4

- Zenbat balio du zigarro paketeak?

5

- Hamar duro nahikoa izanqo da. - Tori, bada, eta ez agertu geh¡ago!

- Honek du aurpegia! - Berriz hemen?

9

- Zer nahi duzu orain?

10

1.-¿Tienes tabaco? 2.- No. Pero ahí ya t ienen. Vete y compra. 3.- Ya, pero tampoco tengo dinero.4.- ¿Cuánto vale el paquete de ciga-rros? 5.- Diez duros será(n) suficiente(s). 6.-Toma, pues, iy no aparezcas más! 7.- ¡Este sí que t iene cara! 8.- ¿Otravez aquí7 9.- ¿Quéquieres ahora? 10.- Fuego.. .

Page 62: bakarka 1 (2008)

[1:]

I:_

IRAKURGAIA

Pello eta Paskual lagun zaharrak dira. Lagunak dira, bai,baina nahiko diferenteak. Pello handia da eta indarra du,Paskual, ordea, txikia da eta indar gutxi du. Pellok ez du ile-rik buruan; Paskualek, berriz, ile luzea du. pello gizon serioada; Paskual, ordea, nahiko lotsagabea. Elkarrekin dira orainere.

Paskualek erre nahi du baina ez du tabakorik.-Kaixo, laguna! Ba al duzu zigarrorik? -galdetzen dio

Pellori .Pellok ere ez du zigarrorik:-Barkatu, Paskual -esaten dio- baina nik ere ez dut.

Hor badute. Joan eta erosi.Paskualek ez du dirurik:-Ezin dut erosi -esalen du-, dirurik ere ez dut...-Zenbat nahi duzu? -galdetzen dio lagunak nahiko

haserre.-Hamar duro bakarr ik. Nahikoa izango da. Zigarro

paketeak ez du gehiago balio -erantzuten dio besteak.Pellok dirua ematen dio Paskuali , baina jenio txarra du

eta honela esaten dio:-Tori, bada, dirua. Zigarroak erosi eta ez agertu hemen

gehiago!Paskual estankora joan da.-Honek du aurpegia! -esaten du Pellok.Bi minutu pasa dira eta hor da berriz gure gizona.-Zer nahi duzu orain? -galdetzen dio Pellok oso hase-

rre.-Sua... -erantzuten dio Paskualek.Benetan aurpegi gogorra du Paskualek!

ordea: en cambio; lotsagabe: sinvergüenza; erre: fumar; galdetzen dio: le pregunta;Pellori: a Pello; ezin dut: no puedo; haserre: enfadado; ematen dio: le da; paskuali: aPascual; honela: así; bada: pues; pasa dira: han pasado; gogor: duro

62

Page 63: bakarka 1 (2008)

O GALDERAK

1.-Zein dira lagun zaharrak?2.- Zer dira Pello eta Paskual?3.- Nolakoa da Pello?4.- Paskual ere handia da?5.- l le asko du Pellok buruan?6.- Nolako i lea du Paskualek?7.- Gizon serioa da Paskual?B.- Zer nahi du Paskualek?9.- Paskualek, ba al du tabakorik?

10.- Non dute tabakoa?1 1.- Nork du dirua?12.- Nork ematen dio dirua Paskuali?13.- Zer ematen dio Pellok Paskuali?14.- Nolako jenioa du Pellok?15.- Nora joan da Paskual?16.- Zenbat minutu pasa dira?17.- Nor da hor berr iz?18.- Zer nahi du Paskualek orain?19.- Nolako aurpegia du Paskualek?

o-)

Page 64: bakarka 1 (2008)

- Alfontsok i le gutxi du? - Fel ipek indar handia du? lmanolek jenio txarra du?

EE7:r

- Zer du andreak? - Nork du alaba? - Nork du ogia?

- Zer du itsasoak? - Zer dute aberatsek?

- Nork du papera? - lrakasleek ere jai dute?

- Zeinek du irratia?- Honek du irratia.

uu,lnl**f"Bai,

tokia baduguBaina

zutelzal ez.

Page 65: bakarka 1 (2008)

¡ú - -\ GOGORA EZAZU- ,1 \_-/

. ZER NAHI DUZU?

m

fiet ' " o

r '1Lñ V,r f\ asrrg^-z

/ \ v. , , \ - ,

ñtN,v\ t ' l f l t rf r l t \ -7- , / r r r \

I l I I \ ( - t - - ,

\ *n l ( \ ] rY¡ I

t \ ¡ - : ,at- ¡ Y I I

Y-"zl l I

F.G.

A4\\ "W

10

Page 66: bakarka 1 (2008)
Page 67: bakarka 1 (2008)

IKASGAIA

TENBAT UNTE DITUZU?

Page 68: bakarka 1 (2008)
Page 69: bakarka 1 (2008)

ZENBAT URTE DITUZU?

En la unidad anterior hemos visto que en euskera hay dos clasesde sujeto: nor y nork. Tal distinción dependía de si el verbo eraintransitivo (naiz) o transitivo (dut).

Dentro de los verbos transitivos existe otra distinción fundamental:verbo de objeto singular y verbo de objeto plural.

El verbo izan con objeto plural toma el infijo -it-. La tercera perso-na del pluraltoma además una z: dituzte.

tI

¡i

l

i

i

Compara las siguientes oraciones:

O Objeto singular

Nik l iburua dut.Zuk zigarroa duzu.Kaleak argia du.Guk etxea dugu.Zuek motoa duzue,Hauek dirua dute.

DITUTDITUZUDITUDITUGUDITUZUEDITUZTE

O Objeto plural

Nik liburuak ditut.Zuk zigarroak dituzu.Kaleak argiak ditu.Guk eüeak ditugu.Zuek motoak dituzue.Hauek pezeta batzuk dituzte.

NIKZUKHARKGUKZUEKHAIEK

69

Page 70: bakarka 1 (2008)

ZEN BAKIAKLOs NUAAEROS

01234567BI

1011121314151617181920

zero, hutsabatbihirulaubostseizazpizortzibederatzihamarhamaikahamabihamahiruhamalauhamabosthamaseihamazazpihemezortzi (hamazortzi)hemeretzihogei

21 hogeita bat22 hogeita bi30 hogeita hamar40 berrogei50 berrogeita hamar60 hirurogei70 hirurogeita hamarB0 laurogei90 laurogeita hamar

100 ehun200 berrehun300 hirurehun400 laurehun500 bostehun600 seiehun7OO zazpiehun800 zortziehun900 bederatziehun

1.000 mi la1.000.000 mil ioi bat

r-OHARRAKCI 85 E RVACION ü'

1. Repasa lo dicho en la página 41 sobre los cardinales.2. Observa que la numeración en euskera es vigesimal, va de vein-

le en veinte: 20, hogei; 30, hogeita hamar (veinte y diez); 4O,berrogei (dos veces veinte); 50, berrogeita hamar (dos vecesveinte y diez); etc...

3. La conjunción efa.La conjunción eta tras las decenas se reduce a -ta y va enforma enclítica:

31 hogeita hamaika55 berrogeita hamabost

Tras ehun se escribe entera y separada:'101 ehun eta bat420 laurehun eta hogei1.995 mila bederatziehun eta laurogeita hamabost

70

Page 71: bakarka 1 (2008)

MEMORIZA LAS ESTRUCTURAS DE LA PAGINA SIGUIENTE.PARA REPASARLAS UTILIZA LAS IMAGENES DE LA PAGINA 78.

Aprende el siguiente vocabulario:

aldizkari:irudi:gela:le iho:estu:zabal:gazta:zulo:betaurrekoak:beltz:aho:ezpain:hortz:asto:belarri :hanka:beso:motz:zeru:izar:zenbat:egun:aste:ordu:erloju:gurasoak:seme-alabak:zapata:.gehiegi :nahi izan:behar izan:balio izan:

revistaimagen, f igurahabitaciónvenlanaestrechoanchoquesoaguJerolentes, gafasnegroDOCalabiodienteburroorejaprernabrazocorlocieloestrellacuánto(s)díasemananorarelojpadres (el padre y la madre)hijos (hijos e hijas)zapalodemasiadoquerer, desearnecesitarvaler

1l

Page 72: bakarka 1 (2008)

- Zer du aldizkariak?- Aldizkariak, irudiak ditr,.

- ' t

Gelak leiho estuak ditu?Ez, gelak ez ditu leiho estuak;gelak leiho zabalak ditu.

- Zer du gaztak?- Gaztak zuloak ditu.

- Nolako betaurrekoak ditu Arantxak?- Arantxak, betaurreko beltzak ditu.

- Zer du ahoak?- Ahoak, ezpainak eta hortzak ditu.

- Nolako belarriak ditu astoak?- Astoak belarri handiak ditu.

- Nolako hankak ditu gizon honek?- Gizon honek hanka luzeak ditu.

É

- Nolako besoak ditu beste honek?- Beste honek, beso motzak ditu.

- Zer du zeruak?- Zeruak izarrak ditu.

- ZenbaI egun ditu asteak?- Asteak zazpi egun ditu.

- Zenbat ordu ditu erlojuak?- Erlojuak hamabi ordu ditu.

- Zer dute gurasoek?- Gurasoek, seme-alabak dituzte.

&

@ffiffi[L@

a zapata berriak

)9nl.J

Page 73: bakarka 1 (2008)

ARI KETAKE'ERC!CI(}5

E pon en plural el sintagma en negrita y ten en cuenta su concordancia,como sujeto o como objeto, con el verbo.

1.- Neskak egunkaria du. 2.- Neskak egunkaria du. 3.- Neskak egunka-ria du. 4.- Honek etxea du. 5.- Honek etxea du. 6.- Honek etxea du. 7.-Horrek anaia du. B.- Horrek anaia du. 9.- Horrek anaia du. 10.- Hark l ibu-rua du. 11.- Hark l iburua du. 12.- Hark l iburua du. 13.- Nik papera dut.14.- Zuk zapata zikina duzu. 15.- Guk boligrafoa dugu. 16.- Baserriakleiho txikia du. 17.- Etxe horrek ate zabala du.

E ltzuloena

1.- Este t iene revistas. 2.- Ese t iene l ibros. 3.- Aquél t iene veinte pesetas.4.- Esta señora t iene dos hi jos. 5.- Esa casa t iene cinco habitaciones. 6.-Aquella mesa tiene tres patas. 7.-Yo tengo orejas pequeñas. B.-Tú tieneszapatos negros. 9.-Nosotros tenemos gafas. 10.- Vosotros tenéis buenosamigos. 11.- El camino t iene piedras. 12.- Este viejo t iene pocos dientes.13.- Miren t iene labios grandes. 14.- El profesor t iene treinta y cinco alum-nos. 1S.-Esa mujer t iene sesenta años.

E Erantzun

Contesta a las siguientes preguntas:

1. Nor zara zu? 2. Zer zara zu? 3. Zenbat urte dituzu? 4. ZenbaI behatz(dedos) ditu esku batek? 5. Zenbat minutu ditu orduak? 6. Zenbal ordu dituegunak? 7. Zenbat egun ditu hi labeteak (mes\? 8. Zenbat hi labete dituurteak? 9. Zenbat egun ditu urteak?

E fscr¡Oe en euskera las siguientes cantidades:

a) 14f) 57k) 103ñ) 6e3

b)s)r)

o)

c)h)il)p)

3172

306851

2763

222742

d) 42i) 88

m) 413q) e04

e) 51i) een) 5350 1.ee6

E fscr¡Oe los resultados de las siguientes sumas:

l.Zenbat dira bi eta bi? 2:Zazpi eta hiru? 3.-Hamar eta bederatzi? 4.Hemezortzi eta bost? 5.- Hogeita bost eta zortzi? 6.- Hogeita hamar etahamabost? 7.- Hirurogei eta berrogei? B.- Hirurogeita hamar eta berrogeitahamar? 9.-Berrehun eta hirurehun? 10.-Seiehun eta laurehun?

t )

Page 74: bakarka 1 (2008)

,/1A//l['.,'\\ |o\9/ |

I

j o NAHIIZAN O BEHAR ¡ZAN O BALIO IZAN

Estos tres verbos llevan como auxiliar izan transitivo.Su sujeto, por lo tanto, es nork.Balio izan se utiliza generalmente con verbo de objeto singular.

nahi izanbehar izanbalio izan

signif icaqLterer, desearnecesitarvaler

Nik zigarroa nahi dut.Zukbi ogi behar dituzu.Egunkariak berrogei pezeta balio du.

significa

Yo quiero un cigarro.Tú necesitas dos panes.El periódico vale cuarenta pesetas.

O Si la frase es negativa se invierte el orden de estos componen-tes y conviene que el elemento negado quede en medio de am-bos.

Ez dut nahi.Ez dut behar.Horrek ez du balio.

Nik ez dut zigarrorik nahi.Zuk ez dituzu bi ogi behar.Erloju horrek ez du asko balio.I

II

Page 75: bakarka 1 (2008)

/ ' \ ,2, E Erun,rrnt 99l.+/\é/'"

I tzulpenak

1.- Zer nahi duzu?2.- Zer behar duzue?3.- Zenbat balio du boligrafoak?4.- Zenbat balio du zigarro paketeak?5.- Ura nahi al duzu? (ez).

I L Yo quiero un auto pequeño. 2.- fú quieres esas revistas.3.- El burroquiere hierba. 4.- Nosotros queremos cigarros. 5.- Vosotros no queréis eselibro, queréis aqué|. 6.- Los alumnos quieren vacaciones.

E l.- Yo necesito qafas. 2.- Tú no necesitas dinero. 3.- La t ierra necesitaagua. 4.- Nosotros necesitamos una casa nueva. 5.- Vosotros necesitáisuna habitación ancha. 6.- Los niños necesitan papel.

El l . Esta revista vale cien pesetas. 2.- lJn relojvale cinco mil pesetas. 3.- Elpan vale treinta pesetas. 4.- Este l ibro no vale demasiado. 5.- Esta casavale mucho y aquella vale más. 6.- Ese vino vale poco.

lEl or",.rukzuzenCasi todas las frases, no todas, contienen un error. Corrígelo.

1.- Hau muti la, txikia da. 2.- ldoia neska oso gaztea da. 3.- Ni diru gutxidut. 4.- Zuek neska-mut i l gazteak zarele. 5.- Zuk l iburu pol i tak duzu.6.- Andreak aldizkariak dituzte. 7.- Nik oporrak nahi dut. 8.- Guk ura behargara. 9.- Etxe hau asko balio du. 10.- Jaun horrek oso aberatsa da.

MEMORIZA LAS ESTRUCTURAS DE LA PAGINA SIGUIENTE YREPASALAS EN LA 79

15

Page 76: bakarka 1 (2008)

'.-a! -

. ZENBAT URTE DITUZU?

- Esan mutiko! Nola duzu izena? - Eneko

6 re?

- Zenbal urte dituzu?

- Eskolara ioalen zara? - Pai. Baina orain oporrak ditugu.

- Noiz arte? - Erregeak pasa arte.

- Luzeak dituzue orduan!

10

- Berehala bukatzen dira. ordea..

' - Dime chaval, ¿cómo te l lamas? (¿cómo t ienes el nombre?). 2.- Eneko. 3.- ¿cuántos años t ienes? 4.- siete. 5. ¿Vas la escue-ar 6.- Sí, pero ahora tenemos vacaciones... 7.-¿Hasta cuándo? B.- Hasta pasar Reyes.9.- Entonces, las tenéis largas. 1o.-perose acaban enseouida...

Page 77: bakarka 1 (2008)

I RAKURGAIA

Dolores kalean dabil. Dolores ez da gazlea, andre zaha-rra da. Abrigo beltza du eta poltsa txiki bat besoan. Aurpe-gian betaurrekoak ditu. Mutil bat ikusten du kalean eta izenagaldetzen dio. Mutikoak Eneko du izena.

Mutikoa, gaztea da. Ez du urte asko oraindik. Prakamotzak ditu.

-Zenbat urte dituzu? -galdetzen dio Doloresek.*Zazpi -erantzuten du mutikoak.Mutikoak goxoki bat du ahoan. Oporrak dira eta gaur ez

du eskolarik.-Eskolara joaten al zara? -galdetzen dio emakumeak.-Bai -erantzuten dio mutikoak-, baina orain oporrak

ditugu.*Zein ederki! -esaten du andreak-. Eta noiz arte

dituzue oporrak?-Errege eguna pasa arte -erantzuten dio mutikoak.-Opor luzeak dituzue orduan! -esaten du andreak*.

Hamabost egun!! Bi aste!Mutila triste jartzen da eta honela erantzuten du:-Berehala bukatzen dira, ordea!

O GALDERAK

1.- Nor dabil kalean?2.- Non dabil Dolores?3.- Nolako andrea da Dolores?4.- Nolako abrigoa du?5.- Zer du besoan?6.- Nolakoa da ooltsa?7.- Zer du aurpegian?B.- Nor ikusten du kalean?9.- Zer galdetzen dio?

10.- Nola du izena mutikoak?

12.- Nolako orakak ditu mutikoak?13.- Nork galdetzen ditu urteak?14.- Zenbal urte ditu mutikoak?15.- Zer du mutikoak ahoan?16.- Mutikoak, eskuan du goxokia?17.- Nork du goxokia?18.- Mutikoak ba al du gaur eskolarik?19.- Noiz arte ditu oporrak?20.- Nola jartzen da mutikoa?21.- Noiz bukatzen dira ooorrak?

kalean: en (por) la cal le; dabi l : anda; ikusten du: ve; oraindik: todavía; praka(k):pantalón(es); goxoki: dulce, caramelo; gaur: hoy; orain: ahora; Zein ederki! : ¡Qué bien!; iar-tzen da: se oone: honela: así

Page 78: bakarka 1 (2008)

- Zer du aldizkariak? - Zer du gaztak?

- Nolako betaurrekoak ditu Arantxak? - Zer du ahoak? - Nolako belarriak ditu astoak?

s- Nolako hankak ditu gizon honek? - Nolako besoak ditu beste honek? - Zer du zeruak?

- ZenbaI egun ditu asteak? - Zenbal ordu ditu erlojuak?

r .x^-

SM RR..tN trtttu- Zer dute gurasoek?

p

ffi

Page 79: bakarka 1 (2008)

Ée. ..-, \

19 GoGoRA EzAzu. ZEN BAT U RTE DITUZU?

Ftr Fr

M qtA :-

ff@I lF-l .

_ \ i lo

ofPsvAtr' Do j ..--*r' fW

Ug€ry

10

éfuñff.y

Page 80: bakarka 1 (2008)
Page 81: bakarka 1 (2008)

IKASGAIA

NON BIN ZARA?

Page 82: bakarka 1 (2008)
Page 83: bakarka 1 (2008)

á

t(fr/ NoN B tzt ZARA?

En castellano la relación entre los elementos de una oración seexpresa por medio de las preposiciones. En euskera esta relaciónse indica por medio de los casos. Este curso estudiaremos laforma y función de los casos más importantes, en singular.

O EL CASO "NON" (inesivo)

Al interrogativo non (dónde) le corresponde el caso inesivo, cuyosufijo es -n. Su forma puede variar según el lexema o tema al quese le aplique.

1. Nombres comunes y adjetivos

El sufijo -n en los nombres comunes y adjetivos se coloca trasel determinante -a:

etxean en casa, en la casaeskolan en la escuelaleiho estuan en la ventana estrechamahai txikian en la mesa pequeña

Si la palabra termina en consonante la desinencia se transformaen -ean:

lurrean en tierra, en el sueloautobusean en el autabúsitsaso zabalean en elancho martoki ederrean en un lugar hermaso

2. Nombres propios

Si se trata de nombres propios de lugar el sufijo -n se aplica sin elartículo, salvo casos especiales, y si el nombre termina en conso-nante se intercala una -e- entre ambas consonanles:

Propios en vocal Propios en consonanteBilbonDonostianBasaurinBartzelonan

GasteizenEibarrenAndoainenParisen

3. Demostrativos y adverbios

El caso inesivo de los demostrativos, en singuiar, es así:

hau + honetan (en éste..., en este)hori ----> horretan (en ése..., en ese))hura + hartan (en aqué\"., en aquel))

83

Page 84: bakarka 1 (2008)

Paralelamente tenemos los siguientes adverbios de lugar:

hemen aquíhor ahíhan allí

a RESUMIENDO: NON?

N. comunes N. propios

VocalConson.

mendiANlurrEAN

BilboNGasteizEN

Ni Lekeition bizi naiz.Zuek Etxalarren bizi zarete.

Demostrativos Adverbios

honetanhorretanhartan

hemenhorhan

Yo vivo en Lekeitio.Vosotros vivís en Echalar.

o Btzt tzAN

Bizi izan significa vivir.El auxiliar izan aquí es intransitivo, luego su sujeto es nor.

Si la frase es negativa, se invierte el orden de la perífrasis y el ele-mento negado queda entre ambos componentes:

-Zu Zumarragan bizi zara?-Ez, ni eznaizZumarragan bizi, ni Beasainenbizi naiz.

LEE Y MEMORIZA LAS ESTRUCTURAS DE LA PAGINASIGUIENTE. PARA REPASARLAS UTILIZA LAS IMAGENES DELA PAGINA 93.

Léxico:

non:dago:zubi :Bi lbo:plaza:.Gasteiz:Donostia:hondartza:Baiona:Nafarroa:Lapurdi:poltsa:aitona:nire:

84

dóndeestá, haypuenteBilbaoptazaVitoriaSan SebastiánprayaBayonaNavarraLabortbolsaabuelomí(o)

txapel:amona:sudur:betaurrekoak:arrain:dabil :txori:aire:udaletxe:eliza:ezer ez=auzolinor ez:

boinaabuelanaflzgafas, lentespezanoapájaroatreayuntamientoiglesianadabarrionadie

Page 85: bakarka 1 (2008)

- Non dago zubi hori?- Zubi hori, Bilbon dago.

- Non dago plazahau?- Plazahau, Gasteizen dago.

110"*-:gJ l ' . . r?h, . : :

Zer dago Donostian?Donostian, hondartza dago

Baiona, Nafarroan dago?Ez, Baiona ez dago Nafarroan;Baiona, Lapurdin dago.

- Nork du ooltsa eskuan?- Poltsa eskuan. emakumeak du

- Zer du honek ahoan?- Honek ahoan, zigarroa d-.

- Non du aitonak txapela?- A¡tonak buruan du txaoela

- Zer du amonak sudurrean?- Amonak sudurrean,betaurrekoak ditu.

- Arrainak itsasoan bizi dira?- Bai, arrainak itsasoan bizi dira

Baserritarrak, kalean bizi dira?Ez, baserritarrak ez dia kalean bizi;baserritarrak baserrian bizi dira.

- Non dabil txoria?- Txoria airean dabil.

- Zer dago hemen?- Hemen, udaletxea dago.

- Zer dago han?- Han eliza dago.

Ni auzo honetan bizi naiz. Etxe horretan, nire laguna bizi da. Etxe zahar hartan ez da inor bizi.

Page 86: bakarka 1 (2008)

ARI KETAKffi$ffi$qffie€$€3s

(gela)(mendi)( lur)(bide)(itsaso)(eskola)(etxe)(aho)(buru)(el iza)(taberna)(gela handi)(udaletxe)(esku)

(mahai hau)( i turr i hor i )( leiho hura)(kale hori)(auzo hau)(herri pol i t hura)

1.- Non2.- Non3.- Non

(attí)(ahí)(aquí)

E n"rponde a la pregunta poniendo en el caso inesivo estos nombres pro-pios de lugar:

1.- Non dira neska-muti lak?2.- Non dago Eiffel dorrea?3.- Non dago Paris?4.- Non dago Londres?5.- Non dago Lisboa?6.- Non dira San Ferminak?

(Ondarroa)(Paris)(Frantzia)(lngalaterra)(Portugal)( l ruñea)

E Contesta a las siguientes preguntas poniendo en el caso inesivo la palabraque viene entre paréntesis:

1.- Non dago telebista?2.- Non dago baserria?3.- Non dago papera?4.- Non dabil auto hori?5.- Non dira arrain asko?6.- Non da haur txikia?7.- Non da anaia?8.- Non du neskak goxokia?9.- Non du aitak txaoela?

10.- Non da amona?11.- Non da ai tona?12.- Non dira seme-alabak?13.- Non da alkatea?14.- Non du Maribelekzigarroa?

E nu.lo mismo con estos nombres seguidos de demostrativo:

1.- Non dago ontzia?2.- Non dago ura?3.- Non dira gurasoak?4.- Non dute haurrek eskola?5.- Non dute lantegia neska horiek?6.- Non bizi dira laounak?

E Hu, lo propio con los siguientes adverbios de lugar:

dago lantegia?dago zubi berria?dago el iza zaharra?

136

Page 87: bakarka 1 (2008)

E n"rponde a las siguientes preguntas:

1.- Non bizi dira bi lbotarrak?2.- Non bizi dira gasteiztarrak?3.- Non bizi dira donostiarrak?4.- Non bizi dira iruindarrak?5.- Non bizi dira oñatiarrak?6.- Non bizi dira ondarrutarrak?7.- Non biz igara euskaldunak?B.- Non bizi dira andaluzak?9.- Non bizi dira madri ldarrak?

10.- Non bizi dira mexikanoak?11.- Non biz i d i ra tx inoak?12.- Txinoak Afrikan bizi dia?13.- Bizkaitarrak Nafarroan bizi dira?14.- Katalanak Gal iz ian biz id i ra?15.- Bermeotarrak Durangon bizi dira?16.- l tal iarrak Espainian bizi dira?

( l ruñea)(Oñati)(Ondarroa)(Euskal Herria)(Andaluzia)(Madri l )(Mexiko)(Txina)

(Bizkaia)(Katalunia)

E n"rponde l ibremente:

1.-2.-3.-4.-5.-

E n".ponde cambiando las personas, como si fuera un diálogo:

1.- Non dituzu betaurrekoak?2.- Zer duzu poltsa horretan?3.- Zenbat behatz dituzu eskuan?4.- Zenbat liburu dituzu etxean?5.- Non bizi zara?6.- Zu, Santanderren bizi zara?7.- Non duzue autoa?B.- Zer behar duzue etxean?9.- Non bizi zarete?

1O.- Zuek, Baionan bizizarele?

Nor bizi da etxe eder hartan?Zer dago mahai txiki horretan?Zer du gizon horrek buruan?Zer du andreak gelan?Zer dute neska-muti lek hor?

87

Page 88: bakarka 1 (2008)

E ltzutpenaTraduce las siguientes frases:

1.- El niño está en la cal le.2.- Los padres están en casa.3.- La gente está en la plaza.4.- El periódico está en la mesa.5.- Tengo una piedra en el zapato.6.- Tú tienes quinientas pesetas en la cartera.7.- Esta chica t iene un papel en la boca.8.- Esos jóvenes t ienen amigos en el pueblo.9.- Aquella mujer t iene dos hi jas en esta escuela.

10.- Nosotros tenemos el auto en esa calle.11.- Vosotros tenéis un hermano en Lekeit io.12.- En esa casa hay poca luz.13.- Nuestros padres t ienen un caserío en Ormaiztegi.14.- En esta plaza anda mucha gente.15.- Aquítengo un l ibro pero en casa tengo más.16.- Tú t ienes demasiadas cosas en la cabeza.17.- En el estanco t ienen tabaco.18.- En ese camino largo no hay (ninguna) fuente.19.- En mi barrio no hay luz.20.- En aquel pueblo no hay ayuntamiento.21.- En esta revista no hay imágenes.

1 .- - Tú vives en Elizondo?- No, no vivo en Elizondo, vivo en lrún.

2.- Alberto vive en la calle San Martín.3.- En casa necesitamos una mesa grande.4.- Nosotros no vivimos en este barrio sino en aqué|.5.- En esta mano tengo el periódico y en la otra tengo las gafas.

88

Page 89: bakarka 1 (2008)

. EZEREZ O INOR EZ O INON EZ

Las formas ezer, inor e inon, derivadas de los interrogativosya conocidos zer, nor y non, significan respectivamente algo,alguien y en alguna parte. Pero unidas a la partícula ez tomanun sentido negativo.

ezer e:zinor ezinon ez

-Zer duzu eskuan?-Ez dut ezer.-Ezer ez.

-Zenbat balio du horrek?-Horrek ez du ezer balio.*Ezer ez.

-Nor bizi da hemen?a) -Hemen ez da inor bizi.b) -lnor ez.

*Nork du egunkaria?-lnork ez du.-lnork ez.

-Non da Mikel?-Mikelez da inon.-lnon ez.

nadanadieen ninguna parte

-¿Qué tienes en la mano?-Na tengo nada.*Nada.

-¿Cuánto vale eso?-Eso no vale nada.-Nada.

-¿Quién vive aquí?-Aquí no vive nadie.*Nadie.

- ¿Quién tiene el periódico?-Nadie lo tiene.-Nadie.

*¿Dónde está Mikel?-Mikel no está en ninguna parte.-En ninguna parte.

significa

Ambos elementos no siempre aparecen unidos: si la oracióntiene verbo normalmente van separados y en orden inverso.Observa en los siguientes ejernplos la diferencia de respueslassegún aparezca el verbo o no:

a)b)

a)b)

a)b)

a)b)

a)b)

a)b)

a)b)

a)b)

a)b)

ADVERTENCIA: La particula ez debe aparecer sólo una vezen fa frase. Las construcciones "hemen ez da inor ez bizi", "ez dutezer ez", "horrek ez du ezer ez balia", etc. son incorrectas.

89

Page 90: bakarka 1 (2008)

IEI Traduce tas siguientes frases:

1. -¿Qué quieres?2. -¿Qué necesitas?3. -¿Qué t iene el niño?4. -¿Cuánto vale aquello?5. -Tú no eres nadie.6. -Eso no es nada.7. -En este pueblo no vive nadie.B. -¿Qué quiere el abuelo?9. -¿Quién está en casa?

10. -¿Quién t iene un cigarro?11. -¿Donde está el auto?12. -¿Cuánto vale este libro?

-No quiero nada.-No necesito nada.-El niño no t iene nada.-Aquello no vale nada.

-Nada.-Nadie.-Nadie.-En ninguna parte.-Nada.

MEMORIZA EL GUION DE LA PAGINA SIGUIENTE Y REPASALO ENLA 94.

90

Page 91: bakarka 1 (2008)

F_ _/Té-ol

l rO tUPE H E/v\EN BlZl DA?

ffi¿$f*M- Lupe Ugarle hemen bizi da?

- lkusten duzu denda txiki hura?

- Ba. hantxe bertan.

W,ffi- Argia piztua dago.

"& ñtffillllr\r't[l\ll l-.!.1- Eta norbait izanoo da etxean.

--p1.- Buenas noches, etxekoandre (señora de casa). 2.- ¿Lupe Ugarle vrve aquí? 3.- No, pero no vive lejos. 4.-¿Ve aquella t ienda peque-

ña? 5.- Sí, la veo. 6.- Pues al l í mismo. 7.- A la izquierda. En la primera puerta. B.- La luz está encendida. 9.- Y alguien habrá en casa.

Page 92: bakarka 1 (2008)

_. -,1:á 6) l

r :

IRAKURGAIA

Fermin nalarra da eta lruñean bizi da. Hogeita hamaikaurte ditu, beraz ez da gizon zaharra. Lupe bere laguna da.Lupe ere nafarra da, baztandarra, Elizondokoa, baina bera etabere gurasoak aspaldit ik bizi dira lruñean. Ferminek lantegibatean egiten du lan eta Lupek eskola batean, irakaslea baita.

Fermin lanetik atera da orain eta Luperen etxea aurkitunahi du. Kalean ez dabil inor eta ate batean t inbrea jo du.Emakume bat atera da. Gaztea da emakumea.

-Gabon, etxekoandre -esaten dio Ferminek.-Gabon -erantzuten dio andreak-. Zer nahi duzu?-Lupe Ugarte etxe honetan bizi da? -galdetzen du Fer-

minek.-E4 ez da etxe honetan bizi -erantzuten dio emakume-

ak-, baina auzo honetan bizi da... lkusten duzu denda txikihura?

-lkusten dut, bai-erantzuten du Ferminek.-Bada, berlan bizi dira Lupe eta bere gurasoak. Goian.

lkusten duzu ate bat ezkerrean? Handik sartu behar duzu.Begira, argia piztua dago, beraz norbait dago etxean, edoLupe edo bere gurasoak.

-Mila esker -esaten dio Ferminek emakumeari-, eta bar-katu.

-Lasai, gizona. Ezdaezer ---erantzuten dio emakumeak.

O GALDERAK

1. Zer da Fermin?2. Non biz ida Fermin?3. Zenbat urte ditu Ferminek?4. Non bizi dira Lupe eta

bere gurasoak?5. Noiztik bizi dira lruñean?6. Non egiten du lan Ferminek?7. Lupek ere lantegi batean

egiten du lana?B. Zer da Lupe?9. Nondik atera da Fermin?

10. Zer aurkitu nahi du Ferminek?1 1. Noren etxea aurkitu nahi du?

12. Jende asko dabil kalean?13. Zer jo du Ferminek?14. Non jo du t inbrea?15. Nor atera da?16. Emakumea, zaharra al da?17. Lupe etxe horretan bizi da?18. Urrut i b iz ida?19. Nolakoa da denda hura?20. Non dago atea?21. Nondik sartu behar du Ferminek?22. Nola dago argia?23. Nork esaten du "mila esker"?

bere: su(yo); baztandarra: baztanesa; El izondokoa: de El izondo; bera: el la; aspaldit ik: desdehace t iempo; egiten du lan: trabaja; baita (bait + da): pues es (profesora); lanetik: del trabajo;atera da: ha sal ido; Luperen: de Lupe; aurkitu: encontrar; jo du: ha tocado; goian: arr iba; handik:por al l í ; sartu: entrar; begira: mire Ud.; edo: o; mila esker: muchas (mil) gracias; lasai: tranquilo

92

Page 93: bakarka 1 (2008)

- Non dago zubi hori? - Non dago plazahau? - Baiona, Nafarroan dago?

- Nork du ooltsa eskuan? - Zer du honek ahoan? - Non du aitonak txapela? -Zer du amonak sudurrean?

- Arrainak itsasoan bizi dua? - Baserritarrak, kalean bizi dira? - Non dabil txoria?

w->

- Zet dago hemen? - Zer dago han?

Page 94: bakarka 1 (2008)

GOGORA EZAZU

O LUPE HEMEN BIZI DA?

r¡,1-¡

v

.$*

Page 95: bakarka 1 (2008)

IKASGAIA

NIK IKU'I DUT

Page 96: bakarka 1 (2008)
Page 97: bakarka 1 (2008)

NIK IKU'I DUT

O El verbo izan además de significar ser, estar y tener sirve deauxiliar de otros verbos:

lkusi, erosi, etorri e ibili son participios que significan vista, com-prado, venido y andado respectivamente. Los dos primerosexpresan acciones transitivas y llevan como auxiliar la forma dut(sujeto nork), los otros dos son verbos intransitivos y llevan comoauxiliar la forma naiz (sujeto nor).

El empleo de uno u otro auxiliar puede hacer variar el sentido dealgunos verbos:

ikusi duthorrek erosi dulagunak etorri dirakalean ibili naiz

he vistoése lo ha compradohan venido los amigoshe andado en la calle

he sido, he estadohe tenido

he entradohe metido

he salidohe sacado

-Ha venido el abuelo?*No, no ha venido elabuelo;

se ha quedado en casa.

-Ha venido el abuefo?-No, no ha venido el abuelo;

es la abuela quien ha venido.

significa

significa

O Si la frase es negativa se invierte el orden de la perífrasis ver-bal: ikusi dut + ez dut ikusi. Cuando queremos negar expresa-mente algún término colocamos a éste entre ambos componentesverbales:

Kalean ibili naiz -+ kalean ibili naiz ) ez naiz kalean ibili

van natzizan dut

sartu naizsartu dut

atera naizatera dut

-Etorri al da aitona?-Ez, ez da etorri aitona;

etxean gelditu da.

-Aitona etorri da?-Ez, ez da aitona etorri;

amona etorrida.

En el primer caso negamos la acción de venir, en el segundo másbien el objeto visto.

97

Page 98: bakarka 1 (2008)

MEMORIZA ESTE GUION Y REPASALO EN LA PAGINA 112.

= o GrzoN oRRATZA

ga?*4IJf

Kepak goizean lan egin du. Eguerdian janari batzuk erosi ditu eta bazkaria prestalu du. Bitartean irratia entzun du.

Ez du gehiegi jan.

oArratsaldean lanean iarraitu du.

deta buelta bat eman du

Taberna bateanedari bat eskatu du.

i-

Lagun bat ikusi du

10

eta haren ondoan iarri da. Hizketan hasi dira

13

eta berandu arte egon dira.

ofijoan da.

14

Gauean

15

Ohean sartu da eta lo gelditu da.

Page 99: bakarka 1 (2008)

1.- Kepa por la mañana ha trabajado.2.- Al mediodía ha comprado algunos al imentos3.- y ha preparado la comida.4.- Mientras, ha escuchado la radio.5.- No ha comido demasiado.6.- Por la tarde ha continuado trabajando.7.- Luego ha salido fueraB.- y ha dado una vuelta.9.- En un bar ha pedido una bebida.

10.- Ha visto a un amigo11.- y se ha puesto (sentado) junto a é1.12.- Han comenzado a hablar13.- y han estado hasta tarde.14.- Por la noche se ha ido a casa.15.- Se ha metido en la cama16.- y se ha quedado dormido.

99

Page 100: bakarka 1 (2008)

ñ -71I a6 olr -::

I RAKURGAIA

Kepa Basterretxea ondarrutarra da baina Bilbon bizi daaspalditik. Berrogei urte ditu eta idazlea da. Liburu batzukidatzi ditu. Liburu guztiak nobelak izan dira. Orain bestenobela bat idazten ari da eta, horregatik, lan handia du.Kepa bakarrik bizi da bere etxean.

Gaur ere goiz osoa pasa du lanean, idatzi eta idatzi gel-ditu gabe, hamabiak arte. Eguerdian lana utzi du eta kaleraatera da.

Kalean egunkaria erosi du eta gero denda batean sartuda. Dendan emakume bat dago.

-Egunon. Zer nahi duzu? -galdetu dio emakumeak.-Janari batzuk behar ditut -esan dio Kepak-. Lehe-

nengo, ogia eta esnea, mesedez.-Nolako ogia nahi duzu, handia ala txikia? -galdetu

dio andreak.-Txikia -erantzun dio Kepak.-Eta esnea nola nahi duzu, poltsan, kaxan ala botilan?-Botilan nahi dut.Emakumeak ogia eta esnea hartu eta poltsa batean

sartu ditu. Gero Kepari eman dio poltsa.Kepak haragia ikusi du eta honela galdetu du:-Nolakoa da haragi hori?-Ona, oso ona -erantzun dio emakumeak.-Orduan, jarri txuleta bat.Emakumeak txuleta eder bat hartu du eta paper batean

bildu du, gero beste poltsa batean sartu du.-Patatak ere behar ditut. Kilo bat, mesedez -esan du

Kepak.-Beste zerbait nahi duzu? Gazla? Fruta pixka bat?

-galdetu dio emakumeak.-Ez, mila esker. Nahikoa dut -erantzun dio Kepak-.

Zenbat da dena?Emakumeak paper bat hartu eta kontua egin du.-Bostehun eta hogeita hamar pezeta -esan dio Kepari.Kepak bi poltsak hartu ditu eta etxera joan da.

aspaldit ik: desde hace t iempo; idazle: escri tor; idatzi: escribir; guzti : todo; idazten ari da:está escribiendo; horregatik: por eso; bakarrik: solo; oso: todo, entero; pasa: pasar; gelditugabe: sin parar; utzi: dejar; lehenengo: primero; esne: leche; mesedez: por favor; ala: o;boti la: botel la; haragi: carne; beste zerbait: alguna otra cosa; dena: todo; kontu: cuenta;bi ldu: envolver. recooer

100

Page 101: bakarka 1 (2008)

O GALDERAK

1.- Non bizi da Keoa?2.- Noizt ik bizi da Bilbon?3.- Zenbat urte ditu?4.- Zer da Keoa?5.- Zer idatzi du Kepak?6.- Zer izan dira l iburu guztiak?7.- Orain, zer ari da idazten?B.- Nolako lana du Kepak?9.- Jende asko bizi da bere etxean?

10.- Zenbat denbora oasa du lanean?11.- Noiz arte egin du lana?12.- Noiz utzi du lana?13.- Nora atera da eguerdian?14.- Zer erosi du kalean?15.- Nor dago dendan?16.- Zer behar du Kepak?17.- Zer erosi du lehenengo?18.- Nolako ogia erosi du?19.- Esnea, kaxan erosi du?20.- Andreak non sartu ditu ogia eta esnea?21.- Nor i eman dio pol tsa?22.- Haragia, txarra al da?23.- Andreak non bi ldu du txuleta?24.- Gaztarik nahi aldu Keoak?25.- Andreak non egin du kontua?26.- Zenbat poltsa bete ditu Kepak?

t0 l

Page 102: bakarka 1 (2008)

IRAKURGAIA ( I I )

Kepak lan egin du goizean eta gero, eguerdian, janariakerosi ditu denda batean. Bi poltsa bete ditu eta gero etxeraekarri ditu. Sukaldean sartu da eta bazkaria orestatu du.Bitartean irratia entzun du. lrratian musika eta berriak emandituzte. Kepak lan egin nahi du arratsaldean ere eta horre-gatik ez du gehiegijan. Bazkaldu eta gero egunkaria irakurridu.

Arratsaldean lanean jarraitu du seiak arte eta gero kan-pora atera da. Buelta txiki bat eman du kalean eta tabernabatean sartu da. Tabernan edari bat eskatu du, zerbeza bat.Botila hartu du eta basoa bete du.

Mahai batean gizon bat ikusi du eta laster ezagutu du:gizona lmanol Artola da, lagun zahar bat. Basoa eskuanhartu eta haren ondoan jarri da.

-Kaixo, lmanol -esan dio-. Zer moduzbizi zara?-Ondo, ondo bizi naiz. Aste honetan behintzat lanik ez

dut eta.-Zer, bada?-Oporrak ditut aste osoan...Horrela, bada, hizketan hasi dira eta denbora luzean

jarraitu dute, berandu arte, hamarrak arte. Gauean etxerajoan dira. Etxean Kepak telebista ikusi du pixka bat. Geroohean sartu da eta lo oelditu da laster.

O GALDERAK

1. Nork egin du lan goizean?2. Noiz erosi ditu Kepak janariak?3. Zer erosi du denda batean?4. Zer bete du Keoak?5. Kepak, nora ekarri ditu poltsak?6. Non sartu da Keoa?7. Zer prestatu du sukaldean?B. Zer egin du bitartean?L Zer eman dute irratian?

10. Kepak zer egin nahidu arratsaldean?11. Zer egin du bazkaldu eta gero?12. Kepak, goizean bakarrik egin du lan?13. Arratsaldean, noiz arte egin du lan?14. Nora atera da seietan?

15. Tabernan, ogitartekoa eskatu du?16. Zer bete du Keoak?17. Nor ikusi du mahai batean?18. Noiz ezagutu du lmanolArtola?19. Non jarr i da Kepa?20. Zer moduz bizi da lmanol?21. lmanolek lan egin du gaur?22. Zer du lmanolek aste osoan?23. Zertan hasi dira bi lagunak?24. Denbora motza pasa dute hizketan?25. Noiz joan dira etxera?26. Kepak zer ikusi du etxean?27. Non sartu da gero?28. Nola gelditu da laster?

bete: l lenar; ekarr i : traer; sukalde: cocina; berr iak: not¡cras (nuevas); eman: dar; horregat¡k: poreso; bazkaldu: comer (al mediodía); edari: bebida; baso: vaso; ogitarteko: bocadil lo, laster: enseguida; ezagutu: conocer; behintzat: al menos; denbora: t iempo; pixka bat: un poco

102

Page 103: bakarka 1 (2008)

ARI KETAKffi$ ffi ffi,* ${ *#$

E n"puru el guión de la página 98, "Gizon orralza", en la página 112, perovariando las personas gramaticales:

a) Cuéntalo en la primera persona del singular:

"Nik goizean lan egin dut, eguerdian ianari batzuk erosi ditut..."

b) Cuéntalo en segunda persona del singular:

"Zuk goizean lan egin duzu..."

c) Puedes hacerlo con las personas del plural:

gu(k), zuek, haiek.

Repítelo hasta que consigas hacerlo con seguridad y soltura.

O Estos verbos son intransitivos (sujeto nor).Apréndetelos bien, pues se uti l izan a menudo.

IZAN: ser, estar SARTU: entrar, meter(se)EGON: estar ( inmóvil) ATERA: sal ir

gaixo egon: estar enfermo JARRI: poner(se), sentarsezutik egon: estar de pie HASI: comenzar, empezarlo egon: estar dormido HIL: morir(se)

GELDITU:detenerse,quedarse AGERTU:aparecerlBl l l : andar GERTATU: suceder, ocurrirJOAN: ir SORTU: brotar, surqirETORRI: venir

103

Page 104: bakarka 1 (2008)

E U"nu los huecos poniendo el auxil iar conveniente:

1.- -Zu gaur Donost ian izan . . .2.- - Zuek ez ... oso onak izan.3.- - lrakaslea zutik egon ... klasean.4.- - lkasleak lo egon ... klasean.5.- - Ni gaixo egon ... aste honetan.6.- - Autoa semaforoan gelditu .. .7.- - Muti l horiek lo gelditu .. . pel ikula bitartean.B.- - Gu gaur goizean mendian ib i l i . . .9.- - Zuek arratsaldean kalean ibi l i . . .

10.- - Haurrak eskolara joan ...11.- - Gu ez . . . etxera joan.12.- - Zuek berandu etorri . . .13.- - Neska-muti lak autobusean etorri . . .14.- - Non sartu . . . a i tona?15.- - Emakume haiek dendan sartu . . .16.- - Ni kanpora atera. . .17.- - Zu goizean ez ... kanpora atera.18.- - Muti lak hemen bertan jarr i . . .19.- - Non jarr i . . . zuek?20.- - Martin eta Miren lanean hasi . . .21 .- - Zu ez ... oraindik lanean hasi.22.- - Gure asto zaharra mendian hi l . . .23.- - Gaur ez .. . inor hi l herrian.24.- - Jendeaplazan agertu .. .25.- - Gure etxean ez ... inor agertu gaur arratsaldean.26.- - Zer gertatu .. . hemen?27.- - Herri horretan gauza handiak gertatu ... hilabete honetan.28.- - Gure lantegian problema batzuk sortu .. .29.- - Mendi hartan ura sortu .. .30.- - Nire herrian pintore onak sortu .. .

l04

Page 105: bakarka 1 (2008)

E t,rrp"nuPon en euskera las frases siguientes:

1.- - Mis amigos han estado aquí.2.- - Vosotros no habéis estado en Bilbao.3.- - Los jóvenes han estado de pie.4.- - Mi hermano ha estado dormido en el suelo.5.- - Yo también me he quedado dormido.6.- - El padre no ha venido y la niña se ha quedado tr iste.7.- - El auto se ha detenido en el camino.B.- - Hemos andado por (en) la cal le.9.- - ¿Quién ha andado aquí?

10.- - Los chicos y las chicas han andado en el monte.11.- - Martín se ha ido a casa (etxera).12.- - Nosotros hemos ido en auto.13.- - Hoy has venido tarde.14.- - Yo he venido pronto (laster).15.- - Vosotros no habéis venido por la mañana.16.- - Los obreros han entrado en la fábrica.17.- - El abuelo se ha metido en la cama.18.- - El niño no ha entrado en casa.19.- - Nosostros hemos salido por la noche.20.- -f ú te has ouesto aouí.21.- - Mi madre ha estado enferma pero se ha puesto bien.22.- - El niño pequeño ha empezado a hablar (hizketan).23.- - El partido ha comenzado tarde.24.- - Vosotros habéis empezado a trabajar (lanean).25.- - La clase no ha comenzado todavía (oraindili.26.- - Se ha muerto mi pájaro y me he puesto tr iste.27.- - En esta guerra (gerra) ha muerto mucha gente.28.- - Ha aparecido un nuevo periódico.29.- - Ha aparecido el profesor y los alumnos se han quedado

callando (isi l ik).30.- - Ha aparecido la madre y los niños se han ido a la cama (ohera).31.- - ¿Qué ha ocurrido en esa calle?32.- - No ha ocurrido nada.33.- - Ha ocurrido un accidente ( istr ipu) pero no ha muerto nadie.34.- - En este pueblo han ocurrido varias cosas.35.- - En esta tierra ha brotado hierba.36.- - En mi pueblo han surgido varios escritores.

105

Page 106: bakarka 1 (2008)

O Estos otros verbos emplean auxil iar transit ivo (sujeto nork).Apréndetelos también.

IZAN: tener SARTU: meterEGIN: hacer ATERA: sacarlan egin: trabajar ESAN: decirhitz egin: hablar GALDETU: preguntarERABILI: usar, emplear ERANTZUN: responderHARTU: coger, tomar EKARRI: traerUTZI: dejar ERAMAN: l levarBILDU: recoger, plegar GALDU: perderEROSI: comprar AURKITU: encontrarPRESTATU: preparar EZAGUTU: conocerJAN: comer JARRI: poner, colocarIDATZI: escribir BETE: l lenarIRAKURRI: leer IKASI: aprender, estudiarIREKI: abr i r JARRAITU: cont inuarlTXl: cerrar ESKATU: pedirIKUSI: ver EMAN: darENTZUN: oír, escuchar

E U"nu los huecos poniendo el auxil iar transit ivo corresoondiente:

1.- lrakasleek bi lera bat izan ... eskolan.2.- Langile hauek bi etxe egin .. . herri honetan.3.- Emakume honek telebistan hitz egin .. .4.- Gazleek autobusa hartu ...5.- Gizon horrek paper zaharrak bi ldu ... kalean6.- Nik mahaian utz i . . . l iburua.7.- Zuek ez ... ezer erosi.B.- Neskak haragia jan . . .9.- Guk etxean prestatu ... bazkaria.

10.- Lol ik paper batean idatzi . . .11.- Guk ez . . . paper hor i i rakurr i .12.- Inesek le ihoak i reki . . .13.- Zuk iturr ia i txi . . .14.- Nor ikusi . . . zuk kalean?15.- Musika ederra entzun . . . guk plazan.16.- Nik poltsan sartu .. . kartera.17.- Gurasoek kanpora atera .. . haurrak.18.- Nire lagunak txiste berriak esan ...19.- Neska hark nire urteak galdetu . . .20.- Zuek oso ondo erantzun ...21.- Zer ekarri . . . zuk poltsa horretan?22.- Zuek nire lagunak eraman ... autoan.23.- Nik denbora asko galdu ... gaur.

I06

Page 107: bakarka 1 (2008)

El lraduce las siguientes frases:

1.- [/iren ha tenido un niñ0.

2.- Yo no he hecho nada.

3.-La piedra ha hecho un agulero.

4.-Tú has hablado demasiado.

5.-Vosotras habéis hablado muy poco.

6.- ldoia ha usado mi coche.

7 - ¿Has trabajado por la mañana?

8 - Los niños han cogido piedras.

9.- La madre ha dejado el pan en la mesa.

10.- He envuelto la comida en esle papel,

11 - Las chicas han recogido las revistas y Ios papeles.

12.-Tú has comprado varias cosas en aquella tienda.'13 - Vosolros habéis comprado queso.

14 - La abuela ha preparado la comida.

15.-Hoy hemos comido patatas.

16.-Los niños han comido pescado.

17.- Has comido muy poco

18.- Este hombre ha escrito dos libros.

19.- Los chicos han leído los periódicos.

20.- El pez ha abierto la boca

21 .- Han abierto el grifo (la f uente).

22.- Has cerrado los ojos.

23.- He cerrado la puerta pero he abierto las ventanas.

24.- Hemos visto la televisión25.- Eso no lo ha visto nadie.

26.-Tú no has visto nada.

27.- He visto a Koldo.

28.- Vosotros habéis visto mi pueblo.

29,-He escuchado la radio.

30.- No he oÍdo nada

31.- Habéis metido los panes en la bolsa.

32 - Has metido la pata.

33,- Jon ha sacado un cigano.

34.-Has sacado los alimentos y los has dejado ahí.

35 - ¿Qué has dicho?

36.- No he dicho nada.

37.- Eso no lo ha dicho nadie

38.-lnés ha preguntado la hora.

39. - Preguntáis demasiado.

40.- El alumno ha conlestado bien.

41.- ¿0ué tal he respondido?

42.- ¿Cuántos panes habéis traído?

43.- He traÍdo una cosa para tr.

44.- ldoia ha llevado a su amrga en la moto,

45.- (Te) has llevado mis papeles.

46.- Hemos perdido el tiempo.

47.-Andrés ha perdido la cartera.

48 -Amaia la ha encontrado.

49. - Habéis conocido a mi madre.

50.- He visto a lñaki pero no le he conocldo.

51.- La chica (se¡ ha puesto gafas negras.

52.- Hemos puesto la radio.

53.- La mujer ha llenado la bolsa.

54.-Hemos llenado dos botellas.

55.- Estos alumnos han aprendido mucho.

56,- Vosotros habéis aprendido poco.

57.-Tú no has aprendido nada,

58.- Hemos continuado trabajando (lanean).

59.-Ha continuado hablando (hizketan) sin parar.

60.- El niño ha pedido un caramelo,

61 .- Has dado poco dinero,

62.- Hemos dado una vuella en coche.

t01

Page 108: bakarka 1 (2008)

E Compteta estas frases poniendo un auxil iar transit ivo (dut...) o intransit ivo(naiz...) según convenga.

1. -Zu kalean ib i l i . . . eta nire laguna ikusi . . .2. - Mutikoak baloia galdu ... baina neskak aurkitu .. .3. - Zuk l iburu hau i rakurr i . . .4. - Anaiak paper bat idatzi . . .5. - Zuek lan gutxi egin . . .6. - Baserri tarra mendian ibi l i . . .7. - ltziarrek ezpainak eta begiak pintatu ...B. - Haurrak begiak i txi . . . eta lo gelditu .. .9. - Jonek kartera galdu ... eta nire gelan agertu .. .

10. - Kalean istr ipu bat gertatu .. . eta muti l honek ikusi . . .11. - Ama kalera atera .. . eta haragia erosi . . .12. - lmanol kanpora atera .. . eta nire gurasoak ikusi . . .13. - Andreak denda ireki . . . eta zuk gauza batzuk erosi . . .14. - Muti la etxean sartu .. . baina amak e2... enlzun.

- /̂i!t"i\\'\g/ -(E)LA

El sufijo -ela sirve para subordinar oraciones sustantivas; entalfunción equivale al que español.

O Ejemplos:

Neskak: "etxe polita da".> Neskak, etxe polita dela esan du.

La chica ha dicho que es una casa bonita.

Muti lak: "egunkaria dut".> Mutilak, egunkaria duela esan du.

El chico ha dicho que tiene el periódico.

Lurdesek: "hor dago Garbiñe".-t Lurdesek hor dagoela Garbiñe uste du.

I Lurdes cree que Garbiñe está ahí.

MEMORIZA EL DIALOGO DE LA PAGINA SIGUIENTE Y REPASA-LO EN LA PAGINA 1 13

r08

Page 109: bakarka 1 (2008)

O NORK HARTU DU MAKINA?

- Nork hartu du idazmakina?

- Lehen nik erabil i dut

tu#ffitrqftl

- Beharbada Garbiñek eraman - Hor dagoela uste dut.

*rr

1.- ¿Quién ha cogido la máquina de escribir? 2.- No lo sé. 3.- Antes la he ut i l izado yo 4.- pero luego la he dejado en su sit io. 5- Tengoque escribir unas cartas 6.- y sin la máquina no puedo hacer nada. 7.- Quizá (se) la ha l levado Garbiñe. B.- Creo que está ahí. 9.- Pre-gúntaselo a el la.

Page 110: bakarka 1 (2008)

- -i ! . 1!

IRAKURGAIA

Anak bulego batean egiten du lan. Bulego horretan Lurdeseta Garbiñek ere egiten dute lan.

Gaur arratsaldean eskutitz batzuk idatzi behar ditu Anak etagoiz joan da bulegora. Berak ireki du atea. Bere gelan sartu da,paper batzuk hartu ditu, aulkian jarri da eta... idazmakina falta da!Haserretu egin da Ana. Lurdesek edo Garbiñek hartu dute, noski.

Ana Lurdesen gelan agertu da. Lurdes ere lanean ari damahai batean. Aurpegi serioa jarri du Anak eta honela galdetu dio:

-Nork hartu du idazmakina?Lurdesek ez dakiela erantzun dio. Berak lehen, goizean,

erabili duela baina gero bere tokian utzi duela berriz.-Eskutitz batzuk idatzi behar ditut, bada, eta makinarik

gabe ezin dut ezer egin -jarraitu du Anak-. Eta eskutitz horiekpresa handia dute, bihar bertan Bartzelonan egon behar baitute.

Lurdesek, makina Garbiñek hartu duela uste du eta horrelaesan dio Anari:

-Beharbada Garbiñek eraman du, lehen hemen ibi l i da eta.Paper batzuk ekarri ditu eskuan eta kalkoak eskatu ditu. Fitxe-roa ireki du, fitxa batzuk begiratu ditu eta berrizjoan da. Nik ezdut ikusi, momentu horretan kanpoan izan naiz eta, bainabeharbada makina ere eraman du.

Ateko kristalean itzal bat agertu da eta Lurdesek Garbiñedela pentsatu du:

-Hor dabilela uste dut -esan dio Anari-. Berari galdegiozu.

O GALDERAK

1. Anak non egiten du lan?2. Zer egin behar du Anak anatsaldean?3. Arratsaldean, berandu joan al da bulegora?4. Nork ireki du atea?5. Zer falta da bere gelan?6. Noren gelan sartu da Ana?7. Nolako aurpegia jarri du Anak?B. Lurdesek norz erabili du makina?9. Non utzi du gero makina?

10. Noiz egon behar dute eskutitzek Bartzelonan?11. Nor ibili da lehen Lurdesen gelan?12. Zer eskatu du Garbiñek?13. Zer ireki du Garbiñek?14. Ler begiratu du?15. Non izan da Lurdes momentu batean?16. Zer agertu da ateko kristalean?17. Nor dela pentsatu du Lurdesek?

bulego: of icina; goiz: temprano; bera: el la misma: aulki: asiento; falta izan: faltar: haserretu:enfadarse; noski: claro, sin duda; presa: prisa; bihar bertan: mañana mismo; uste izan: creer,pensar; begiratu: mirar; berr iz: otra vez; momentu: momento; egon behar baitute: pues han deestar; ateko kristal: cr istal de la puerta; i tzal: sombra; pentsatu: pensar

l t0

Page 111: bakarka 1 (2008)

OHARRAK

EZ DUT IKUSI, KANPOAN IZAN BAINAIZEZ DUT IKUSI. KANPOAN IZAN NAIZ ETA

Bait- es una partícula explicativa equivalente a ya que, pues,puesto que, que, etc.

Va unida al verbo y su forma puede variar según el sonido que lesiga. En las formas aprendidas hasta ahora tendríamos lossiguientes cambiosl:

bait + n- ; bain-: bainaiz (bait naiz)bait + d- + ba¡t-: baita (bait da), baitu (bait du),bait + g- r baik-: baikara (bait gara)bait + z- ) baatz-i baitzara (bait zara), baitzarete (bait zarete)

Ez dut ikusi. kanooanizan bainaiz.No lo he visto, pues he estado fuera.

Ezin du erosi, dirurik ez baitu.No puede comprarlo, pues no tiene dinero.

Azkar ibili, berandu baita!Anda rápido, que es tarde!

Ez dago tokirik, gehiegi baitzarete.No hay sitio, pues sois demasiados.

Una función análoga cumple la conjunción eta colocada alf inal dela segunda oración:

Ez dut ikusi, kanpoan izan naiz eta.Ezin du erosi, dirurik ez du eta.

Presa handia dut, berandu da eta.Ez dago tokirik, gehiegi zarete eta.

1 Verás esta partícula escrita también separada del verbo. Pero la Academia recomien-da (1992) escribir la unida y con los cambios indicados.

Page 112: bakarka 1 (2008)

GOGORA EZAZU

O GIZON ORRATZA

g*lITft

2

/ l \ f \ RI I I I l l

A. t t t - , / / /t I I a I t l '

r l l t ¡ lL '¿P

flu\ H,[, ' '; ':=--at:H

oard rA?Áff i

Ox, ¡r''lIj

10

htufftM12

L#fto

W14

úef lrf L-lll¿t

f i2

Page 113: bakarka 1 (2008)

O NORK HARTU DU MAKINA?

%ma/(¡ (a/\r(¿ Rl4J . ¡ -E--\rr-r¡ln ñ\ / :"rtI l l f . Z,X7r - ' -11

ffi /.fl/ 1\

. ,XfiI

R, ,,Fm* *

i l3

Page 114: bakarka 1 (2008)
Page 115: bakarka 1 (2008)

IKASGAIA

NORENA DA GITTZA}

Page 116: bakarka 1 (2008)
Page 117: bakarka 1 (2008)

á

lqil NoRENA DA GrrrzA?

O El genitivo posesivo: NOREN

La idea de posesión se expresa en euskera por medio del sufi jo-en. El interrogativo correspondiente, tratándose de personas, es noren(de quién);también se emplean zeinen (de cuál) y zeren (de qué).

1.-Nombres comunesEste sufijo en los nombres comunes, al llevar determinante, se con-vierte en -aren.

mutilaren gelaneskaren izenagizonaren erlojuaitsasoaren kolorea

2.-Nombres propiosLos nombres propios terminados en consonante reciben directamenleel morfema -en.

lxabelen anaiaMikelen gurasoakItziarren bulegoaAitor Gonzalezen etxea

Si el nombre termina en vocal, sePiliren eskolaAlbertoren irakaslealdoiaren diruaJoxe Agirreren alaba

3.- Pronombres personalesLos pronombres personales toman en general el sufijo-re.

ntrezuregurezuen

hau nirea dazure ama gaztea dagure herria txikia dazuen etxea ederra da

4.-Los demostrativosLos demostrativos en singular tienen

hau + honenhori i horrenhura -+ haren

la habitación del chicoelnombre de la chicael relojdel hombreelcolor del mar

el hermano de lsabellos padres de Mikella oficina de ltziarla casa de Aitor González

intercala una -r-.la escuela de Piliel profesor de Albertoeldinero de ldoiala hija de José Aguirre

mL míotu, tuyo; su, suyo (de Vd.)nuestrovuestro; de ustedes

esto es míotu madre es jovennuestro pueblo es pequeñovuestra casa es hermosa

la siguiente forma:de éstede ésede aquél

El genitivo de bera (aquél mismo, el mismo, él mismol es bere.Mirenek bere ahizpa ikusi du. Miren ha visto a su hermana.

Page 118: bakarka 1 (2008)

ñ^ rzEN sTNTAGMAa\y ffit s;$\$Y&&&ee $w-$#eesFddetu

La utilización del genitivo (modificador indirecto) nos permiteampliar el sintagma nominal. Recuerda lo visto en las páginas 2gv 41.

Este modificador se coloca antes del núcleo, a la izquierda delnombre.

haurraren janaria

neskaren liburu berriaklxabelen seme txiki hori

nire begiakzure lagun batzukgizon horren etxeamutil gazte haren gurasoak

el alimento del niñolos libros nuevos de la chicaese hijo pequeño de lsabel

mis ojosalgunos amigos tuyosla casa de ese hombrelos padres de aquel chico joven

O Elipsis del núcleo

Cuando se suprime el núcleo (el nombre) el determinante (-a, -ak)pasa directamente al sintagma noren.

neskaren liburua --+ neskaren (liburu)a -r neskarenael libro de la chica + el (libro) de la chica -+ el de la chica

De la misma manera

haurraren janaria +Itziarren semea ----fnire lagunaJ¡ +

zure begiak -)horren etxea -+bere gurasoak -+

haurrarenaItziarrenanireakzureakhorrenabereak

la del niñoelde ltziarlos míoslos tuyosla de éseIos suyos

I

I

l l8

Page 119: bakarka 1 (2008)

Según esto tenemos dos tipos de pregunta:

a) Norena?b) Noren ...a?

Por ejemplo:

a) Norena?

-Norena da liburua?-Liburua, nirea da.

-Norenak di ra betau rrekoak?

-Betaurrekoak, Mikelenak dira.

-Zeinena da erlojua?-Horrena da erlojua.

b) Noren ...a?

-Noren liburua da hori?-Hori, nire l iburua da.

-Noren betaurrekoakdira hauek?

-Hauek, Mikelenbetaurrekoak dira.

-Zeinen erlojua da hori?-Hori, horren erlojua da.

MEMORIZA LAS ESTRUCTURAS DE LA PAGINA SIGUIENTE.PARA REPASARLAS UTILIZA LAS IMAGENES DE LA PAGINA 127

Aprende el siguiente vocabulario:

arreba:ahizpa:anaia:jostai lu:mutiko:lore:neskatxa:hezur:zakurl.gi l tza:alkandora:gorri :urdin:i lun:urdin i lun:jantzi:beltz:zuri:pilota:bakoitz:

hermana (de hombre)hermana (de mujer)nermanojuguetemuchacho, chavalf lormuchachahuesoperrollavecamisarojoazuloscuroazul oscuroropa, prenda de vestirnegroblancopelotacada uno, cada cual

l l9

Page 120: bakarka 1 (2008)

Noren alaba da ldoia?ldoia, Koldoren alaba da.Noren aita da Koldo?Koldo. ldoiaren aita da.

IZASKUN

MARTIN

Noren semea da Martin?Martin, lzaskunen semea daNoren ama da lzaskun?lzaskun, Martinen ama da.

LUPE MIKEL

- Noren arreba da Lupe?- Lupe, Mikelen arreba da.- Noren anaia da Mikel?- Mikel, Luperen anaia da.

NEKANE KORO

- Noren ahizpa da Nekane?- Nekane, Kororen ahizpa da.- Noren ahizpa da Koro?- Koro, Nekaneren ahizpa da.

- Norena da jostailua?- Jostailua, mutikoarena da.

- Norenak dira loreak?- Loreak, neskatxarenak dlra.

- Zeinenadahezurra?- Hezurra, zakurrarena da.

ANDER

- Zeinenak dira giltzak?- Giltzak, Anderrenak dira.

eta horrena,zuria.

Honen jantziabeltza da

Zurea,urdin i luna

Nire alkandoragorna oa.

fa{fltp tN¡IF \&J

Ez.ez oa gurea,

harena da

bakoitzak bere etxea du

\o"-\¿u Ka

Page 121: bakarka 1 (2008)

ARI KETAKK-rgxxüs€x#$

E f n las respuestas debes incluir la palabra que viene entre paréntesis.

1.- Noren autoa da hau?2.- Noren irratia da hori?3.- Noren ama da hura?4.- Noren jostai lua da hau?5.- Noren arreba da hori?6.- Noren dirua da hura?7.- Noren lurrak dira horiek?

B.- Noren etxea da hau?9.- Noren l iburua da hori?

10.- Noren gela da hura?11.- Noren eskut i tzak dira hauek?12.- Noren prakak dira horiek?13.- Noren betaurrekoak dira haiek?

14.- Noren anaia etorri da?15.- Noren amona hi l da?16.- Noren aita agertu da?

17.- Noren lantegia i txi dute?1 B.- Noren ahizpa da ltziar?19.- Noren semea da Aitor?

E lnctuye el elemento que viene entre paréntesis.

1.- Norena da diruai2.- Norena da txapela?3.- Norena da poltsa?

4.- Norena da soineko urdina?5.- Norena da alkandorazuria?6.- Norena da auto berri hori?

7.- Zeinena da boligrafo gorri hau?8.- Zeinena da erlojua?9.- Zeinena da zigarro paketea?

(neska)(andre)(ikasle)(haur)(mutit)(aberats)(baserritar)

(Arantxa)(Matilde)(tbon)(Fermin)(Ana)(Maribel)

(hau)(hori)(hura)

(gizon hau)(neska hori)(andre hura)

E R".ponde cambiando las personas gramaticales, como sifuera un diálogo.

1.- Noren autoan etorri zara?2.- Noren mahaian utzi duzu papera?3.- Noren gurasoak ikusi dituzu?4.- Noren etxean izan zarete?5.- Noren l iburua hartu duzue?6.- Noren herrian ibi l i zarete?7.- Noren anaia ezagutu duzue?

(neska)(baserritar)(ikasle)

(Lupe)(Aito0(Mertxe)

(hau)(hori)(hura)

t21

Page 122: bakarka 1 (2008)

10.- Norena da irratia? (gazte hau)11.- Norena da denda txiki hori? (emakume hori)12.- Zeinena da egunkaria? (mutil hura)

13.- Norenak dira lore poli t horiek? (ni)14.- Norenak dira paper hauek? (zu)15.- Zeinenak dira aldizkariak? (gu)16.- Zeinenak dira edariak? (zuek)

E ttzulpena

1.- Esa es la mesa del profesor.2.- Este es el l ibro del alumno.3.- Aquél es el hi jo de la señora.4.- El padre del chico es viejo.5.- La cama del niño es pequeña.6.- El coche de la chica es blanco.7.- El nombre de la hi ja es Jaione.

B.- Esta es la casa de Begoña.9.- Ese es el oueblo de Jon.

10.- Aquella es la hermana de ltziar.

1 '1.- Andoni es mi hermano.12.- fu dinero está ahí.13.- Nuestro barrio es bonito.14.- Vuestra madre es joven.

15.- El re lo j es de la chica.16.- El perro pequeño es de la mujer.17.- El grande, del hombre.18.- Esta máouina es de lsabel .19.- Ese l ibro es de Fernando.20.- Aquella es la bolsa de Inés.21.- Esta habitación es mía.22.- Esa camisa es tuya.23.- Estos l ibros son nuestros y esos vuestros.24.- El bolígrafo rojo es de éste y el azul de aqué|.

25.- He dejado mis l laves en tu coche.26.- Hemos hecho nuestro trabajo.27.- Hoy hemos conocido a vuestros amigos.28.- El perro de esta chica es negro.29.- Nuestro profesor no ha dicho nada.30.- Hemos comprado tu reloj en la t ienda de esa señora.31.- Mi padre es amigo de aquel hombre.32.- Aitor no ha visto a su amigo en la cal le.33.- Tu hermano no ha traído a mis padres en el coche.34.- El alumno ha cogido sus l ibros.35.- He perdido mi reloj y Koldo lo ha encontrado en su habitación.

122

Page 123: bakarka 1 (2008)

O NIREA BEZATAKOAI

- Hara! Zure soinekoa nirea bezalakoa da!

- Bai. Badakizu... gure alaba eta Marisarena adiskideak dira, eta hara joaten naiz gehienetan.

- Beste asko bezala. - Prezioak ere egokiak izaten baitituzte..

.F W- Bai, baina modelo guztiak, berdinak!

@

1.-¡Caramba! Tu vestido es como el mío. 2.- Sin duda, lo has comprado en la t ienda de Marisa. 3.- Si. Ya sabes... nuestra hi la y la

de Marisa son amigas, 4.- y generalmente suelo ir al lá. 5.- Como otras muchas. 6.-Pues también los precios son buenos (adecua-

dos). 7.- Ya, pero todos los modelos (son) iguales.

Page 124: bakarka 1 (2008)

\71ao--o)

!.=:=rl

I RAKURGAIA

Gaur goizean Martinak gauza batzuk erosi behar ditu etakalera atera da. Lehenengo janariak erosi ditu: ogia, esnea,haragia eta berdura pixka bat. Etxera eraman ditu. Ogiamahaian utzi du eta beste gauzak hozkailuan sartu dñu.Gero berriz atera da kalera. Soineko berri bat behar du etajantzi denda batean sartu da. Denda Marisarena da etamomentu honetan ez dago jende asko.

-Egunon! Zer nahi duzu erosi? -galdetu dio Marisak.-Soineko batzuk ikusi nahi ditut.. .-Oso ondo. Hortxe dituzu, eskuinean. Zuk aukeratu.Martinak soinekoak ikusi ditu eta azkenean bat aukeratu

du. Urdina da eta lore gorriak ditu.--Zenbal balio du? -galdetu dio Marisari.-Ez da garestia, ez du gehiegi balio: zazpi mila pezeta

bakarrik.-Probatu nahidut...-Ederki. Sar zaitez gela txiki horretan. Argia ezkerrean

duzu.Martina gelan sartu da eta soinekoa jantzi du. lspiluan

begiratu eta ondo duela ikusi du. Gelatik atera da.-Zer? Nola duzu? -galdetu dio Marisak_. Zuretzat

egokia dela uste dut, benetan egokia. Oso ondo duzu.Martinak bere soineko zaharra paper batean bildu du eta

kalera atera da. Aurpegi alaia du eta pozik doa etxera. Bide-an, ordea, Karmele, bere laguna, aurkitu du eta... haren soi-nekoa berea bezalakoa dela ikusi du.

-Hara, Karmele! Zure soinekoa nirea bezalakoa da _esan dio.

-Egia dal Arrazoi duzu: berdin-berdinak dira -erantzundio Karmelek.

Martinak, Karmelek ere Marisaren dendan erosi duelapentsatu du berehala eta horrela esan dio:

-Zuk ere, nik bezala, Marisaren dendan erosi duzu.noski.

Karmelek baietz erantzun dio, berak ere hantxe erosiduela. Eta arrazoia ere esan dio: bere alaba eta Marisarenaadiskideak direla eta horregatik joaten dela hara; beti ez,baina gehienetan bai. Beste jende asko bezala. Jantzi poli-tak izaten baitituzte eta gainera ez dira oso garestiak izaten;nahiko merkeak izaten dira gehienetan.

Martinak ezer esan gabe entzun ditu Karmeleren hitzak;azkenean, hala ere, aurpegi iluna jarri du eta honela esan dio:

-Bai, bai, prezioak egokiak dira, baina soineko guztiakberdinak dituzte!

t24

Page 125: bakarka 1 (2008)

O GALDERAK

1.- Martina gaur goizean etxean gelditu da?2.- Zer erosi du lehenengo?3.- Non utzi ditu janariak?4.- Zenbatjende dago Marisaren dendan?5.- Nork aukeratu du Martinaren soinekoa?6.- Nolako koloreak ditu Martinaren soinekoak?7.- Non probatu du soinekoa?8.- Non ikusi du soinekoa ondo duela?9.- Karmele, beti joaten da Marisaren dendara?

10.- Marisaren soinekoek asko balio dute?11.- Martinak aurpegi alaia jarr i du azkenean?12.- Zer esan dio azkenean Martinak Karmeleri? (subordinado)

E sueonDrNAcroN

Recuerda lo dicho en la página 108 sobre el sufi jo -ela.Subordina las siguientes oraciones.

1 .- MARTINAK: "Soineko batzuk ikusi nahi ditut".Zer esan du Martinak?

2. MARISAK: "Soinekoa ez da garestia, ez du asko balio".Zer esan du Marisak?

3-MARISAK: "Martina, oso ondo duzu soinekoa".Zer uste du Marisak?

4.- KARMELEK: "Egia da! Arrazoi duzu, Martina: soinekoak berdinak dira".Zer eranlzun du Karmelek?

125

Page 126: bakarka 1 (2008)

III

OHARRAK

. HARA

- Hara! es una partícula exclamativa que indica sorpresa.Puede traducirse por ¡Caramba!, ¡Vaya!, ihuy!, etc.

Hara! Oso polita da!¡Caramba! ¡Es muy bonito!

Hara adverbio de lugar significa (a) allá :

Zakurra hara joan da.El perro ha ido allá.

O BEZALA, BEZALAKO

Bezala y bezalako son partículas comparativas que equivalen alcastellano como. Corresponden a los interrogativos nola ynolako.

Bezala tiene un significado modal y compara acciones o situacio-nes verbales. Bezalako tiene un aspecto cualitativo.

Eneko Julen bezala dabil.Eneko anda como Julen.

Eneko Julen bezalakoa da.Eneko es como Julen.

Ni, zu bezala, Donostian bizi naiz.Yo, como tú, vivo en San Sebastián.

Nire etxea zurea belazakoa da.Mi casa es como la tuva.

t26

Page 127: bakarka 1 (2008)

- Noren alaba da ldoia?- Noren aita da Koldo?

- Noren semea da Martin?- Noren ama da lzaskun?

LUPE MIKEL

- Noren arreba da Lupe?- Noren anaia da Mikel?

NEKANE KC_ -

Añg ?|3 tr{,üE-S-,

H 7if,\v

¿rJt 4ilECU

- Noren ahrzpa da Neka^e- Noren ahizpa da Koro?

- Norena da jostailua? - Norenak dira loreak? - Zeinena da hezurra?

AND::

q^ffiHIfiI

- Zeinenak dira giltzak?

ffiffiffihffim ffiff$

\o-bKa

Page 128: bakarka 1 (2008)

GOGORA EZAZU

O NIREA BEZATAKOA!

lwe'-,E?

* *

Page 129: bakarka 1 (2008)

IKASGAIA

NONGOA ZARA ZU?

Page 130: bakarka 1 (2008)
Page 131: bakarka 1 (2008)

NONGOA ZARA ZU?

O El genitivo locativo: NONGO iEl sufijo -ko expresa fundamentalmente una idea de lugar. Le

i

corresponde el interrogativo nongo (de dónde). Támbién puede 1expresar tiempo, en cuyo caso la pregunta es noizko (de cuándo,para cuándo). Lo mismo que en los casos anteriores, nos limitare-mos al estudio del singular.

1'Nombres comunes

Si el lexema termina en vocal recibe directamente el sufijo -ko;a pesar de ser nombres determinados, el artículo no aparece.

etxeko zakurra el perro de casamendiko bidea elcamino del montefeihoko loreak las flores de la ventana

eguerdiko bazkaria la comida del mediodíaarratsaldeko bilera la reunión de la tarde

Si la palabra termina en consonante se intercala una -e- entreambas consonantes. Lo mismo ocurre con la palabra gau.

lurreko harriak las piedras delsuelozuhaitzeko hostoak las hojas del árbolautobuseko jendea la gente del autobús

goizeko eguzkia el sol de la mañanagaueko izarrak las estrellas de la noche

2.-Nombres propios de lugar

Tratándose de nombres propios de lugar tanto los terminadosen consonante como los de vocal reciben normalmente el sufijo -kosin ninguna alteración, salvo los terminados en I o n.

N. en vocalBilboko portua el puerto de BilbaoElorrioko kooperatibak las cooperativas de ElorrioLekeitioko arrantzaleak los pescadores de Lekeitio

N. en consonanteEibarko lantegiakGasteizko jaiakParisko zubiak

los talleres de Eibarlas fiestas de Vitorialos puentes de Paris

r3 l

Page 132: bakarka 1 (2008)

O Nombres de lugar con artículo

Hay algunos nombres de lugar que llevan una -a final que esartículo: Bizkaia, lruñea, Hondarribia, Azkoitia, Ermua, etc... Estaa desaparece al añadirle el sufijo -ko.

Usurbilgo sagardoaldiazabalgo gaztaBaztango dantzak

Bizkaiko mendiakHondarribiko ai reportualruñeko harresiak

Donosliako hondartzakGipuzkoako AldundiaErrenteriako aulobusaHendaiako dendak

3.-Los demostrativos

kale honetako argiakgela horretako aulkiakmendi hartako baserriak

el ayuntamiento de lrúnla sidra de Usúrbilelqueso de ldiazáballas danzas del Baztán

Ios montes de Vizcayael aeropuerto de Fuenterrabíalas murallas de Pamplona

las playas de San Sebastiánla Diputación de Guipúzcoaelautobús de RenteríaIas tiendas de Hendaya

las luces de esta callelos asientos de esa habitaciónlos caseríos de aquel monte

Si la a final no es artículo sino que pertenece al nombre, per-manece:

Los demostrativos ofrecen las siguientes formas en singular:

hau -> honetakohori horretakohura > hartako

t32

Page 133: bakarka 1 (2008)

.-Adverbios de lugar y de tiempo

O Los adverbios de lugar tienen las siguientes formas:

O Adverbios de tiempo:

hemenhorhan

hemengo mahaiahorko paper horihango etxe hura

atzo (ayer)gaur (hoy)lehen (antes)orain (ahora)gero (luego)bihar (mañana)

atzoko ogiagaurko egunkarialehengo aldiaoraingo gazteakgeroko lanabiharko eguna

hemengohorkohango

la mesa de aquíese papel de ahíaquella casa de allí

atzokogaurkolehengooraingogerokobiharko

el pan de ayerel periódico de hoyla vez anteriorlos jóvenes de ahoraeltrabajo de luegoeldía de mañana

++-t

+->-t++

RESUMI EN DO: NONGO? (NOIZKO?)

r - nr xn f

- - - m-

-*T

N. comunes N. propios

vocal: -KOcons.:-eKO

-(e)Kol , -n: -GO

DemostrativosAdv lugar Adv. tiempo

honetakohorretakohartako

hemengohorkonango

atzokogaurKolehengoorarngogeroKobiharko

L- -nñnnnnn-r

rn--J

133

Page 134: bakarka 1 (2008)

IZEN SINTAGMAK L $Í$h$Y&ffiee& trhd*ee**w&tu

MEMORIZA LAS ESTRUCTURAS DE LA PAGINA SIGUIENTE.PARA REPASARLAS UTILIZA LAS IMAGENES DE LA PAGINA 144.

Aprende el siguiente vocabulario:

udaletxe:plaza:.hondartza:katedral:arbola:aireportu:talde:jende:osaba:atzo:gaur:part idu:igande:noizko:alde:harrizko:egurrezko:

ayuntamientoplazaplayacatedralárbolaeropuenogrupogenretíoayerhoypartidodomingode cuándolado, partede piedrade madera

Como habrás observado en todos estos ejemplos, el genitivo locati-vo, lo mismo que el posesivo, se coloca antes del núcleo, a su izquier-da. Supr imido el núcleo, el nombre, los determinantes (art ículo odemostrativos) o la marca de caso pasan directamente al genitivo.

hau etxeko zakurrada >Bilboko ekipoa ondo dabil >horko liburu hori nirea da +gaurko ogia jan dugu >lehengo etxean bizi gara -->

hau etxekoa daBilbokoa ondo dabilhorko hori nirea dagaurkoa jan dugulehengoan bizi gara

l3, t

Page 135: bakarka 1 (2008)

- Nongo udaletxea da hau?- Hau, lrungo udaletxea da.

- Nongo plaza da hori?- Hori Gasteizko plaza da

-Zer dahura?- Hura, Baionako katedrala da.

- Nongoa da Junkal?- Junkal , l rungoa da.

- Nongoa da Pruden?- Pruden, Gasteizkoa da.

- Nongoa da Arantxa?- Arantxa, Donostiakoa da.

- Nongoak dira Maddi eta Beñat?- Maddi eta Beñat Baionakoak dira

- Zer dahau?- Hau, Gernikako Arbola da.

- Zer dahau?- Hau, Forondako aireportua da.

- Nongoa da talde horretako jendea?- Talde horretako iendea. Bilbokoa da.

- Noizko egunkaria da hau?- Hau. atzoko egunkaria da.

- Noizko ogia da hori?- Hori, gaurko ogia da.

- Noizkoa da telebistako padidua?- Telebistako partidua, igandekoa da.

Page 136: bakarka 1 (2008)

ARI KETAKEJERCICIOS

1.

2.

3.

E en la respuesta debes incluir la palabra entre paréntesis.

1.- Nongo ekipoa da Athletic? (Bitbo) . 2.- Nongo ekipoa da Reata?(Donostia).3.- Nongo ekipoa da Osasuna? (truñe-a) 4.- Nongo ekipoada Barga? (Bartzelona). 5.- Nongo belodromoa da hau (Anoeta). 6.-Nongo aireportua da hori? (Sondika).7.-Nongo plaza da hura? (Attsa-su). 8.- Nongo alkateak hitz egin du? (Oiartzun). 9.- Nongo lantegiakitxi dituzte? (Beasain). 10.- Nongo jaiak hasi dira gaur? (usurbil). 11.-Nongo autobusa hartu behar duzu? (Bergara). 12.- Nongo erregeaagertu da telebistan? (Belgikal 13.- Nongo orkesta entzun duzue irra-rian? (Filadelfia). 14.- Nongo telebistak eman du berri hori? (Frantzid.

1.- Nongo gi l tzak galdu dituzu? (etxe).2.- Nongo amona hi l da? (base-rr i).3.- Nongo leihoak ireki dituzue (gela).4.- Nongo paperak hartu nahidituzue? (mahai).5.- Nongo atea itxi dute (denda)?. 6 - Nongo gazteaketorri dira? (herri).7.- Nongo jendea ezagutu duzu? (familia hau). B.-Nongo dendan erosi dituzu janariak (kale hori).9.-Nongo haurrak egindu hori? (etxe hura). 10.- Nongo neskak dira horiek? (hemen). 11.-Nongo gauzak bi ldu behar ditut? (hor). 12.- Nongo etxeak egin dituXabierrek? (han).13.- Noizko egunkaria erosi duzu? (gau\.14.- Noizkopel ikula ikusi du neskak? (gau). 15.- Noizko bazkar ia prestatu duamak? (bihar). 16.- Noizko bileran izan zarete? (goiz). 17.- Noizko lagu-na ikusi duzu? (igande).

1.- Nongoa da lñaki? (Tolosa).2.- Nongoa da osaba? (lrun).3.- Nongo-ak dira zure gurasoak? (Nafarroa). 4.-Nongoa da futbolari beltz hori?(Brasi l).5.- Nongoa naiz ni? (Donostia).6.- Nongoa zara zu? (.. .).7.-Nongoak gara gu? (Gipuzkoa| B.- Nongoak zarete zuek? (...). 9.- Non-goa da zakur hori? (etxe). 10.- Nongoa da ur garbi hau? (iturri). 11.-Nongoa da andre hori? (herri hau). 12.- Nongoa da aulki txiki hau?(gela hori).13.- Nongoak dira kortina hauek? (eiho hura). 14.- Nongoada neska gazlea? (hemen). 15.- Nongoak dira lore gorri hauek? (ho).16.- Nongoa da nire adiskidea? (han).

r36

Page 137: bakarka 1 (2008)

E ttzutoena

1.- lsabel es de l turen.2.- Estos chicos son de Vitoria.3.- Mi madre es del Baztán.4.- Este oan es de caserío.5.- Yo no soy de aquí.6.- Este l ibro es de ahí.7.- Aquél es de al lá.8.- El vino de esta botel la t iene agua.9.- Los alumnos de esta escuela son muy trabajadores.

10.- Las ventanas de aquella casa son azules.1 1.- Los cigarros de este paquete son viejos y malos.

E 1.- Las calles de San Sebastián son l impias.2.- El autobús de Tolosa se ha parado en Lasarte.3.- El amigo de tu pueblo ha venido tarde.4.- Han encendido las luces de la cal le.5.- Ana ha cerrado la puerta de la t ienda.6.- La torre de la iglesia es de piedra.7.- La mesa de mi habitación es de madera.B.- Los días de la semana son siete.9.- ltziar y Koldo son compañeros de trabajo.

10.- Hemos leído los oeriódicos de Madrid.11.- La comida del mediodía ha sido buena.12.- La reunión de la tarde ha sido muy larga.13.- El part ido de hoy no ha comenzado todavía.14.- Vosotros habéis abierto la ouerta de casa.15.- Han dicho que ha venido el t ío de Bilbao.16.- Se ha muerto el pájaro de casa.17.- Las f lores de aquí las hemos puesto al lá.18.- Hemos recogido las cosas del suelo.19.- No has conocido a la gente de tu pueblo.20.- Las noticias (berriak)del periódico y las de la radio son iguales.21.- He perdido las llaves del coche.

t31

Page 138: bakarka 1 (2008)

o He aquí una serie de términos muy uti l izados para expresar ideas de lugaro situación. Apréndetelos.

AURRE: parte delantera, delanteNIZE: parte trasera, detrásERDI: medioGOI: parte superior, arr ibaBEHE: parte inferior, abajoGAIN: (en)cimaAZPI: debajo

BARRU: parte interior, dentroKANPO: parte exterior, fueraONDO: (al) lado, junto aINGURU: alrededorEZKER: izquierdaESKUIN: derecha

* j,'*ü¡-:'',ror,u,",,",,,,,,, AURRE

O En esta descripción los uti l izamos con el sufi jo -an (caso inesivo).

[}5l lrudiaren erdian etxea dago.LL-l Etxeak, mendia du atzean eta aurrean bidea.

Etxe inguruan zelaia dago. Zelaian belarra eta loreak daude.Etxe ondoan zakurra dago.Zakurra ez dago txabola barruan, kanpoan baizik.Behean ataria dago eta goian balkoia. Erdian bi leiho daude.Teilatu gainean tximinia dago.Teilatu azoian txoriak daude.Etxekoandrea barruan dago, etxeko atarian.Gizona kanpoan dabil .Ezkerrean zuhaitza dago eta eskuinean iturria.

zelai: prado; zuhaitz: árbol; atari : portal, umbral; balkoi: balcón; tei latu: teiado: tx¡min¡a: chime-nea: daude: están. hav

ATZE

138

Page 139: bakarka 1 (2008)

o Contesta a las siguientes preguntasses de la página anterior.

y compara tus respuestas con las fra-

1. Zer dago irudiaren erdian?2. Non dago etxea?3. Etxeak, zer du alzean?4. Zer du aurrean?5. Zer dago etxe inguruan?6. Zer dago zelaiane7. Non dago zakurra?8. Zakurra, barruan dago?9. Non dago atar ia?

10. Non dago balkoia?1 1. Non daude leihoak?12. Zer dago tei latu gainean?13. Zer dago tei latu azpian?14. Non dago etxekoandrea?15. Nor dago atar ian?16. Non dabi l gizona?17. Zer dago ezkerrean?18. Non daoo i turr ia?

O Estos mismos elementos añadiéndoles el morfema -ko pueden hacer demodif icador indirecto. El equivalente castel lano es a menudo una oraciónde relativo.

E lraduce los siguientes sintagmas:

1. Los pueblos de alrededor.2. El camino de atrás.3. La tienda de enfrente.4. La ventana de arriba5. El puente de abajo.6. La calle de en medio7. La revista que está sobre la mesa.8. Los zapatos que están bajo la cama.9. La señora de arriba.

10. La fuente de la izouierda.11. La luz de la derecha.12. La gente de alrededor.13. Las flores que están junto a la ventana.

goiko balkoiaatzeko mendiakaurreko etxeaezkerreko zuhailzaeskuineko i turr iaerdiko leihoakinguruko zelaiateilatu azpiko txoriaktei latu gaineko tximinia

el balcón de arilba.los montes de atrásla casa de enfrenteel árbol de la izquierdala fuente de la derechalas ventanas del medioel prado de alrededorlos pájaros que están bajo el tejadola chimenea que está sobre eltejado

14. Elagujero de en medio.15. Las habitaciones interiores (de dentro).16. El árbol que está junto a la casa.17. La ouerta de fuera.18. El de arr iba.19. La de abajo.20. Lo de dentro.21. Los de fuera.22. Elde al lado.23. Los de la izquierda.24. Los de la derecha.25. Los del centro (medio).

MEMORIZA EL DIÁLOGO DE LA PÁGINA SIGUIENTE Y REPASALOEN LA 145.

139

Page 140: bakarka 1 (2008)

lEl o HoRMAKo TRUD|AKt r l

Etxe hau hamazazpigarren mendekoa da. - Herriko zaharrena omen da.

Hormako irudiak ere garai hartakoak dira.

tr¡ ' . -

L =\¿

L :r, i l lr"l , ;Y YYfi::;::. rHemengo hau etxeko nagusia omen da.

- Eta horkoa, etxeko andrea

F') ,'':"

t-t$

Goiko aldean, eskuinean, itsas ontzi bal ageri da.

Eta behean ere zerbait dago idatzia.

c=A:eI i - . . , ' { {)

M,ffiBaina nik ezin dut ulertu.

f3t lv.¿onorbv;¡,

4É?10

1.- Esta casa es del siglo XVll . 2.- Debe de ser la más antigua del pueblo. 3.- Tamb¡én las pinturas de la pared son de aquella época.4.- Este de aquí debe de ser el señor de la casa. 5.-Y la de ahí, la señora. 6.- En la parte superior, a la derecha, aparece un barco.7 - Y también abajo hay algo escri to. 8.- Pero yo no puede entenderlo. 9.- ¿Por qué? ¿Porque está en latín? 10.- No. porque sovanal fabeto. . .

Page 141: bakarka 1 (2008)

I RAKU RGA¡A

Herri honen izena Azpil ikueta da. Azpil ikueta lruñeko bideandago eta txiki samarra da. Ez du gauza handirik ikusteko: baserribatzuk mendi aldean eta behean kalea eta plaza bat. Plaza,erdian dago eta bere inguruan udaletxea, eliza eta taberna daude.Udaletxearen azpian pilota-lekua dago eta elizaren ondoan, atze-an, herriko eskola. Plazaren inguru hau ez da oso berria: udale-txea hemeretzigarren mendekoa da eta eliza hemezortzigarrene-koa.

Azken urteetan, ordea, lantegi bat egin dute Azpilikuetan etakanpoko jendea ere etorri da lanera. Lantegiaren ondoan etxeberriak egin dituzte eta herriak beste itxura bat hartu du orain.

Kalean, hala ere, antzinako jauregi bat gelditu da. Etxe doto-rea da baina orain itxia dago eta ez da inor bizi. Oraingo jabeaudaletxea da.

Gaur Bilboko gizon bat agertu da Udaletxean eta jauregia ikusinahi duela esan du. Unibertsitateko irakaslea omen da. Anbrosioudaletxeko langilea da eta berak izaten dilu jauregiko giltzak. Gil-tzak hartu eta elkarrekin joan dira etxea ikustera.

Atea ireki eta gela zabal batean sartu dira. Gelako hormakharrizkoak dira. Anbrosio oso serio hasi da hizketan:

-Jauregi hau oso zaharra da. Hamazazpigarren mendekoagutxienez. Bertako gauza guztiak ere, mahaiak, aulkiak, ontziaketa irudiak ere ordukoak omen dira eta balio handia dute..,

Gelako horman bi irudi daude zintzilik eta irakaslea aurreangelditu da begira.

-Hormako irudiak ere garai hartakoak omen dira -jarraitu duAnbrosiok-. Ezkerrekoa etxeko nagusia da eta eskuinekoa bereandrea. Gizonaren irudian, goian, eskuinean, itsasontzi bat agerida. Eta behean zerbait dago idatzia, baina nik ezin dut ulertu...

-Zergatik? Latinez dagoelako? -galdetu dio Bilboko irakas-leak.

Anbrosiok ezetz erantzun dio, ez dela horregatik. Etaegia aitortu dio: analfabetoa omen da...

t4t

Page 142: bakarka 1 (2008)

O GALDERAK

1.-Zeren izena da "Azoil ikueta"?2.- Non dago Azpil ikueta?3.- Non daude Azpil ikuetako baserriak?4.-Zer du plazak inguruan?5.- Non dago pi lota-lekua?6.-Non dago herriko eskola?7.- Noizkoak dira udaletxea eta eliza?B.-Non egin dituzte etxe berriak?9.- Nor bizi da orain Azpil ikuetako jauregian?

10.- Norena da jauregia orain?11.-Zer esan du Udaletxean Bilboko gizonak?12.- Nongo irakaslea da Bilboko gizona?13.- Nolakoak dira gelako hormak?14.-lrakaslea hasi al da hizketan?15.- Noizkoa da jauregia?16.-Non daude irudiak zintzilik?17.- Noizkoak omen dira irudiak?18.- Etxeko nagusia eskuinekoa al da?19.- Non ageri da i tsasontzia?20.- Zer aitortu du Anbrosiok? (subord.)

samar: bastante; ikusteko: para ver; pi lota-leku: frontón; azken urteetan: los últ imos años:i txura: aspecto; hala ere: sin embargo; antzinako: antiguo; jauregi: palac¡o, dotore: elegante;iabe: dueño; unibertsitate: universidad; izaten ditu: suele tenerlas; ikustera: a ver; h¡zketanhasi: comenzara hablar; gutxienez: por lo menos; bertako: de aquí (mismo); aulki: asiento; zin-tzi l ik: colgados; begira: mirando; horregatik: por eso; egia: verdad; a¡tortu: confesar

t12

Page 143: bakarka 1 (2008)

OHARRAK

O OMEN

La partícula omen acompaña al verbo dándole a su significado unmatiz equivalente a "dicen que, según parece, por lo visto, debe de..."etc. Dado que el uso reiterativo de tales fórmulas resultaría pesado, amenudo puede prescindirse de el las en la traducción.

En los verbos perifrásticos (compuestos) omen precede al auxiliar;también en la inversión de las formas negativas:

Oso ona omen da.Berandu etorri omen zara.Andonik esan omen du.

Etorri omen da.Andonik esan omen du.

O LOS ORDINALES

Dicen que es muy bueno.Parece ser que has venido tarde.Lo ha debido de decir Andoni.

Ez omen da etorri.Ez omen du Andonik esan.

el primer añola segunda casael siglo veintea última hora

Tiene dinero suficiente.Es bastante grande.Ha venido bastante tarde.

.>t

En euskera los ordinales se forman añadiendo -garren a los cardi-nales: bigarren (segundo), hirugarren (tercero), hamargarren (décimo),hamazazpigarren (decimoséptimo)...

Los equivalentes de "primero" son Iehen(engo) y lehenbizi(ko)."Ult imo" es azken.

lehen urteabigarren etxeahogeigarren mendeaazken orduan

O ZERGATIK?El interrogante zergatik significa por qué. En las respuestas la

cula causal correspondiente es -elako (porque...).

-Zergatik itxi dute denda? -¿Por qué han cerrado la tienda?-Berandu delako. -Porque es tarde.

-Zergatik ez du autoa erosi? -¿Por qué no ha comprado el auto?-Dirurik ez duelako Porque no t iene dinero.

Más tarde lo estudiaremos con mayor detenimiento.

O NAHIKO / SAMAR

Ambos elementos significan bastante, pero1. Nahiko puede ir solo y también delante de sustantivos, adjetivos

y adverbios.Nahikoa da!Nahiko dirua du.Nahiko handia da.Nahiko berandu etorri da.

2. Samar va exclusivamente detrás de adjetivos o adverbios.Handi samarra da. = Nahiko handia da.Berandu samar etorri da. = Nahiko berandu etorri da.

113

Page 144: bakarka 1 (2008)

- Nonqo udaletxea da hau? - Nonqo plaza da hori?

- Nonooa da Junkal? - Nonqoa da Arantxa? - Nongoak dira Maddi eta Beñat?

- Zer dahau? - Zer dahau? - Nonqoa da talde honetako iendea?

- Noizko eounkaria da hau? - Noizko oqia da hori? Noizkoa da telebistako oaftidua?

Page 145: bakarka 1 (2008)

GOGORA EZAZU

a HOR/VIAKO IRUDIAK

Ft-:rr.¡

10

Page 146: bakarka 1 (2008)
Page 147: bakarka 1 (2008)

IKASGAIA

NOTA DA6O HAURRA?

Page 148: bakarka 1 (2008)
Page 149: bakarka 1 (2008)

NOLA DAGO HAURRA?

O LOS VERBOS SINTETICOSLos verbos en euskera se dividen en sintéticos y perifrásticos.

Los verbos sintéticos tienen ciertas formas que se conjugan sinauxiliar, y los perifrásticos o compuestos constan de dos elemen-tos, uno de los cuales es el auxiliar izan.

Compara las siguientes formas de presente.

FoRu¡s srrurÉr¡c¡sdago estádabil andadaukat tengodakizu sabes

El número de verbos sintéticos empleados hoy día es muy reducido,pero se utilizan muy a menudo. En este tema vamos a estudiar los pre-sentes sintéticos de los intransitivos egon (esfarl e ibili (andar).

O Presente de EGON O Presente de IBILI

FoR¡¡rs PERIFRASTTcASgertatzen da ocurrehasten da comienzajartzen dut pongoikusten duzu ves

NI NAGOZU ZUADEHURA DAGOGU GAUDEZUEK ZAUDETEHAIEK DAUDE

y0 esl0ytú estásél estánosolros estamosvosotros estáisellos están

NABIL yo andoZABILTZA tú andasDABIL élandaGABILTZA nosotrosandamosZABILTZATE vosotros andáisDABILTZA ellos andan

NIZUHURAGUZUEKHAIEK

O Ejemplos:Ni isilik nago.Zu eserita zaude.Zakurra lotua dago.Gu nekatuak gaude.Zuek aspeftuta zaudete.Haurrak lo daude.

Ni presaka nabil.Zu poliki zabiltza.Nire erlojua ondo dabil.Gu kalean gabiltza.Zuek berandu zabiltzate.Gazteak mendian dabiltza.

Yo estoy callando.Tú estás sentado.EI perro está atado.Nosotros estamas cansados.Vosotros estáis aburridos.Los niños están dormidos.

Yo ando de prisa.Tú andas despacio.Mi relojanda bien.Nosotros andamos en la calle.Vosotros andáis tarde.Los jóvenes andan en el monte.

Debemos distinguir el uso de izan y egon. Si bien ambos puedensignificar "estar", egon supone un estar estático, sin movimiento: Lon-dresen izan naiz (he estado en Londres). pero gaixorik egon naiz (heestado enfermo).

t49

Page 150: bakarka 1 (2008)

I

O NOLA DAGO HAURRA?

1.-A la pregunta nola? (¿cómo?) podemos responder de diversasmaneras: por medio de adverbios, adjetivos, part icipios, sustantivosperífrasis adverbiales, etc. He aquíalgunos ejemplos:

-Nola dago haurra?*Haurra, ondo dago

gaiso dagobakarrik dagozutik dagolo dagopozik dagohaserre dagoetc.

*Nola egin duzu hori?*Gaizkiegin dut

azkarlasaieskuzharrizeseritagogorik gabehonelaetc.

2.-Honela, horrela, hala

Ni honela nabil.Zu horrela zabiltza.Jon hala dabil .

neska nekatua dagoneskak nekatuak daude

Neskak nekatutak daude

*¿Cómo está el niño?*El niño, está bien

está enfermoestá soloestá de pieestá dormidoestá contentoestá enfadadoetc.

-¿Cómo has hecho eso?

El adverbio así se puede traducir por honela (de esta manera),horrefa (de esa manera)o hala (de aquella manera).

-Lo he hecho malrápidamentetranquilamentea manode piedrasentadosin ganasasí

Yo ando así (de esta manera).Tú andas así(de esa manera).Jon anda así (de aquella manera).

pero neska nekatuta dagoneskak nekatuta daude

es incorrecto.

3¡Nekatua / nekatuta

Respecto al uso de los participios exisie un doble uso en la prácticahablada y escrita que interesa distinguir.

"Eslá cansado" suele decirse nekatua dago y nekatuta dago; pri-mera forma (nekatua) puede tomar el determinante plural (nekatuak),la segunda (nekatuta: nekatu + eta) es invariable.

150

l

Page 151: bakarka 1 (2008)

4.- Gaixo / gaixorik

Hay casos en que el empleo del sufi jo ' ik resulta opcional, sin queéste añada ningún matiz al signif icado:

Elena gaixo dago. =Botilak, hutsak daude. =

Elena gaixorik dago. Elena está enferma.botilak, hutsik daude. Las botellas están vacias.

"El niño está aburrido" puede decirse de las siguientes maneras:

Haurra aspertua dago.Haurra aspeduta dago.Haurra asperturik dago.

5.- EL CASO INSTRUMENTAL: -Z

El sufijo -z es muy empleado para expresar ideas de instrumento omedio con que se realiza una acción.

Por ejemplo:

ornez Iautoz Imotoz I ibiliautobusez Itrenez J

makinaz --l" ' : ' " "*- I idatz iCSKUZ J

urez Iard.oz I n","ogtz Idiruz J

harriz Iegurrez Iburdinaz I eginzementoz Iladrilaz J

euskaraz Ierdaraz I hitz egintelefonoz J

T apie

I en autoI en moto

| "n autobús

L en tren

T a máquinaL a mano

f- de aguaI de vinoI de panL de dinero

l- de piedra

I d" madera

I d" hierro

I d" cementoL de ladrillo

T en euskera| ",

erderaL por teléfono

andar

escribir

llenar

hablar

Si la palabra termina en consonante el sufi jo toma una e (-ez):oin + oinez, tren + trenez, ur t urez, egur ) egurrez, etc.

l5 l

Page 152: bakarka 1 (2008)

MEMORIZA LAS ESTRUCTURAS DE LA PAGINA SIGUIENTE.PARA REPASARLAS UTILIZA LAS IMAGENES DE LA PAGINA 160.

Aprende el siguiente vocabulario:

zutik:eseri:gaixo:larr i :bizkor:nagusi:haserre:triste:pozik:bakarrik:ongi :gaizki:kontu:itsu:io:lotu:askatu:burdina:zuzen:oker:okertu:kafesne:ala:hotz:bero:bigun:gogor:baizikesne botila:ardo botila:bete:huts:ireki:i txi:goiz:berandu:azkar=poliki:lapur:isi l ik:oinez:pareta:ladri lo:ari da:pilotari:hitz egiten dute:erdaldun:erdara:

de piesenladoenfermograve, apuradovigoroso, con vitalidadjefeenfadadotristecontentosolobientorcido, malcuentaciegotocar (instrumento)atadosueltohierroderecho, rectotorcido, maltorcer,-cidocafé con lecheofríocalienteblandodurostnobotella de lechebotella de vinol lenovacíoabiertocerradotempranotarderápidodespacioladróncallandoa preparedladri l loestá (juga)ndopelotarihablanque ignora el euskeraidioma distinto del euskera(normalmente el castellano)

152

Page 153: bakarka 1 (2008)

Nola dago Rupefio?Ruperto, zutik dago.

- Nola dago Olentzero?- Olentzero eserita daqo.

- Nola dago gaixoa?- Gaixoa, lani dago.

ffi- Nola dago aitonat- Aitona, bizkor dag:

- Nola dago nagusia?- Nagusia, haserre dago.

- ldoia, triste dago?- Ez, ldoia ez dago triste;ldoia, pozik dago.

- Nola dago Robinson- Robinson, bakarrik dago.

1-+2'2-T

- Ongi al dago kontuar- Ez, kontua ez dago o';gaizki dago kontua.

tb,

- Zer moduzjo du itsuak?- Ederki jo du itsuak.

- Zakurra, lotua dago?- Ez, zakurra ez dago lotua;zakurra askatua daqo.

- Burdina zuzen dago?- Ez, burdina ez dago zuzen;burdina, okertua daqo.

( :

7ll&.-.',

- Nola dago kafesneahotza ala beroa?- Kafesnea, beroa dag:

- Atzoko ogia biguna dago?- Ez, alzoko ogia ez dago biguna,gogorra baizik.

- Nola dago esne boti la?- Esne boti la, betea dago.

6

- Nola dago ardo boti la?- Ardo botila hutsa dago

- Nola dago atea,irekia ala itxia?

- Atea, irekia dago.

IL- Nola dabil Antton,goiz ala berandu?- Antton, berandu dabil

- Nola dabil karakola,azkar ala poliki?- Karakola, poliki dabil.

- Nola dabiltza laourrak?- Laourrak. isi l ik dabiltza.

- Nola dabil Josune?- Josune oinez dabil.

- Nola egin dute pareta?- Pareta. adreiluz eo¡n dute.

- Nola ari da pilotaria,palaz ala eskuz?- Pilotaria, eskuz ari da

- Nola hitz egiten duteerdaldunek?- Erdaldu nek erdar az hilz

egiten dute.

ffi'- Nola hitz egiten duteeuskaldunek?- Euskaldunek euskarazhitz egiten dute.

Page 154: bakarka 1 (2008)

ARI KETAKm$ K $q€ x€ &#$

E n".ponde a las siguientes preguntas uti l izando el elemento entre parénte-SIS.

1.- Nola dago anaia? (ongi).2.- Nola dago aitona? (gaizki).3.- Nota dagozapata? (askatua).4.- Nola dago baserriko astoa? (lotua).5.- Nola dagogelako argia? (piztua). 6.- Nola dago sukaldeko iturr ia? ( irekia).7.- Notadago Andoniren edaria? (hotza). B.- Nola dago iturriko ura? (beroa). 9.-Nola dago eskolako neska? (zutik). 10.- Nola dago Piliren osaba? (eseri-ta). 11.- Nola dago andrearen boltsa? (hutsa). 12.- Nola dago gaurkoogia? (biguna).13.- Nola daude haur txikiak? (isi l ik).14.- Nota daude gura-soak? (pozik). 15.- Nola daude goiko leihoak? (i txita). 16.- Nola daudeherriko mutilak? (haserre). 17.- Nola dabil Anaren erlojua? (gaizki). lB.-Nola dabil Martaren ahizpa? (bizkor). 19.- Nola dabiltza bideko motoak?(azkar).20.- Nola bizi dira aberatsak? (ederki).21.- Nola bizi dira pobreak?(larri). 22.- Nola erantzun du ikasleak? (zuzen).23.- Nola jarri dituzte libu-ruak? (oker).

El Uu.lo mismo en este ejercicio. Al traducir la respuesta emplea el sufijoinstrumental -2.

1.- Nola dabil haurra? (a pie). 2.- Nola ibi l i dira gazteak? (en moto). 3.-Nola etorri da laguna? (en auto).4.- Nola joan da lzaskunen ahizpa? (entren). 5.- Nola ari dira pilotariak? (a pala).6.- Martinek, nola idatzi du esku-titza? (a máquina). 7.- Nola bete dituzte botilak? (de vino). B.- Nola hitzegin du lokutoreak? (en euskera).9.- Nola egin dute horma? (de piedra)10.- Nola egin dute zubia? (de hierro). 1 1 .- Nola egin dute haurraren jostai-lua? (de madera). 12.- Nola egin dute bide berria? (de cemento).

E n"rponde a las siguientes preguntas cambiando las personas como sifuera un diálogo:

1.- Nola zaude zu? (bien). 2.- Nola zaudete zuek? (sentados). 3.- Nolagaude gu? (contentos). 4.- Nola nago ni? (aburrido). 5.- Nola zabiltza zu?(a pie). 6.- Nola zabiltzale zuek? (tarde). 7.- Nola nabil ni? (rápido). B.-Nola gabil tza gu? (mal).9.- Nola bizi zarazu? (muy bien).10.- Nola getdituzara etxean? (solo).'11.- Nola sartu zarete etxean? (callando). 12.- Nolaidatzi duzu eskutitza? (a mano). 13.- Nola egin duzue etxea? (de cemen-to). 14.- Nola hitz egin dute irratian? (en castellano). 15,- Nola utzi duzueargia? (encendida). 16.- Zer moduz egin dut hori? (torcido). 17.- Nola irekiduzue atea? (con la llave).18.-Nola ekarri duzu boltsa? (vacía).

154

Page 155: bakarka 1 (2008)

E pon en plural las frases siguientes. Recuerda que si el part icipio l leva alf inal -ta la forma queda invariable.

1.- Argia piztua dago. 2.- Emakumea nekatua dabil . 3.- Gizon zaharra ese-ri ta dago. 4.- Atea itxita dago. 5.- Boti la hori betea dago. 6.- Leiho hura. ire-kita dago. 7.- Ogia boltsan sartua dago. B.- Txoria hi la dago. 9.- Lan hauegina dago. 10.- Haurra aspertuta dago. 11.- Astoa lotua dago. 12.- Zaku-rra askatuta dabil . 13.- Gaztea nekatuta dago. 14.- l tsasontzia galduadabil. 15.- Mahaia gaizki jarr i ta dago.

El ttzutpena

1.- Yo estoy callado. 2.- Tú estás contenta. 3.- La mesa está torcida. 4.-Nosotros estamos enfadados. 5.- Vosotros estáis de pie. 6.- Las cuentasestán mal. 7.- Yo ando derecho. B.- Tú andas a pie. 9.- Ese chico andaapurado. 10.- Nosotros andamos temprano. 11.- Vosotros andáis despa-cio. 12.- Los trenes andan bien. 13.- Tu hermano está tr iste. 14.- La her-mana de Garbiñe está aburrida. 15.- El balcón de casa está torcido. 16.- Eltío de Aitor está grave. 17.- La madre de éste vive sola. 1 B.- Vuestro amigohabla muy rápido. '19.- Este trabajo lo hemos hecho a mano. 20.- La puer-ta de abajo está abierta. 21.- Estoy cansado pero contenlo.22.- La habita-ción se ha ouedado vacía. 23.- Los ladrones han entrado callando. 24.-Habéis l lenado la botel la de agua. 25.- No hemos venido en coche sino apie. 26.- Estos hablan en euskera y castel lano.2T.- ¿Cómo quieres laleche, fría o cal iente?

MEMORIZA EL GUION DE LA PAGINA SIGUIENTE Y REPASALOEN LA PÁCINR I OI .

155

Page 156: bakarka 1 (2008)

'--E_E

a

O NOLA ZAUDE ORAIN?

- lmanol, badakit gaixorik egon zarela..

- Nekatu samarra... Nahiko ondo. hala ere. - Eta gusaroak, zer moduz daude?

- Ni baino hobeto.

1,mw((vt l l t r . ) +=rI f ) t t -za\-lLl'l-fl

Marbella aldean dabiltza oDorretan.

Bakarrik naqo etxean... - Ba, zerbait behar baduzu,

badakizu non bizi qaren...

10

r\

ffEtorri nahi duzunean.

.1 .- lmanol, ya sé que has estado enfermo. 2.-¿Cómo estás ahora? 3.-Algo cansado, pero bastante bien sin embargo.4.-y lospadres, ¿qué tal están? 5.-Mejor que yo. 6.-Andan de vacaciones por Marbel la. 7.-Estoy solo en casa. 8.-pues, si necesitas algo g.-ya sabes dónde vivimos. 10.-Ven cuando quieras.

Page 157: bakarka 1 (2008)

I RAKURGAIA

Alizia lmanolen izeba da. Aitaren arreba gaztea, Denak Gas-teizen bizi dira. Al iziak bulego batean egiten du lan eta lmanolmagisterio eskolan dabil. Hirugarren urtean omen dago, karrerakoazKen urtean.

Aurreko hi lean gaixorik egon da lmanol eta ez da kanporaatera. Orain hobeto dago eta berriz hasi da eskolan. Ondo jantziadabil bada-ezpada ere'. zamarra lodia du eta bufanda bat lepoareninguruan, eguraldi hotza dago eta. Autobusik ez dago eta oinezdabil. Aliziak bere iloba ikusi du eta poz handia hartu du hobetodagoelako. Bide erdian gelditu eta hizketan hasi dira:

-Kaixo, lmanol! Badakit gaixorik egon zarela. Nola zaudeorain? Bizkor al zaude? Aurpegi zuria duzu oraindik...

lmanolek nekatu samarra dagoela erantzun dio. Antibiotiko askohartu du eta indarrik gabe gelditu omen da. Ondo dago, hala ere.

lmanolen gurasoak kanpoan dira. Aitak hirurogeita bost urteditu eta jubilatua dago. Ama lanera joaten da oraindik baina astehonetan oporrak hartu ditu eta kanpora joan dira biak. Aliziak zermoduz dauden gurasoak galdetu dio lmanoli.

-Oso ongi! -erantzun dio mutilak-. Ederki bizi dira haiek! Nibaino hobeto. Nik eskolara joan behar dut eta haiek bitartean Mar-bella aldean dabiltza oporretan.

lmanolek ez du inor etxean eta bakarrik dagoela esan dio ize-bari.

-Eta zer moduz moldatzen zara? -galdetu dio izebak.

Ederki moldatzen omen da lmanol. Etxe ondoan taberna batdago eta hantxe bazkaltzen omen du. Tabernako nagusia amarenlagun handia da eta seme bezala tratatzen omen du.

-Bada, zerbait behar baduzu, badakizu non bizi garen: lradierkalean, bigarren atarian, lehenengo bizitzan. Etorri nahi duzunean.Badakizu gure etxea zurea dela.

O GALDERAK

1 -

Zer dira lmanol eta Alizia?2. Alizia, amaren ahizpa da?3.- lmanolen aita Aliziaren anaia da?4- Non bizi dira denak?5. Zenbat urte ditu magisterio karrerak?6.- Nola egon da lmanol aurreko hi lean?7.-Zer jantzi du gaur lmanolek?

157

Page 158: bakarka 1 (2008)

8.- Nolako eguraldia dago Gasteizen?9.-Aliziak, zergatik hartu du poz handia?

10.- Kolore ona al du lmanolek?11.- Nork esan du nekatua dagoela?12.-Gaztea al da lmanolen aita?1 3.-Ama jubilatua dago?14.- Non dabil tzala gurasoak esan du lmanolek?15.- Nor du lmanolek etxean?16.-Zer moduz moldatzen da lmanol bakarrik?17.- Nor da amaren lagun handia?18.- Nola tratatzen du lmanoltabernako nagusiak?

O "BADAKIZU NON BIZI GAREN"

En la página 108 hicimos una alusión al sufijo -ela utilizado enlas subordinadas sustantivas.

Cuando la oración subordinada es una interrogativa (interro-gativa indirecta), el sufijo subordinante es -en.

O Ejemplos:

Neskak: "Zer dahori?"Neskak, hori zer den galdetu du.La chica ha preguntado qué es eso.

Nagusiak: "Non dago egunkaria?"Nagusiak non dagoen egunkaria galdetu du.Eljefe há preguntado dónde está el periódico.

Albertok Lurdesi: "Ze( duzu eskuan?"Albertok, zer duen eskuan galdetu dio Lurdesi.Alberto [e ha preguntado a Lurdes qué tiene en la mana.

Aliziak: -Badakizu non bizi garen?lmanolek: -Bai, badakit non bizi zareten.

l

1513

Page 159: bakarka 1 (2008)

El R".ponde a las siguientes preguntas:

1. Joxek: "Nor da hori?"Zer galdetu du Joxek?

2. Lupek: "Liburu hau poli ta da?"Zer galdetu du Lupek?

3. Bittorrek: "Nolakoa da kotxea?"Zer galdetu du Bittorrek?

4. Osabak: "Nola dago Martin?"Zer galdetu du osabak?

5. Aitorrek: "Noiz etorri dira lagunak?"Zer galdetu du Aitorrek?

6. lrakasleak: "Nork hartu du nire boligrafoa?"Zer galdetu du irakasleak?

7. Martinek: "Norena da l iburu hau?"Zer galdetu du Martinek?

B. fzaskunek: "Nongoa da neska hori?"Zer galdetu du lzaskunek?

9. Emakume batek: "Zenbal balio du haragiak?"Zer galdetu du emakume batek?

fl purutraducir las siguientes frases ten en cuenta si la subordinada es unainterrogativa indirecta o no (en el primer caso normalmente l levará unapartícula interrogativa acentuada'. qué, dónde, quién, etc...).

1.-El orofesor ha dicho oue esto está mal.2.-Los niños han dicho que están aburridos.3.-Creo que han dejado la radio encendida.4.-Tú has preguntado qué hora es.5.-lñaki ha preguntado dónde vive Matilde.6.-Ya sé quién ha venido.7.-Mis amigos dicen que han venido en coche.B.-Alicia le ha preguntado a lmanol qué tal están sus padres.9.- lmanol le ha respondido que están bien.

1O.-La abuela ha dicho que el abuelo está mejor.

159

Page 160: bakarka 1 (2008)

- Nola dago Ruperto? - Nola dago Olentzero? - Nola dago gaixoa? - Nola dago aitona?

1t ]

- Nola dago nagusia? - ldoia, triste dago? - Nola dago Robinson

?-+L'2-T

- Ongi al dago kontua?

tb,Ts,.P=

- Zer moduzjo du itsuak? - Zakurra. lotua daqo? - Burdina zuzen daoo?- Nola dago kafesnea,

hotza ala beroa?

-Atzoko ogia biguna dagor - Nola dago esne boti la?- Nola dago atea,

irekia ala i txia?

- Nola dabi l Antton,goiz ala berandu?

- Nola dabi l karakola,azkar ala pol iki? - Nola dabiltza laourrak?

ikoA

- Nola dabil Josune?

- Nola egin dute pareta?- Nola ari da pi lotaria,

palaz ala eskuz?Nola hitz egiten dute

erdaldunek?

ffi'- Nola hitz egiten dute

euskaldunek?

Page 161: bakarka 1 (2008)

GOGORA EZAZU

O NOIA ZAUDE ORA¡N?

ilpi#f r l v t \ \

('Vt l( t t, ) \+,<| / t u-ztvLlt-2

S-5: '< :- r' r 'L- , . ' . , - . . _.

F- l lFrrl --

i l@=! - - - - : - -L ,

? z - : l

ffi

10

Page 162: bakarka 1 (2008)
Page 163: bakarka 1 (2008)

IKASGAIA

ZERTARA ZATOZTE?

Page 164: bakarka 1 (2008)
Page 165: bakarka 1 (2008)

ZERTARA ZATOZTE?

Los presentes sintéticos de joan (ir) y etorri (veniQ se conjugan

Con estos verbos combinaremos el aprendizaje de los casos nora(a dónde)y nondik (de dónde).

O El caso adlativo: NORA

El sufijo que corresponde a la pregunta nora (a dónde) es -ra.

como sigue:

O Presente de JOAN

Nl NOA yo voyZU ZOAZ tú vasHURA DOA élvaGU GOAZ nosotros vamosZUEK ZOAZTE vosotros vaisHAIEK DOAZ ellos van

*Nora zoaz?-Mendira noa.

Bilbora noa. peroBaionara noa.

Dertrosrnnrryos

hau + honetara aeste,hori I horretara aesehura+ hañara aaquel

O Presente de ETORRI

Nl NATOR yovengoZU ZATOZ tú vienesHURA DATOR élvieneGU GATOZ nosotros venimosZUEK ZATOfiE vosotros venísHAIEK DATOZ ellos vienen

-¿A dónde vas?-Voy almonte.

Gasteiza (o Gasteizera) noa.Parisa (o Parisera) noa.

Aovennlos

hemen t hona aquíhor + horra ahíhan t hara allá

Si el nombre termina en consonante toma una e: -era.

Lanera goaz, Vamos al trabajo,

Tratándose de nombres propios de lugar terminados en consonante,el sufijo es simplemente -a, sin embargo, puede emplearse también-era:

Los demostralivos y adverbios tienen las siguientes formas:

Nietxe honetara noa eta zuharlarazoaz.Yo voy a esta casa y tú vas a aquélla,

Ekarri paperak hona eta eraman liburuak hara.Trae los papeles aquí y lleva los libros allá.

165

Page 166: bakarka 1 (2008)

O El caso ablativo: NONDIK

El sufijo correspondiente a la pregunta nondik (de dónde, desdedónde) es -tik; -etik si el lexema termina en consonante.

Ni eskolatik nator. Yo vengo de la escuela.Zuek lanetik zatozte. Vosotros venís deltrabajo.

Los nombres propios de lugar, tanto los terminados en vocal comolos terminados en consonante, toman-tik, pero con los segundos tam-bién puede emplearse -etik:

Bilbotik nator.Gasteiztik (o Gasteizetik) nator.

.Si el nombre propio termina en -l o -n, -tik se transforma en -dik,pudiendo emplearse iambién -etik

Usurbildik (o Usurbiletik) nator.lrundik (o lrunetik) nator.

Los demostrativos y adverbios tienen las siguientes formas:

Demostrativos Adverbioshau -) honetatik de este hemen r hemendik de aquíhori + horretatik de ese hor + hortik de ahíhura ¿ hartatik de aquél han + handik de attí

Iturri honetatik ur hotza dator; horretatik, beroa.De esta fuente viene agua fría; de ésa, caliente.

lendea handik eta hemendik datorLa gente viene de allí y de aquí.

El sufijo también puede aplicarse a adverbios de tiempo, en cuyocaso la pregunta sería noiztik (desde cuándo): atzotik (desde ayer),gaurtik (desde hoy),bthartik (desde mañana),lehendik (de anfes), etc.

Resumiendo:

Nombres

NORAcomunesvocal

cons^etxeRAlanERA

propros vocalcons.

BilboRAParisA

DemostrativosAdverbios

honetara

horretara

hartara

hona

horra

hara

NONDIKcomunesvocal

cons.etxeTlKlanETlK

propios voc, con.-1, -n

ParisTlKlrunDlK

honetatik I hemendikhonetatik I hortikhartatik I handik

166

Page 167: bakarka 1 (2008)

O ZERTARA DATOR KARMELE?

Añadiendo a los verbos la terminación -teraunas formas que expresan ideas de finalidad:

garbilueginerosielc.

) garbitzera) egitera) erostera

o -tzera se obtienen

a limpiara hacera camprar

La pregunta correspondiente es zerlara (a qué).

Por ejenrplo:

-Zertar a dato r Kar me le?-Karmele, lan egitera dator.

-Zertara joan zara iiurrira?-Eskuak garbitzera joan naiz.

-¿A qué viene Karmele?-Karmele, viene a trabajar.

-¿A qué has ido a la fuente?-He ido a lavarme las manos.

La forma -tera se utiliza con participios terminados en -n, -si, -zi, -tsi, -tzi, -txi, como podrás ver en los siguientes ejemplos:

.TZERA

ATERA ) ateratzera (a sacar)BAZKALDU ) bazkaltzera (a comer)BETE + betetzera (a llenar)EKARRI t ekartzera (a traer)ESKATU + eskatzera (a pedi)GALDETU t galdetzera (a pregunta)GARBITU + garbitzera (a limpiar)HARTU + hartzera (a coger)HlL, hiltzera (a matar)lBlLl ) ibiltzera (a andar)JO ) jotzera (a pegar)LAGUNDU a laguntzera (a ayudar)

.TERA

EMAN + emalera (a dar)EDAN + edatera (a beber)JAN t jatera (a comer)EGIN + egitera (a hacer)ENTZUN ) entzulera (a oír)EROSI + erostera (a comprar)IKASI ) ikastera (a aprender)IKUSI i ikustera la ver)ERAKUTSI t erakustera (a mostrar)IRABAZI ) irabaztera (a ganar)UTZI + uztera (a dejar)lTXl .) ixtera (a cerra}

to/

Page 168: bakarka 1 (2008)

MEMORIZA LAS ESTRUCTURAS DE LA PAGINA SIGUIENTE.PARA REPASARLAS UTILIZA LAS IMAGENES DE LA PAGINA 177.

Aprende también el siguiente vocabulario:

erori:jaiki:ohe:sagu:zulo:igo:aulk i :jaitsi:eskailera:haize:autobus:ir i tsi:ibiltzen dira:hegazkin:euri:euria ari du:goitik behera:batetik bestera:zine:behi:edan:hartu:harategi:haragi:hitz egin:famil ia:bazkaldu:

caerlevantarsecamaratónaguJerosubirasientobajarescaleravientoautobúsllegarsuelen andaraviónlluvialluevede arriba abajode una (parte) a otracinevacabebercogercarniceríacarnehablarfamil iacomer (al mediodía)

r68

Page 169: bakarka 1 (2008)

Nora doaz haurrak?Haurrak eskolara doaz.

- Nora doaz langileak?- Langileak, lanera doaz.

- Nora erori da gizona?- Gizona, lurrera erorr da.

- Nondik jaiki da Eneko?- Eneko, ohetik jaiki da.

- Nondik afiera da sagua?- Sagua, zulotik atera da.

*-

- Nora igo da Martina?- Madina, aulki gainera igo da.

- Nondik ja i ts ida lñaki?- lñaki, eskaileratik jaitsi da

- Nondik sartu da haizea?- Haizea, leihotik sartu da.

O- Nora doa autobusa?- Autobusa, Tolosara doa.

Nondik iritsi da trena?Trena, lrundik iritsi da.

- Nondik nora ibiltzen diraSondikako hegazkinak?

- Sondikako hegazkinak,Bilbotik Londresaeta Londrestik Bilboraibiltzen dira.

/ / l , , r r , , t ,/ , / / t , t r , ,

/ / t " ' t '

- Nola ari du euria?- Euria, goitik behera ari du.

- Nondik nora dabil jendea?- Jendea. batetik bestera dabil.

- Zenbal dago hemendik hara?- Hemendik hara, bi kilometro daude

Zerlara doa lnes zinera?Ines. oelikula bat ikustera doa.

- Zerlara doa behia?- Behia, ura edalera doa.

- Zerlara doa emakumea?- Emakumea, autobusa hartzera doa,

qF a ÍA"l'

- Zerlara joa- Harategira,

- ' -gara harategira?haragia erostera joaten gara.

- Zerlara doa mutila?- Mutila, telefonoz hitz egitera doa.

J,t'fiSq^tw-Zerla- Famil

ra dator famili iia hau, bazkal

hau?zera dator

Page 170: bakarka 1 (2008)

ARIKETAK

E tl"nu los huecos uti l izando el presente sintético de joan.

E l^t lo mismo con el presente de etorri .

1.- Ni etxetik .. . 2.- Zu lanetik .. . 3.- Baserri tarrak mendit ik .. . 4.- Zuek Paris-t ik . . .5.- Gu Beasaindik. . .6.- l tsasot ik haize gogorra. . .7.- Ni handik. . .8.-Txor ia zuhai lz honetara. . .9.-Gu urrut i t ik . . . 10.-Autoak bide hartat ik. . . 11.-Zu hona ... 12.- Mikelen anaia hort ik .. . 13.- Zuek kale horretatik...

E R".ponde a las siguientes preguntas incluyendo el elemento entre parén-tesis.

1.- Nora eraman dute gaixoa? (kl inika). 2.- Nora joan da amona? (etxe). 3.-Nora igo dira neskak? (mendi). 4.- Nora erori da papera? (lur). 5.- Nora jai-tsi da ama? (behe). 6.- Nora sartu da jendea? (barru). 7.-Nora atera dutezakurra? (kanpo). B.-Nora doa trena? (Altsasu). 9.- Nora doa hegazkina?(Argentina). 10.- Nora joan da Zuriñe? (Gasteiz). 11.-Nora datoz zaharhor iek? (hemen). 12.-Nora doaz gazte hauek? (hor) . 13.- Nora eramandituzte l iburuak? (han). 14.- Nora erori da gi l tza? (zulo hau). 15.- Nora jaitsida helikopteroa? (plaza hori). 16.- Nora igo dira gizonak? (mendi hura).17.- Nora joan da aita? (denda hori). 18.- Nora eraman dituzte ontziak?(mahai hura).

El uutlo mismo con el siguiente ejercicio.

1.- Nondik igo da Joxe? (eskailera). 2.- Nondik erori da muti la? (balkoi). 3.-Nondik dator andrea? (el iza).4.- Nondik jaiki da haurra? (lur). 5.- Nondikitxi dute atea? (barru). 6.- Nondik sartu da zakurra? (kanpo). 7.- Nondik igoda karakola? (horma). B.- Nondik dator argia? (goi) . 9.- Nondik eskatudituzte edariak? (taberna). 10.- Nondik dator trena? (Miranda). 11.- Nondikir i tsi da eskutitza? (Paris). 12.- Nondik atera da hegazkina? (Forondakoaireportua). 13.- Nondik etorri da Martin? (Beasain). 14.-Nondik ekarri dutesagardoa? (Usurbi l ) . 15.- Nondik atera da manifestazioa? (hemen). 16.-Nondik piztu dute argia? (hor). 17.- Nondik dator haizea? (han). 18.- Non-dik hartu dute egunkaria? (hor). 19.- Nondik edan du gazteak? (boti la hau).20.- Nondik datoz ikasleak? (eskola hori). 21.- Nondik ekarri dituzte burdi-nak? (lantegi hura). 22.- Nondik sartu dira lapurrak? (leiho hau). 23.- Non-dik datoz baserri tarrak? (herri hura). 24.- Nondik atera dira langileak (bi lerahor i ) .

t10

Page 171: bakarka 1 (2008)

El R"rponde a las siguientes preguntas incluyendo el elemento entre parén-

tesis.

1. Zerlara dator osaba?2. Zerlara datoz ikasleak?3. Zertara doaz gurasoak?4. Zerlarajoaten gara tabernara?5. Zerlara etorri dira haurrak?6. Zerlara datoz neska gazleak?7. Zerlarajoan dira lagunak?B. Zerlara etorri dira langileak?9. Zerlarajoan da semea?

10. Zerlara igo da alaba etxera?11. Zertara etorri da auzoko laguna?12. Zertarajoaten gara ohera?13. Zerlara doa andrea?14. Zertarajoan da lñigo garajera?15. Zerlarajoan da lxabelen ahizpaiturrira?16. ZerLarajaitsi da Koldo kalera?

(bazkaldu)(fisika ikasi)(taxi bat hartu)(zerbait edan)(goxokiak jan)(musika entzun)(part idua ikusi)(hitz egin)(dirua eskatu)(ama ikusi)(telefonoz hitz egin)(lo egin)(arraina erosi)(kotxea atera)(botila bete)(buelta bat eman)

E ttzutpenaTraduce las siguientes frases.

1.- Voy a casa. 2.- lú vas al trabajo. 3.- Gorka va a su habitación. 4.-Nosotios vamos allá. 5.- Vosotros váis a comprar pescado. 6.- Los chicosvan a la playa. 7.-Yo vengo del trabajo. B.-Tú vienes de casa de ltziar.9.-De al l í viene mucha gente. 10.- Venimos a pie. 11.- Vosotros venís de mipueblo. 12.- Los niños vienen a ver la televisiÓn.

f l L-Te has caído al suelo. 2.- Ese grupo ha salido de la reunión. 3.- Hemos

llevado la mesa a la habitación. 4.- El profesor ha ido a la escuela. 5.- De

mi pueblo a la playa hay sers ki lómetros. 6.-Habéis l legado tarde al trabajo.

7.- Hemos subido despacio al monte y hemos bajado por ese camino. B.-

Por la mañana has ido a Bilbao y por la tarde a Vitoria. 9.- He sacado las

cosas de esa bolsa. 10.- Los niños han visto el part ido de aquel balcón.11.- Tu hermano ha bajado de aquel tren y ha subido a ese autobús. 12.-

Te has levantado temprano de la cama. 13.- El autobús ha traído a los

alumnos de la escuela a casa. 14.-ldoia ha dicho que Alberto ha venido de

all í . 15.- creo que los ladrones han entrado por ahí. 16.- Tomás ha pre-

ountado de dónde ha venido esa carta. 17.-Ya sé a dónde habéis ido'

t l l

Page 172: bakarka 1 (2008)

E U"nu los huecos de estas frases poniendo los sufijos -en, -ko o -tik segúnconvenga.

1.- Errenter ia. . . autobusean Mikel . . . anaia ikusi dut . 2.- Andre. . . bol tsa. . .d i rua eror i da. 3.- Gu Andoni . . . etxe. . . ja i ts i gara kalera. 4.- Amona.. .herri . . . etxeak oso zaharrak dira. 5.- lkasleak irakasle... gela... atera dira.6.- Zure lagun... zakurra etxe... atarian sartu da.

E u preposición castellana de puede traducirse por esos mismos sufijos.Tómalo en cuenta a la hora de traducir estas frases.

1.- Hemos venido de Lasarte en el autobús de Tolosa.2.- El amigo de Koldo es de Durango.3.- La hermana de Pil i ha salido del coche de Inés.4.- Tus revistas están en la mesa de la habitación.5.- lsabel ha visto a su hi jo de la ventana de casa.

MEMORIZA EL DIALOGO DE LA PAGINA SIGUIENTE Y REPASALO ENLA 178.

172

Page 173: bakarka 1 (2008)

O LAGUNTZA EDERRA

1.- ¿A qué vienes aquí? 2.- Vengo a ayudarte. 3.- Está bien. Tenemos que l levar estos huevos al r incón. 4.- Agarra de ahí.. . 5.-Y vamos despacito. 7.- ¿Quién rayos ha ehado esta peladura al suelo? 8.- ¡Torpe! ¡Ahora, no saldrás de aquí hasta que l impiestodo! 9.- Y desoués vete derecho a casa a tomar una ducha. 10.- ¡Menuda avuda me has dado!

- Zerlara zaloz hona? -Zuri laguntzera nato r!

-Ongi da. Arraultza hauek txoko hartara eraman behar ditugu -Heldu hortik.

-Eta goazen poliki-poliki...

I(J

-Nork arraio bota du azal hau lurrera?

1:

-Baldarra! Orain, dena garbitu arle ez zara hemendik aterakol

-Eta ondoren , zoaz zuzen-zuzen etxera dutxa bat haftzera

10

-Laguntza ederra eman didazu!

Page 174: bakarka 1 (2008)

I RAKURGAIA

Xabierrek bederatzi urte ditu. Mutiko azkarra da bainabihurri samarra ere bai. Batzuetan behintzat. Gaur larunbatada eta ez du eskolarik. Berandu samar jaiki da ohetik, presa-rik gabe gosaldu du eta kanpora atera da buelta bat emate-ra. Eguraldi ona dago kanpoan: ez du euria ari eta eguzkiederra dago. Xabier batetik bestera ibili da kalean baina ezdu lagunik aurkitu eta azkenean aspertu egin da bakarrikibiltzen. Orduan aitaren dendara joatea erabaki du.

Xabierren aitak janari denda txiki bat du Kale Nagusianeta denetik saltzen du han: ogia, esnea, arraulzak, frula,kontserbak eta abar. Gehienetan ez du lan handirik izatenbaina gaur bai eta ezin du denborarik galdu. Xabierrek den-dako atea ireki du eta barrura sartu da. platano bat hartu dueta jaten hasi da. Aitak, ikusi duenean, zerlara datorren gal-detu dio:

-Zerlara zaloz hona? Lan handia dut orain...Xabierrek, laguntzera datorrela erantzun dio. Orduan

aitak arrautzakaxa bat eraman behar dutela esan dio:-Laguntzera zaloz? Benetan? Begira, bada: arrautza

hauek txoko hartara eraman behar ditugu. Zuk heldu hortiketa nik hemendik. Goazen poliki-pol iki.

Horrela egin dute. Xabierrek alde batetik hartu du kaxa,aitak bestetik eta eramaten hasi dira. Halako batean, aitairr istatu egin da eta lurrera erori da. Arrautzak ere lurreraerori dira eta, noski, denak puskatu dira.

Zer gertatu da? Zergatik erori da aita?Hauxe gertatu da: Xabierrek, platanoa bukatu duenean

Iurrera bota du azala, aitak ez du ikusi, zapaldu du, irristatuda eta lurrera erori da.

Aitak-semeak lurrean eserita daude. Xabierrek buru gai-nean du kaxa eta zikin-zikina dago. Goitik behera zikindu da.Aitak eskuan hartu du platano azala ela honela galdetu duhaserre:

-Nork arraio bota du azal hau lurrera?-Nik... -erantzun du Xabierrek.Mutiko baldarra dela esan dio aitak Xabierri eta dena

ondo garbitu arte ez dela handik aterako. Ondoren etxerajoateko eta dutxa on bat hartzeko.

Laguntza ederra eman dio Xabierrek aitari!!

t74

Page 175: bakarka 1 (2008)

O GALDERAK

1. Zenbat urte ditu Xabierrek?2. Nolakoa da Xabier?3. Noiz jaiki da gaur?4. Nola gosaldu du?5. Zerlara atera da kanoora?6. Eguralditxarra al dago gaur?7. Nondik nora ibi l i da Xabier kalean?8. Nora joatea erabaki du?9. Non du denda Xabierren aitak?

10. Zer saltzen du aitak?11. Nongo atea ireki du Xabierrek?12. Zer hasi da jaten?13. Zer galdetu dio aitak dendan sartu denean? (subord.)14. Zer erantzun dio Xabierrek?15. Nola hartu dute kaxa?16. Xabier irr istatu al da?17. Noiz bota du Xabierrek azala lurrera?18. Nola daude aita-semeak lurrean?19. Zer galdetu du aitak haserre? (subord.)20. Nolako mutikoa dela esan dio aitak Xabierri?21. Zerlara ioan behar du Xabierrek etxera?

azkar: espabilado; bihurr i : travieso; batzuetan behintzat: algunas veces al menos; larunbat:

sábado; presarik gabe: sin prisa; gosaldu: desayunar; eguraldi: t iempo (atmosférico); eguzki:sol; joatea erabaki du: ha decidido ir ; Kale Nagusia: Calle Mayor; denetik saltzen du: vende de

todo; eta abar: etcétera, ezin du: no puede; denbora: t iempo; -ten hasi: empezar a, ikusi due-nean: cuando ha visto; benetan: en serio; halako batean: en una de estas; bukatu duenean:

cuando ha terminado; zapaldu: pisar; i rr¡statu: resbalar; puskatu: romper; zikindu: ensuc¡ar;joateko: que vaya; hartzeko: que tome

t15

Page 176: bakarka 1 (2008)

. .,ETORTZEKO ESAN DU''En temas anteriores hemos indicado que las oraciones completivas

se subordinan por medio del sufijo -(e)la (pá9. 108), y si son interrogati-vas indirectas por medio del sufijo -(e)n (pá9. 158).

cuando se trata de oraciones imperativas la subordinación se reali-za por medio de la terminación -t(z)eko.

Ejemplos:

Amak alabari: "Etorri!"+ Amak, etortzeko esan dio alabari.

(La madre le ha dicho a la hija que venga)Aitak semeari: "Joan etxera!"+ Aitak, etxera joateko esan dio semeari.

(El padre le ha dicho al hijo que vaya a casa)Koldok lagunari: "Erosi egunkaria!"-> Koldok, egunkaria erosteko esan dio lagunari.

(Koldo le ha dícho alamigo que compre el periódico)

IE R"rponde a las siguientes preguntas:

1. Neskak: "Ekarri l iburua!"Zer esan du neskak?

2. Martinek: "Garbitu eskuak!"Zer esan du Martinek?

3. Muti lak: " lreki atea!"Zer esan du muti lak?

O "ETORRI NAHI DUZUNEAN"La terminación -(e)nean sirve para subordinar oraciones temporales.Sus equivalentes en castellano llevan el adverbio cuando.Ejemplos:

Anaia iritsidenean bazkaldu dugu.Hemos comido cuando ha ttegado elñermano.

Lana bukatu duenean atera da.Ha salido cuando ha terminado eltrabajo.

Etxean sartu da aíta ikusi duenean.Ha entrado en casa cuando ha visto al padre.

Azala zapaldu duenean erorida.Se ha caido cuando ha pisada la peladura.

Etorri nahiduzunean!iVen cuando quieras!

4. Anaiak: "Sartu barrura!"Zer esan du anaiak?

5. Nagusiak: "Hasi lanean!"Zer esan du nagusiak?

6. Felipek: "Ez etorri berandu!"Zer esan du Felioek?

Page 177: bakarka 1 (2008)

Nora doaz haurrak? Nora doaz langileak? - Nora erori da gizona? Nondik iaiki da Eneko?

- Nondik artera da saoua? - Nora igo da Martina? Nondik jaitsi da lñaki? Nondik sartu da haizea?

Nora doa autobusa? - Nondik iritsi da trena?

- Nondik nora ibiltzen diraSondikako hegazkinak?

- Nola ari du euria? - Nondik nora dabil jendea? - Zenba| dago hemendik hara?

- Zerlara doa Ines zinera? - Zerlara doa behia? - Zertara doa emakumea?

w a úA-l-

- Zerlara joaten gara harategira? - Zerl,ara doa mutila?

0rl0544,.*"1-^

-r--itw

-Zelara dator fa r i l ia hau?

Page 178: bakarka 1 (2008)

GOGORA EZAZU

O LAGUNTZA EDERRA

t o 4¡ l .

ffi&---', tf, (ñ"

ffi

B

##fr---,-_,t

€ú

^.IWR&m-r^ fnPeM/rff*ill hr\

/^ \ -,<l\=JI :f \--\ .4

Kl:¿t /$'q^^)I

--'gÉ \?-^

LJW

10

Page 179: bakarka 1 (2008)

IKASGAIA

EGUNEROETORTZEN NAIZ

Page 180: bakarka 1 (2008)
Page 181: bakarka 1 (2008)

EGUNERO ETORTZEN NAIZ

O En el tema 7 hemos hablado de los verbos perifrásiicos. Unien-do a un part icipio la forma auxil iar formábamos una perífrasisequivalente al pretérito pedecto español (acción terminada): egindu (ha hecho), hartu duzu (has cogido), hasi da (ha empezado),igo naiz (he subido), etc.

Añadiendo al primer elemento, al nominal, las terminaciones-ten o -tzen obtenemos un presente habitual (acción inacabada):

egiten du = hace habitualmente, suele hacerhartzen duzu = coges habitualmente, sueles coger

hasten daigotzen naiz

= empieza, suele empezar: subo, suela subir

Recuerda lo dicho en la pá9. 169: la mayoría de los verbos for-man el nombre verbal con la terminación -tze, pero los terminadosen -n, sibilante + i {-sr, -zi, 4si, 4zi, 4xi) o -ztu lo hacen con -te.

He aquí una lista de verbos que en su mayoría debes conocerya. Repásalos con su correspondiente forma habitual.

. NOMBRE VERBAL EN .TZE

askatueskatunekatubukatugertatuprestatuaurkitugarbitugelditujarraitugaldetuezagutulotuagertuaspertuulertuhartusartugosaldubazkalduafaldu

askatzeneskatzennekatzenbukatzengertatzenprestatzenaurkitzengarbitzengelditzenjarraitzengaldetzenezagutzenlotzenagertzenaspertzenulertzenhartzensartzengosaltzenbazkaltzenafaltzen

t+-t-+-t+

-t-a>.>..>

-.>-++++.>

soltarpedircansaracabarocurrir, sucederprepararencontrarlimpiardetener, quedarsecontinuarpreguntarconoceratarapareceraburrírcomprendercoger, tomarentrar, meterdesayunarcomer al mediodíacenar

181

Page 182: bakarka 1 (2008)

. NOMBRE VERBAL EN .TE

perderagarrarrecogerayudar, acompañartraerponerleervenircaersentarandarusardecidirabrirlevantarsesalir, sacarllenarecharsubirpegar, sonarmorir, matar

encenderbeberdarllevardecirser, estar, tenercomerirhacerestaroír, escucharresponderempezar, comenzaraprender, estudiarvercamprarescribirvestirllegarbajarcerrardejar

galduheldubildulagunduekarrijarriirakurrietorrierorieseriibit ierabilierabakiirekijaikiaterabetebotaigojohil

piztuedanemaneramanesanizanjanjoaneginegonentzunerantzunhasiikasiikusierosiidatzijantziiritsijaitsiitxiutzi

galtzenheltzenbiltzenlaguntzenekartzenjartzenirakurtzenetortzenerortzenesertzenibiltzenerabiltzenerabakitzenirekitzenjaikitzenaleralzenbetetzenbotatzenigotzenjotzenhiltzen

piztenedatenemateneramatenesatenizatenjatenjoatenegitenegotenentzutenerantzutenhastenikastenikustenerostenidaztenjazteniristenjaistenixtenuzten

+++->+->->

++->++-t+..>-t+-t+t

+t

+->++-t+++tt

++.>

+

+

r82

Page 183: bakarka 1 (2008)

. OHARRAK

1.-Recuerda que los verbos egon, ibi l i , joan y etorr¡ t ienen un pre-sente sintético (simple) que hay que dist inguir lo del habitual.

dago = está pero egoten da = suele estarnabil = ando ibiltzen naiz = suelo andardoaz = ván joaten dira = suelen ¡rzaloz = v¡enes etortzen zara = sueles venir

Lo mismo ocurre con elverbo izan.

ona da = es bueno pero ona izaten da = suele ser buenodirua du = tiene dinero dirua izaten du= suele tener dinero

2.'Otro grupo especial es el de los verbos compuestos de izan:balio izan (vale), behar izan (necesitar, deber), nahi izan (querer,desear), bizi izan (vivir), uste izan (creer, esperar), ari izan (estarhaciendo algo). Estos verbos incluyen a izan e izaten en la formacióndel pretérito perfecto y del presente habitual.

Por ejemplo:

behar du = ñ€cesit? nahi du - quierebehar izan du = ha necesitado nahi izan du = ha queridobehar izaten du = suele necesitar nahi izaten du = suele querer

. ASTEKO EGUNAKtut¡l::es ffig&s pg L& $ü&&&N&

astelehen lunes ostiral viernesastearte martes larunbat sábadoasteazken miercoles igande domingoostegun jueves

Respondiendo a la pregunta noiz (cuando) los días de la semanavan en el caso inesivo: -(e)an:

-Noiz da afaria? -¿Cuándo es la cena?-Ostiralean. -Elviernes.

-Noiz joaten zarele mendira? -¿Cuándo soléis ir al monte?-lgandean Eldomingo.

183

Page 184: bakarka 1 (2008)

O ORDUAKrd\s H0RAS

Zer ordu da? significaZer ordutan?

O ZER ORDU DA?1 ordu bata la una2 ordu biak las dos3 hirurak las tres4 laurak las cuatro5 bostak las cinco6 seiak /as seis7 zazpiak las siete8 zortziak las ocho9 bederatziak las nueve

10 hamarrak las diez11 hamaikak las once'f 2 hamabiak las doce

Eiemplo:

-Zer ordv da?-Orain, hamabiak dira.-Zer ordutan ateratzen zara lanetik?-Ordu batean.-Eta noiz bazkaltzen duzu?-Ordu bietan. Lauretan berrizjoaten naiz lanera etazazpiakarte egoten naiz han.

¿Qué hora es?¿A qué hora?

O ZER ORDUTAN?ordu batean a la unaordu bietan a las doshiruretan a las tresfauretan a las cuatrobostetan a las cincoseietan a las seiszazpietan a las sietezortzietan a las ochobederatzietan a las nuevehamarretan a las diezhamaiketan a las oncehamabietan a las doce

-¿Qué hora es?-Ahora son las doce.-¿A qué hora sales de trahajar?-A la una.-Y ¿cuándo sueles comer?-A las dos. A las cuatro vuelvootra vez al trabajo y estoy allíhasta las siete.

Aprende también los siguientes adverbios y fórmulas temporales.

lehen: antes goizean: por la mañanaorain: ahora eguerdian: al mediodíagero: luego arratsaldean: por la tardegaur: hoy arratsean: al anochecerbeti: siempre iluntzean: alanochecerberriz: otra vez gauean: por la nochearte: hastaondoren: después inoiz + ez: nunca

behin ere + ez: nuncabatzuetan: algunas vecesbeste batzuetan: otras vecesgutxitan: pocas vecesaskotan: muchas vecesgehienetan: generalmente

MEMORIZA EL GUION DE LA PAG. SIGUIENTE, " ITZIARREN EGUNA".PARA REPASARLO UTILIZA LAS IMAGENES DE LA PAGINA 194.

184

Page 185: bakarka 1 (2008)

O ITZIARREN EGUNA

- ltziar, egunero,zazpietan jai kitzen da. Dutxa hartzen du Jazten da, gosaltzen du

eta etxetik ateratzen da.

6

Bidean equnkaria erosten du.

7

o

Bederatzietan hasten da lanean

oft

eta ordu batean bukatzen du.

9

e

Ordu bietan bazkaltzen du

10

@tl

Arratsaldeanseiak arte egoten da bulegoan.

11

#nOndoren bokadilo bat iaten du

12

f,eta gero

inglesa ikastera joaten da,

13

Larunbatean ez du lanik egiten.

14

Goizean etxea garbitzen du

15

eta arratsaldeanlagunekin ibiltzen da.

16

Arratseandantzara edo zinera joaten da.

1.- l tziar se levanta todos los días a las siete. 2.- Toma una ducha, 3.- se viste, 4.- desayuna 5.- y sale de casa. 6.- En el camino com-pra el periódico . 7 .- Empieza a trabajar a las nueve B.- y termina a la una. 9.- Come a las dos. 1 0.- Por la tarde está en la oficina hastalas seis. 1 1 .- Después come un bocadil lo .1 2.- y luego suele ir a aprender inglés. 1 3.- El sábado no trabaja. 14.- Por la mañana l impia lacasa 15.- y por la tarde anda con los amigos. | 6.-Al anochecer va al bai le o al cine.

Page 186: bakarka 1 (2008)

ARI KETAKffiJ K re€ X€ $&S

E Oirt ingre las formas verbales que hemos estudiado hasta ahora.

1.- a) Esther ahora viene de casa. b) Mikel ha venido antes. c) Muchasveces suelen venir juntos.

2.- a) Mertxe va a Hernani. b) Amaia ha ido por la mañana, pero otrasveces suele ir por la tarde.

3.- a) Ese chico está de pie. b) Antes ha estado sentado. c) Yo a la nochesuelo estar cansado.

4.- a) Mi reloj no anda bien. b) Beatriz ha andado por la cal le. c) Este hom-bre siemore suele andar solo.

El emptea el presente habitual para traducir las siguientes frases:

1.- Yo suelo venir a pie. 2.- Vosotros soléis venir en auto. 3.- Este chicosuele traer el periódico.4.-fú sueles l levar muchas cosas. 5.- Eso ocurremuchas veces. 6.- Este tren siempre l lega tarde. 7.- No entiendo nada. B.-Mi hermana por la tarde no suele tomar café con leche. 9.- Ese hombrebebe demasiado. 10.- Comes muy poco. 1 1 .- Tu amigo suele andar rápi-do. 12.- ldoia nunca compra el periódico. 13.- Suele leer el mío. 14.- Lasvacaciones se acaban enseouida.

E l.- lmanol suele tener mal genio. 2.- Enesa t ienda suelen tener tabaco. 3.-Mi hermano va a aquella escuela todos los días. 4.- Algunas veces sole-mos comer fuera. 5.- La comida la suele preparar Néstor. 6.- Por la tardesolemos salir a dar una vuelta. 7.-Pocas veces solemos ver la televisión.B.- Tú pides demasiado.9.- El abuelo no ve bien. 10.- La gente sueleentrar por ahí. 11.- Los coches se paran en el semáforo. 12.- Vosotroscogéis siempre el autobús de Rentería. 13.- Tú trabajas poco. 14.- Hablasmucho. 15.- Koldo no ayuda nada. 16.- Elviento suele abrir la ventana.

E l.- ¿Ves aquella casa pequeña? -SÍ, la veo. 2.- ¿Qué ocurre aquí? -Noocurre nada. 3.- ¿Dónde sueles comer? -Suelo comer en casa de Marti-na. 4.- ¿Qué dices? -Yo no digo nada. 5.- ¿Qué hora es? -Son las tres.6.- ¿A qué hora abren las t iendas? -Las abren a las cuatro. 7.- ¿Hastacuándo sueles estar en casa? -Hasta las siete.

El nprendete tos días de la semana antes de hacer este ejercicio.

1.-El lunes me levanto temprano. 2.-El martes tú sueles venir a nuestracasa. 3.- El miércoles soléis ir al cine. 4.- El jueves suelo l levar a tu herma-no en el coche. 5.- El viernes tus padres suelen cenar fuera. 6.- El sábadosolemos ir al monte. 7.- El domingo generalmente nos solemos quedar encasa.

186

Page 187: bakarka 1 (2008)

Gl a"rporde a las siguientes preguntas cambiando las personas, como sifuera un diátogo. En la respuesta incluye la hora que viene entre parénte-sis;

1.- Noiz ja ik i tzen zara? (8).2.- Noiz ateratzen zarakalera? (9). 3.- Noizjaten dut nik ogitartekoa? (1 1). 4 - Noiz joaten zarele euskaraz ikastera?(6).5.- Noiz hartzen duzue autobusa? (10).6.- Noiz arte entzuten duzuirratia? (12).

Íl pon tas siguientes frases en forma negativa:

1.- Zaharrak bakarrik egoten dira. 2.- Gorka berandu iristen da lantegira.3.- Zuek azkar ibiltzen zarele.4.- Doloresek ongi ezagutzen du bere alaba.5.- Jonek nire kotxea erabil tzen du. 6.- Jokinek ongi hitz egiten du euska-raz.7.- Zuk aurpegia garbitu duzu. B.- Haur hauek berehala nekatzen dira.9.- Nik esne hotza edaten dut. 10.- Guk paperak lurrera botatzen ditugu.11.- Zu pozik egoten zara etxean. 12.- l tsu horrek gaizki jotzen du pianoa'

E n"p".u el guión de la página 185, " l tz iarren eguna", en la página 194,pero variando las personas gramaticales:

a) Dilo en primera persona del singular:"Ni egunero zazpietan jaikitzen naiz", elc.

b) Dilo en segunda persona del singular:"Zu egunero zazpietan jaikitzen zara", elc.

c) Puedes hacer lo mismo con las personas del plural:grJ, zuek, haiek.

187

Page 188: bakarka 1 (2008)

O ARI IZAN

Ari izan significa "estar haciendo algo". La pregunta correspondien-te es Zer ari da o zertan ari da (qué está haciendo). El verbo que leantecede l leva la terminación -t(z)en y en esle caso equivale a ungerundio español.

No es necesario que ari izan venga precedido por un verbo, puedeser cualquier elemento gramatical o incluso puede ir solo.

ikasten ari dairakurtzen ari dirasua pizten ari zarajaten ari naiz

lanean ari dajolasean aridirahizketan ari zaretebarrez ari zarahorrela ari da betiari naiz

Haurra ikasten ari daEmakumea garbitzen ari daZu barrez ari zara

= está estudiando= están leyendo= estás encendiendo elfuego= estoy comiendo

= está trabajando= están jugando= estáis hablando= estás riéndote= siempre actúa así= (ya lo) estoy haciendo

+ Haurra ez da ikasten ari-+ Emakumea ez da garbitzen ari+ Zu ez zarabarrez ari

En la forma negativa se invierte el orden de los elementos:

El sujeto es normalmente nor e izan intransitivo. un caso especiales el de los verbos que expresan fenómenos metereológicos: está ilo-viendo, por ejemplo, se dice euria ari du.

MEMORIZA LAS ESTRUCTURAS DE LA PAGINA 189.PARA REPASARLAS UTILIZA LAS IMAGENES DE LA PAGINA 195.

Léxico:

io: golpear, pegararropa: ropaprakak: pantalonesjofasean ari izan= estar jugandobarrez an izan: estar riéndosenegarrez art izan= estar llorandoume: niño

t88

Page 189: bakarka 1 (2008)

. ZERTAN ARI DI RA?

- Zertan ari da Fermin?- Fermin, ikasten ari da.

ü

IAndrea

telebista ikusten ari da.

' - t !/itFtf

JOSUNE,

musika entzuten ari da.

le ,o

ATJMuti l handia,

txikia jotzen ari da

Maribeleskuti tza idazten ari da.

tmanolaldizkaria irakurtzen ari da

/T*.^ i t "^^"-- ' \ I( zu. edaten arizara.

)w¿l ))\ j

'I

Martin afaltzen ari da.Emakumea,

arropa garbitzen ari da

A'Mikel prakak jazten ari da

Gizona lanean ari da. Lagunak hizketan ari dira

J4 "h\Umeak jolasean ari d¡ra

Mutikoa, barrez ari da.Neskatxa ez da barrez an.

negarrez an 0a.

Page 190: bakarka 1 (2008)

E n".ponde a las siguientes preguntas empleando el elemento entre parén-tesis:

ZERTAN ARI DA (bazkaria prestatu)(ohetik jaiki)(atea ireki)(leihoa itxi)(aulkian eseri)(soinekoa erosi)(mahaia garbitu)(irratia entzun)(zapata lotu)(zakurra askatu)(bileratik atera)(gauzak eraman)(partidua galdu)(ura edan)(belarra jan)(eskutitza idatzi)(paperak bildu)

(bazkaldu)(apunteak hartu)(bizikletan ibili)(harriak bota)(zubia egin)(gazta jan)(leihotik sartu)(ardoa edan)(herria ikusi)

ZERTAN ARI DIRA

1 .- etxekoandrea?2.- osaba?3.- alaba?4.-ama?5.- aitona?6.- ahizpa?7.- anaia?B.- i tsua?9.- neskatxa?

10.- baserrilarra?1 1.- jendea?12.- mut i l hor i?.13.- gure ekipoa?14.- behia?1 5.- astoa?16.- emakumea?17.- umea?

18.- gurasoak?19.- ikasleak?2O.- gazteak?21.- mutikoak?22.- langileak?23.- saguak?24.- lapurrak?25.- lagunak?26.- turistak?

lO Contesta como sifuera un diálogo, cambiando las personas:

III pon las siguientes frases en forma negativa:

1.- lkasleak ikasten ari dira. 2.- Aitor idazten ari da. 3.- Gizona harriakeramaten ari da. 4.- Ni pelikula bat ikusten ari naiz. 5.- Zu mendira igotzenari zara.6.- Zuek afaltzen ari zarele.7.- Haurra dirua eskatzen ari da.B.- Jendea el izan sartzen ari da.9.- Gu zigarroak erosten ari gara. 10.-Jaione gela garbitzen ari da.

1.-Zerlan ari zara zu?2,Zerlan ari naiz ni?3.-ZerIan ari zarele zuek?4,ZerIan ari gara gu?

(argia piztu)(alkandora jantzi)(liburuak irakurri)(eskailerak igo)

190

Page 191: bakarka 1 (2008)

IE ttzutpena

'1.-Miren está l impiando el vestido.2.- Los niños se están aburriendo.3.-Esa mujer está comprando carne.4.-Aquella chica está l lenando la bolsa.5.- Mis amigos están comiendo.6.- Nosotros estamos escuchando música.7.- El tren está l legando a Bilbao.B.-Yo me estoy levantando del asiento.9.- La madre está vist iendo a los niños.

10.- El orofesor está hablando.1 1 .- Los alumnos no están trabajando, están jugando.12.-Yo no estoy comiendo, estoy bebiendo.13.- Vosotros estáis leyendo revistas.14.-Felipe está diciendo que este pueblo es sucio.15.- Koro dice que la gasolina está subiendo.16.- Martín está preguntando dónde están los zapatos.17:Tu hermano está aprendiendo inglés.18.- Los ertzainas están parando los coches.19.- La gente está saliendo de casa a la calle.20.- Aquí está ocurriendo algo.

l9 l

Page 192: bakarka 1 (2008)

I RAKURGAIA

HERRIKO JAIAK

Aste honetan jaiak ditugu herrian. Jaiak, ostegun arratseanhasi eta igande gauean bukatzen dira. Gaur ostirala da: San Migeleguna. Egun honetan izaten da jai nagusia. Herriko lantegiak etadendak itxita daude, janari denda batzuk, hala ere, irekita ikustendira goiz aldean. Urte batzuetan euria egin du, gaur, ordea, egural-di ederra dago.

Hamarrak dira elizako erlojuan eta jende asko dabil plazanhara eta hona. Autoak ezin dira barrura sartu eta inguruan geldi-tzen dira. Kanpoko jende asko ere etortzen baita, larunbatean eraigandean batez ere.

Kale Nagusitik txaranga bat agertu da musika jotzen. Txaran-garen atzetik umeak datoz saltoka eta dantzan. plazako txokobatean zahar batzuk daude eserita. Hizketan ari dira eta aurpegialaia dute. Gazte taldeak ere batetik bestera dabil tza. Batzuktabernan sartzen dira eta zerbait edan ondoren kanpora ateratzendira berriz.

Eguerdiko hamabietan bertsolariak azaldu dira udaletxeko bal-koian. Mikrofonoa dute aurrean eta bertsoak kantatzen ari dira.Jende ugaria bildu da bertsoak entzutera. Bertsolari batek bertsoabotatzen duenean txalo beroak jotzen ditu jendeak.

Ordu bietan bazkallzera joan dira denak. Bazkari luze etaberezia izaten da San Migel egunekoa. Bazkaldu bitartean ez dainor kalean ikusten.

Arratsaldeko bostetan pilota partidua dago frontoian. Tokirik ezdago barruan. Aulki guztiak beteak daude eta askok zutik egonbehar dute. Bi pilotari herrikoak dira eta beste biak kanpokoak.Partidua amaitzen ari da eta herrikoak galtzen ari dira, baina dife-rentzia ez da handia: hemeretzi eta hogei. Jendea larr i dago.Azkenean, ordea, herriko mutilek irabazi dute eta jendea pozikatera da pilota-lekutik.

Zazpietan musika hasi da. Orkestinaren izena ,,Tximistak,' daeta ederkijotzen dute. Taldea Durangokoa da. Bost lagun dira etaoso gazteak. Hamarrak arte jo dute eta ondoren zerbait afaltzerajoan dira. Gero hamaiketan jarraitu dute eta azkenean ordu bateanbukatu da dantzaldia. Jendea nekatu samarra dago eta etxerajoan da lo egitera.

Jaiak, noski, ez dira oraindik amaitu eta bihar ere gauza gehia-go izango dira.

192

Page 193: bakarka 1 (2008)

O GALDERAK

1 .- Noiz dira herriko jaiak?2.-Noiz hasten dira jaiak?3.-Noiz bukatzen dira?4.- Nola daude lantegiak San Migel egunean?5.-Zer ordu da el izako erlojuan?6.-Auto asko dira plaza barruan?7.- Nor etortzen da larunbatean eta igandean?B.- Nondik dator txaranga?9.- Nola datoz haurrak?

1O.-Zaharrak non daude eserita?11.-ZerIan ari dira zaharrak?12.- Nolako aurpegia dute zaharrek?13.- Nondik nora dabil tza gazte taldeak?14.- Noiz ateratzen dira gazteak tabernatik?15.- Noiz agertu dira bertsolariak?16.-Zertan ari dira bertsolariak?17.-Zertara bi ldu da jende ugaria?18.- Noiz jotzen dituzte txaloak?19.- Noiz joan da jendea bazkaltzera?20.- Nolakoa izaten da egun honetako bazkaria?2'1.-Jende asko dabil kalean ordu bietan?22.-Zer ordutan hasi da pi lota part idua?23.-Zenbatjende joan da partidua ikustera?24.-Jende guztia dago eserita?25. Nongoak dira orkestinako muti lak?26.- Noiz joan dira afaltzera?27: Danlzaldia bukatu denean, nora joan da jendea?

nagusi: principal, mayor; saltoka: saltando, a saltos; alai: alegre; azaldu: aparecer; ugari: abun-dante; txaloak jo: aplaudir; berezi: especial; frontoi: frontón; ama¡tu: terminar; larri: apurado;irabazi: ganar; pilota-leku: frontón; dantzaldi: baile; lo egin: dormir

r93

Page 194: bakarka 1 (2008)

GOGORA EZAZU

O ITZIARREN EGUNA

o.-m- ltziar, egunero,

zazpielan jaikitzen da

l lal la-.t ' '

tfl^ ooTff'

10

o?1rr }n

11

fn12

IA I School

f r l r - r/r

Page 195: bakarka 1 (2008)

. ZERTAN ARI DIRA?

lffi- Zerlan ari da Fermin?

&H 'a f-l,éE

JOSUne,

le ,o

/lT;.Muti l handia,

tmMaribel

Nlmanol

ú1 ,-t4i+ EffiEmakumea,

,,ft,Mikel

<pt

[TrGizona,

rtrLagunak

-re. \Umeak

Jl J[

5%Mutikoa,

Neskalxa ez

Page 196: bakarka 1 (2008)
Page 197: bakarka 1 (2008)

NORI

IKASGAIA

E,IIAN DIOZU6rrrz¿|l

Page 198: bakarka 1 (2008)
Page 199: bakarka 1 (2008)

NOR| E/V\AN DIOZV GILTZA?

O Elcaso dativo: NORI

El caso dativo en euskera lleva el sufijo -i. Los interrogalivoscorrespondientes son: nori (a quién), zeini (a cuál) o zeri (a qué).

1. Nombres propios

Los nombres propios terminados en consonante recibendirectamente el sufijo -i, pero los terminados en vocal intercalanuna -r-:

Mikeli a Mikel lzaskuni a lzaskunldoiari a ldoia, Albertori a Alberto

2. Nombres comunes

Los nombres comunes, en singular, al llevar el determinante-a, toman la terminación -ari: gizonari (al hombre), emakumeari(a la mujer), neskari (a la chica).

3. Los demostrativos

Los demostrativos, en singular, tienen las siguientes formas:

hau honi a esto, este, estahori + horri a eso, ese, esahura -> hari a aquello, aquel, aquella

Resumiendo:

NORI?

demostrativos

honi

horri

hari

nombres

comunes gizonARl

proprosvocal

cons.

Luperl

Mirenl

t99

Page 200: bakarka 1 (2008)

O El verbo. La forma NOR-NORI-NORK

La marca del objeto indirecto (nori) de tercera persona singu-far es el morfema -io- (a él).

Compara los siguientes ejempios:

Liburua erosi dut.Mikeli liburua erosi diot.

Zerbait esan duzu.Zerbait esan diozu lagunari.

NIK HARI liburua emanZUK HARIHARK HARIGUK HARIZUEK HARIHAIEK HARI

He comprado un libro.Le he comprado un libro a Mikel.

Has dicho algo-Le has dicho algo alamigo.

El presente delauxiliar con indirecto de tercera persona es así:

DIOTDIOZUDt0DIOGUDIOZUEDIOTE

Yo le he {dado un libro)tú le hasél le hanosotros le hemosvosotros le habéisellos le han

Ejemplos:

Nik Mireni egunkaria ekarri diot.Yo a Miren le he traído etperiódico.

Zuk zerbait eman diozu Joni.Tú le has dada algo a Jon.

Semeak dirua eskatu dio aitari.Et híjo le ha pedido dinero al padre.

Guk egia esan diogu neska horri.Nosolros a esa chica le hemos dicho la verdad.

Zuek ordua galdetu diozue lagunari.Vosotroe le habéís preguntado la hora atamigo.

lkasleek ongi ulertu diote irakasleari.Los alumnos le han entendido bien al prafesor.

200

Page 201: bakarka 1 (2008)

O Si el objeto directo {la cosa dada, comprada, llevada, etc.) esplural, el verbo lleva el infijo -zki-:

DIZKIOTDIZKIOZUDIZKIOTDIZKIOGUDIZKIOZUEDIZKIOTE

Ejemplos:

Nik Kepari liburua utzi diot. t Nik Kepari liburuak utzi dizkiot.Zuk gauza bat eskatu diozu honi. i Zuk gauza batzuk eskalu did<iozu honi.Amak alabari gona utzi dio. ) Amak alabari prakak erosi dizkio.

MEMORIZA LAS ESTRUCTURAS DE LA PAGINA SIGUIENTE.PARA REPASARLAS UTILIZA LAS IMAGENES DE LA PAGINA 215.

O Léxico:

gona:izeba:i loba:goxoki:kendu:baloi:puskatu:katu:lore-ontzi:konpondu:gurpi l :mekaniko:erakutsi:argazki:irabazi:agure:begiratu:saldu:sagar:

faldatíasobrinodulce, carameloquitarbalónrompergatofloreroarreglarruedamecánicomostrar, enseñarfotograf íaganarancianomtrarvenoermanzana

20r

Page 202: bakarka 1 (2008)

. ZER - NORI - NORK

- Zer erosi dio amak alabari?- Amak alabari, gona bat erosi dio.- Nork erosi dio gona alabari?- Gona alabari, amak erosi o¡o.- Nori erosi dio gona amak?-Gona amak, alabari erosi dio.

Zer eman dio izebak ilobarirlzebak i lobari, goxokia eman dio.Nork eman dio goxokia i lobari?Goxokia i lobari, izebak eman dio.Nori eman dio goxokia izebak?Goxokia izebak, i lobari eman dio.

Zer kendu dio mutikoak haurrari?Mutikoak haurrari, baloia kendu dio.Nork kendu dio baloia haurrari?Baloia haurrari, mutikoak kendu dio.Nori kendu dio baloia mutikoak?Baloia mutikoak, haunari kendu dio.

- Zer puskatu dio katuak andreari?- Katuak andreari, lore-ontzia puskatu dio.

- Nork konpondu dio gurpila Anttoni?- Gurpila Anttoni, mekanikoak konpondu dio.

Nori erakusten dio argazkia Patxik?Patxik, Pil ir i erakuslen dio argazkia,

- Gazteak irabazi dio zaharran?- Ez, ez dio gazteak zaharrari irabazizaharrak irabazi dio gazteari.

- Mutilak agure honi begiratzen dio?- Ez mutilak ez dio agure honi begiratzen;neska hari beoiratzen dio.

ffi- Zer saldu dio basenitanak Lurdesi?- Basenitarrak Lurdesi, saganak saldu dizkic- Nork saldu dizkio saganak Lurdesi?- Sagarrak Lurdesi, baserritarrak saldu dizk c- Nori ordaindu dio Lurdesek?- Lurdesek, baserritarrari ordaindu dio.

Page 203: bakarka 1 (2008)

ARI KETAKF'EFfté*FS&#> * * t€f f *# Hs H%L.. ,FLES *q. ; d 'd#

I l n"rponde a las preguntas de acuerdo con el siguiente enunciado:

O BEGONAK ARRATSALDEAN BURUA GARBITU DIO HAURRARISUKALDEAN.

1. Nork garbitu dio haurrari burua?2. Begoñak, nori garbitu dio burua?3.Zer garbi tu dio Begoñak haurrar i?4. Begoñak, noiz garbitu dio haurrari burua?5. Non garbitu dio Begoñak haurrari burua?

El nu.lo mismo con esta otra frase:

O MUTILAREN AITAK ETXEKO ATEA IREKI DIO LAGUNARI.

1. Nork ireki dio etxeko atea lagunari?2. Noren aitak ireki dio atea lagunari?3. Zer ireki dio muti laren aitak lagunari?4. Nongo atea ireki dio aitak lagunari?5. Nori ireki dio atea muti laren aitak?

El rormula cuatro preguntas y respuestas sobre este enunciado:

O ARANTXAK ETXETIK ATERA DUNORK NONDIK

El ¡lu.lo mismo con los cinco sintagmas subrayados en esta frase:

O NIK GOIZEAN LUPERI ERAMAN DIOT EGUNKARIA LANTEGIRA12345

E tl"nu los huecos de estas frases incluyendo el auxil iar y el sufi jo corres-oondientes:

1.- Nik paper bat eman . . . Mart in. . .2.- Mikelek bol igrafoa eskatzen . . . bet iArantxa.. . 3.- Zuk egia esan . . . Lupe.. . 4.- Guk ez . . . ezer esan lxabel . . .5.- Pellok izena galdetu .. . nire arreba... 6.- Zure ahizpak kotxe zaharrasaldu . . . bere lagun.. . 7.- Nagusiak haserre hi tz egin . . . langi le. . . B.- Gukboti la bete .. . osaba... 9.- Zuek lan handia egin .. . izeba... 1O.-Lapurrakdirua kendu . . . i tsu. . . 11.- Zuk aurpegi t r is tea ikusi . . . gaixo. . . 12.- Neskekopar i ederra egin. . . a i ta. . . 13.- lkasleak ongi erantzun . . . i rakasle. . . 14.-Edurnek kotxeko gi l tza galdu ... bere anaia... 15.- Zuk muti l horri begira-tzen.. . 16.- lmanolek urteak galdetu . . . andre zahar. . . '17.- Athlet ic-ekReala... irabazi.. . 18.- Mutikoek hezurrak botatzen ... zakur... 19.- Amakegunero garbitzen ... belarriak haur...

ANAIAREN ZAKURRANOREN

ZER

203

Page 204: bakarka 1 (2008)

E pon en plural la palabra subrayada y haz que el verbo concuerde con ella:

1.- Aitak zapata lotu dio semeari. 2.- zuk argia piztu diozu jendeari. 3.-Guk atea irekitzen diogu gizon horri. 4.- Zuek eskutitza idalzi diozue nireanaiari. 5.- Nik batzuetan goxokia ematen diot haur honi. 6.- Muti lek aldiz-karia erakutsi diote gizon hari. 7.- Nik argazkia atera diot lzaskuni.

E ttzutpena

1.- La madre le ha preguntado algo al hi jo.2.- Tú le has traído tabaco a Koldo.3.- Yo le he dado un l ibro a Josune.4.- Los chicos le han echado una piedra al perro.5.- Le hemos dicho una cosa a Lurdes.6.- Le he hablado a tu padre.7.- ldoia le ha dado un juguete a este niño.B.- Mertxe le ha roto las gafas a esa chica.9.- Yo le suelo comprar manzanas a aquella señora.

10.- Tú le has preguntado la hora a ese señor.11.- Miren le ha l impiado las manos a este niño.

204

Page 205: bakarka 1 (2008)

O ORDUAK

Las horas parciales se formulan de acuerdo con el siguiente esquema:

ZER ORDU DA?

oYctNco,YD|EZ.. .eta bost, eta hamar...

1.05 ordu bata eta bost.2,10 ordu biak eta hamar3,20 hirurak eta hogei

10,25 hamarrak eta hogeita bost

O Y CUARTOeta laurden

1 ,15 ordu bata eta laurden2,15 ordu biak eta laurden4,15 laurak eta laurden7,15 zazpiak eta laurden

O Y MEDIAeta erdiak

1,30 ordu bat eta erdiak2,30 ordu bi eta erdiak5,30 bost eta erdiak8,30 zorlzieta erdiak

O MENOS CINCO, MENOS DIEZbost gutxi(ago), hamar gutxi(ago)

12,55 ordu bata bost gutxi(ago)1,50 ordu biak hamar gutxi(ago)2,40 hirurak hogei gutxi{ago)7,35 zorlziak hogeita bost gutxi(ago)

I MENOS CUARTOlaurden gutxi(ago)

12,45 ordu bata laurden gutxi(ago)1,45 ordu biak laurden gutxi(ago)3,45 laurak laurden gutxi(ago)

11,45 hamabiak laurden gulxi(ago)

ZER ORDUTAN?

O eta bostean, eta hamarrean...

ordu bata eta bosteanordu biak eta hamarreanhirurak eta hogeianhamarrak eta hogeita bostean

t eta laurdenetan

ordu bata eta laurdenetanordu biak eta laurdenetanlaurak ela laurdenetanzazpiak eta la u rde nelan

O eta erdietan

ordu bat eta erdietanordu bieta erdietanbost eta erdietanzortzi ela erdietan

O bost gutxi(ago)hn, hamar gutxi(ago)tan

ordu bata bost gutxi(ago)tanordu biak hamar gutxi(ago)tanhirurak hogei gutxi(ago)tanzarlziak hogeita bost gutxi(ago)tan

O laurden gutxi{ago)tan

ordu bata laurden gutxi(ago)tanordu biak laurden gutxi(ago)tanlaurak laurden gutxi(ago)tanhamabiak laurden gutxi(ago)tan

Observa que en las medias la hora no va en singular (-a) ni en plural (-ak)sino en forma indeterminada + eta erdiak.

En las de "menos" se emplea gutxi(tan) y gutxiago(tan).

Page 206: bakarka 1 (2008)

E zen oRDU DA?

Escribe en euskera las horas del siquiente cuadro:

8#ñ#üSñüüñs##s#ss####

E Contesta a las siguientes preguntas indicando la hora:

1.-Zer ordutan jaiki zara gaur? (7'05)2.-Zer ordutan gosaldu duzu? (7'25)3.-Zer ordutan alera zara etxetik? (B''10)4.-Noiz erosi dituzu esnea eta arrautzak? (9'45)5.-Zer ordutan hartu duzu trena? (10'6)6.-Noiz ir i tsi zara Bilbora? (10'35)7.-Zer ordutan bazkaldu duzu? (2'15\B.-Zer ordutan joan zara partidua ikustera? (5'30)9.-Noiz bukatu da part idua? (7'10)

1 0.- Noiz elorri zara etxera? (1 0'30)

lEl suooroinación

Recuerda que las oraciones que hacen de objeto directo. Si son enunciativas se subordinan con -(e)la (pág. 108).. Si son interrogativas se subordinan con -(e)n (pá9. 158).. Si son imperativas se subordinan con -t(z)eko (pá9. 176).

Traduce las siguientes oraciones:

1.- Tú le has dicho a Elena que t iene la cara sucia.2.- La madre le ha dicho al hi jo que es tarde.3.- Kepa le ha dicho a Mati lde que está enfadado.4.- Le hemos dicho a Martín que el part ido empieza a las cinco.

5.- Inés le ha preguntado a Karmele dónde vive.6.- El profesor le ha preguntado al alumno qué t iene en la mano.7.- Vosotros le habéis preguntado a Garbiñe por qué ha dicho eso.B.- Aquella mujer le ha preguntado a Josu de dónde viene la gente.

206

Page 207: bakarka 1 (2008)

9.- El padre le ha dicho a la hi ja que traiga el periódico.10.- El isa le ha dicho a su hermana que compre pan.11.- Le hemos dicho al mecánico que arregle el coche.12.- Le has dicho al niño que esté ahí.

13.- Yo digo que la cuenta está bien.14.- Ese grupo pregunta cuándo ha empezado la película.15.- Le he preguntado a ese chico cómo está su padre.16.- La tía ha dicho que entremos callando.

MEMORIZA EL DIALOGO DE LA PAGINA SIGUIENTE Y REPASALO ENLA PÁGINA 216.

201

Page 208: bakarka 1 (2008)

O INAKIREN OPARIA

- Opari bat erosi diot Maiteri.ffi

- Eazer ekarri diozun...

- Ezetz igarri zer den!

Jertse bat!

@:

ry- Ez duzu asmatu.

- Buruko zaoi bat...W

- Ezta ere!!

10

W$#N-ifl,,i

v' t - t

. t- Benetan orij inala! Guk ere gauza bera erregalatu diogu.

1.- Le he comprado un regalo a Maite. 2-- Aver qué le has traÍdo... 3.- ¡A que no adivináis qué esl 4.- ¡A que sí l S.- ¡Un jerseyl 6.- Nohas acertado.7.- Un pañuelo de cabeza... B.- ¡¡Tampoco!! 9.- ¡¡Un paraguas!! 10.- ¡Francamente original! Lo mismo que le hemosregalado nosotros (También nosotros le hemos regalado la misma cosa).

Page 209: bakarka 1 (2008)

I RAKURGAIA

Badakizu non den Arrasate? Arrasate Gipuzkoan dago, bainaAraba eta Bizkaia ere ez ditu urruti, ondoan daude. Inguruko herriakAretxabaleta, Oñati eta Bergara dira. Bizkai aldean Elorrio da lehenen-go herria eta Araba aldean Aramaio. Lantegi asko dago Arrasalen etakanpoko jendea ere ugari etorri da bertan bizítzera,

lñaki, Aloña, Koldo eta Maitek Arrasateko bulego batean egitendute lan. Kooperatiba bateko bulegoa da. Lantegi horretan labadoraketa hozkailuak egiten dituzte batez ere.

Koldo eta Aloña Oñatin bizi dira eta elkarrekin joaten dira egunero.Koldoren autoan joaten dira. lñaki Bergaran bizi da eta Maite Arrasa-len bertan. Oso ondo konpontzen dira bost lagunak eta baten urtebe-tetzea denean opariak egiten dizkiote elkarri. Ohitura hori dute.

Gaur, Maiteren urtebetetzea da: apirilaren hamaseia. Hogeita bosturte betetzen ditu. Goizeko zortziak hamar gutxi dira eta oraindik ez dalantokian agertu. Laster iritsiko da, ordea, zortzietan hasten baitiralanean. Aloña eta Koldo zortziak laurden gutxitan azaldu dira. lñaki eregoiz etorri da gaur eta pakete txiki bat dakar eskuan. Bulegoan sartuda eta beste bi lagunak ikusidituenean hizketan hasi da:

-Egunon, lagunak! Badakizue zer den gaur? Noren urtebetetzeaden?

Baietz erantzun diote besteek: Maiteren urtebetetzea dela.-Opari txiki bat erosi diot -esaten du lñakik.-Bai? -esaten dio Aloñak-. Erakutsi, erakutsi... zer den jakin

nahi dugu.. .*Ezetz igarri zer den! -esaten du lñakik, eta atzean gordetzen

du paketea.-Baietz! -esaten dio Aloñak pixka bat pentsatu ondoren-: Jer-

tse bat!lñakik, ez duela asmatu esaten dio Aloñari, ez dela jertse bat.

Orduan Koldok buruko zapi bat dela esaten dio.-Ezta ere! -erantzuten dio lñakik paketea askatu bitartean.Pozik dago lñaki igarri ez diotelako.Paketea ireki eta euritako bat ateratzen du harro-harro.-lkusi, ikusi zer den: euritako bat!Koldok eta Aloñak elkarri begiratzen diote eta barrez hasten dira.-Oso opari orijinala egin diozu -esaten dio Aloñak-. Guk ere

gauza bera erregalatu diogulJota gelditu da lñaki hori entzun duenean. Orain beste opari bat

erosi beharko dio Maiteri...

209

Page 210: bakarka 1 (2008)

O GALDERAK

1 .- Arrasate Bizkaian al dago?2.-Zerlara etorri da kanpoko jendea Arrasatera?3.-Zer egiten dute kooperatiba horretan?4.- Nola joaten dira Koldo eta Aloña lanera?5.- Koldo eta Aloña, oinez joaten dira lanera?6.-Zer moduz konpontzen dira bulegoko lagunak?7.- Noiz egiten dizkiote opariak elkarri?B.- Nork betetzen ditu gaur urteak?9.-Zer ordu da orain?

10.-Zer ordutan hasten dira lanean?11.- Noiz etorri dira gaur Aloña eta Koldo?12.- lñaki, berandu etorri al da gaur?13.- Zer dakar lñakik eskuan?14.- Noiz hasi da lñaki hizketan?15.- Non gorde du lñakik paketea?16.- Asmatu al dute Aloñak eta Koldok zer erosi duen lñakik.17.-Zergatik dago pozik lñaki?18.-Zer ekarri dio lñakik Maiteri?19.- Nola hasi dira Koldo eta Aloña euritakoa ikusi dutenean?20.-Zer ekarri diote Aloñak eta Koldok Maiteri?21.-Zer erosi beharko dio lñakik Maiteri?

Arrasate: Mondragón; Araba: Alava, Aramaio: Aramayona; ugari: abundante; konpondu: arre-gla(se); urtebetetze: cumpleaños; elkarr i : mutuamente; ohitura: costumbre; apir i l : abri l ; bete:cumplir; goiz: 1 mañana ( la). 2 temprano; oraindik: todavía; lantoki: si t io de trabajo; laster:pronto; azaldu: aparecer; dakar: trae; badakizue: (ya) sabéis; baietz: que sí, a que sí; ezetz:que no, a que no; jakin: saber; gorde: esconder; pixka bat: un poco; pentsatu: pensar; harro:orgulloso; jota gelditu: quedarse perplejo (pegado)

2t0

Page 211: bakarka 1 (2008)

OHARRAK

O BAIETZ, EZETZ

1. Para subordinar bai y ez se emplean baietz (que sí) y ezetz(que no):

-Zer esan du Gorkak? -¿Qué ha dicho Gorka?-Baietz. -Que sí.

-Zer erantzuten duzu? -¿Qué respondes?-Ezetz. -Que no.

-Eguraldi ona al dago? -¿Hace buen tiempo?-Baietz uste dut. -Creo que sí.

Ezetz erantzun du, ez duela nahi.A contestado que no, que no lo quiere.

Baietz esan diot, lasai etortzeko.Le he dicho que sí, que venga tranquilo.

2. Pueden significar también a que sí y a que no, en cuyo caso laforma verbal es un participio.

-Baietz erori! -¡A que (sí) se cae!-Ezetz! *¡A que no!

-Ezetz igarri (zer den)! -¡A que no adivinas (qué es)l*Baietz! -iA que sí!

211

Page 212: bakarka 1 (2008)

O La partícula ERE

1.-La partícula ere significa también. Se coloca siempre detrásdelelemento afirmado.

Josune ere goizean etorri da.Tambíén Josune ha venido por la mañana.

Josune goizean ere etorrida.Josune ha venido también por la mañana.

Ere en frase negativa significa tampoco.

Josune ere ez da etorri.Tampoco ha venido Josune.

Goizean ere ez da etorri.Tampoco ha venido par la mañana.

2.-ERE BAI, ERE EZ

En oraciones coordinadas al suprimirse el elemento repetidose emplean ere bai y ere ez.

Mikeletorri da. eta Miren ere bai.Mikelha venido, y Miren también.

Mikel ez da etorri, eta Miren ere ez.Mikelno ha venido, y Miren tampoco.

3¡BAITA (...) ERE, EZTA (...) ERE

En tales oraciones bai o ez y eta pueden aparecer fundidosen una sola palabra: baita, ezta. El elemento afirmado o negadose coloca entre ambos componentes:

Andoni etorri da; baita Miren ere.Andoni ez da etorri; ezta Miren ere.

Si en una respuesta se omite este elemento (el afirmado onegado), se utiliza simplemente baita ere o ezta ere.

- Mikel etorri da? - ¿Ha venido Mikel?- Bai. - Si.- Eta Miren? - ¿Y Miren?- Baita ere. - También.

- Mikel etorri da? - ¿Ha venido Mikel?-Ez. - No.-EtaMiren? -¿YMiren?- Ezta ere. - Tampoco.

212

Page 213: bakarka 1 (2008)

4.- Otros valores de ERE

Esta partícula se utiliza también en otras muchas expresiones:batez ere (sobre todo), hala ere (sin embargo), izan ere (efectiva-mente), inola ere ez (de ninguna manera), elc.

lE t raOuce las s iguientes f rases ut i l izando los elementos indicados alcomienzo de cada ejercicio.

a) ERE (EZ)

1.- Yo también soy joven. 2.- Tú también eres pequeño. 3.- Hoy tam-bién hemos ido a trabajar. 4.- También lñaki ha estado en Tolosa.5.- lñaki , ha estado también en Tolosa. 6.- También el n iño quiereagua.7.- El niño, tampoco quiere agua.

b) ERE BAr / ERE EZ

1.-Yo soy de Vitoria, y mi amigo también. 2.-Aitor es feo, y tú también.3.- Aitor t iene coche y tú también. 4.- Ha subido el pan, y también lagasolina. 5.- He leído este l ibro, y ése también. 6.-Arantxa se ha ido, yKoldo también. 7.-Yo suelo fumar (erre) tabaco negro, y tu hermanatambién. B.- Hemos ido a la playa, y también al monte. 9.- He perdidoel dinero y también las l laves. 10.- Tienes la cara sucia y las manostambién.

1 1 .- Yo no soy de Vitoria y mi amigo tampoco. 12.- Aitor no es feo y tútampoco. 13.- Aitor no t iene coche y tú tampoco. 14.- No ha subido elpan; la gasolina tampoco. 15.- No he leído este l ibro; tampoco ése. 16.-Arantxa no se ha ido y Koldo tampoco. 17.- Yo no fumo (erre) y tu her-mana tampoco. 18.-No hemos ido a la playa y tampoco al monte. 19.-No he perdido el dinero ni las l laves. 20.- No te has l impiado la cara nilas manos.

c) BAITA... ERE / EZTA... ERE

1.- Josu vive aquí; también lñigo. 2.- Han estado en mi casa; tambiénen la tuya. 3.- He comprado pan; también leche. 4.- Eso lo han dicholos chicos; y las chicas también. 5.- Yo suelo levantarme temprano; tútambién. 6.-Yo leo poco; tú también. 7.-El tío está enfadado; la tía tam-bién. B.-Le he hablado a tu compañero; también a tu hermano. 9.-Hemos venido por la tarde; a la mañana también.

213

Page 214: bakarka 1 (2008)

10.- Josu no vive aquí; lñigo tampoco. 11.- No han estado en mi casa;en la tuya tampoco. 12.-No he comprado pan; tampoco leche. 13.- Esono lo han dicho los chicos; tampoco las chicas. 14.-yo no me levantotemprano; tú tampoco. 15.-Yo no leo nada; tú tampoco. 16.- El t ío noestá enfadado; la tía tampoco. 17.- No le he hablado a tu compañero;ni a tu hermano. 18.- No hemos venido por la tarde; tampoco por lamañana.

d) BA|TA ERE / EZTA ERE

1.- ¿Tienes tabaco? -Sí. -¿Y fuego? -También.2.- ¿Habéis comprado el pescado? -Sí. -¿Y los huevos? -También.3.- ¿Se lo has dicho a éste? -Sí. -¿Y a ése? -También.4.- ¿Esto es de Edurne? -Sí. -¿Y aquello? -También.5.- Aquí no hay nadie. ¿Ahí? -Tampoco.6.- ¿Has traído tus cosas? -No. -¿Y las de Mikel? -Tampoco.7.- ¿Esto es vuestro? -No. -¿Y eso? -Tampoco.

2t4

Page 215: bakarka 1 (2008)

. ZER . NORI - NORK

Zer erosi dio amak alabari?Nork erosi dio gona alabari?Nori erosi dio gona amak?

Zer eman dio izebak ilobari?Nork eman dio goxokia i lobari?Nori eman dio goxokia izebak?

Zer kendu dio mutikoak haurrari?Nork kendu dio baloia haunari?Nori kendu dio baloia mutikoak?

- Zer puskatu dio katuak andreari? - Nork konpondu dio gurpila Anttoni? - Nori erakusten dio argazkia Patxik?

- Gazteak irabazi dio zaharrari? - Mutilak agure honi begiratzen dio?

Zer saldu dio baserrilarrak Lurdesi?Nork saldu dizkio saganak Lurdesi?Nori ordaindu dio Lurdesek?

Page 216: bakarka 1 (2008)

GOGORA EZAZU

O IÑAKIREN OPARIA

uff;

w

ffi,d¡q

ffifn tT ¿\'+ e" 'rCil ,* |, \ \w f7", ) t ' ' : ' \

dW l l H{t , } )

Yffi,Í

&ffifi.fts

10

M $$**'

Page 217: bakarka 1 (2008)

IKASGAIA

NOREKIN ETORRI KOZARA?

Page 218: bakarka 1 (2008)
Page 219: bakarka 1 (2008)

NOREKIN ETORRI KO ZARA?

O El caso sociativo: NOREKIN

Al caso sociativo le corresponde el sufijo -ekin. Expresa unaidea de compañía y en ese sentido equivale a la preposiciónespañola con. Los interrogativos son norekin (con quién), zeine-kin (con cuál) yzerekin (con qué).

Su forma varía según el lexema al que se aplique. Como elresto de los casos vistos hasta ahora lo estudiaremos sólo en sin-gular.

1. Nombres propios

Si el nombre propio termina en consonante se añade simple-mente -ekin:

Mikelekin ibili naiz. He andado con Mikel.lzaskunekin bazkaltzen dut. Suelo comer con lzaskun.

Si el nombre propio termina en vocal, se intercala una -r-:-rekin.

Koldorekin sartu da. Ha entrado con Koldo.ldoiarekin ikusi dugu. Le hemos visto con ldoia.

2. Nombres comunes

Aplicado a nombres comunes, al llevar determinante, se con-vierte en -arekin.

Emakumearekin etorri da. Ha venido con la mujer.Agurearekin hitz egin du. Ha hablado con elanciano.Lagunarekin joan da. Se ha marchado con el amigo.Alabarekin agertu da. Ha aparecido con la hija.

3. Demostrativos

Los tres demostrativos ofrecen las siguientes formas:hau -t honekin con esto, este, estahori + horrekin coneso, ese, esahura + harekin con aquello, aquel, aquella

Ejemplos:

Nahikoa dut honekin. Con esto tengo suficiente.Aspertua nago horrekin. Estoy aburrido de eso.Gizon harekin gelditu da. Se ha quedado con aquel hombre.

219

Page 220: bakarka 1 (2008)

4. Pronombres personales

Los pronombres personales se transforman así:

ni -t nirekin conmigozu t zurekin contigogu + gurekin con nosotroszuek -> zuekin con vosotros

Ejemplos:

lzeba nirekin jailsi da. La tía ha bajado conmigo.Zurekin hitz egin behar dut. Tengo que hablar contigo.Ez du gurekin ezer jakin nahi, No quiere saber nada con nosotros.Pozik ibili naiz zuekin. He andado contento can vosotros.

Resumiendo:

NOREKIN?

Nombres

Propioscons,: .ekin

vocal -rekin

Comunes -arekin

DemostrativosP. personales

honekin

horrekin

harekin

nirekinzurekingurekinzuekin

220

Page 221: bakarka 1 (2008)

ARI KETAKE'TR€¡CIS5

El ttzutpena

E R"rponde a las siguientes preguntas incluyendo en tu respuesta el ele-mento entre paréntesis:

1.- Norekin etorri da lmanol? (Koldo) 2.- Norekin joan da Lupe? (lzaskun).3.- Norekin afaldu du Anttonek? (Marisa/ 4.- Norekin hitz egin du Josu-nek? (Aitor/ 5.- Norekin ibiltzen da Ines? (bere laguna).6.- Norekin geldi-tu da gizona? (andrea). 7.- Norekin sartu da ama? (semea). B.- Norekin arida alaba hizketan (aita).9.- Norekin dago ikaslea? (irakasleal. 10.- Nore-kin bizida Kepa? (osaba).

E n".ponde cambiando las personas, como sifuera un diálogo:

1.- Norekin zabiltza? (hau).2.- Norekin zoazhondartzara? (hori).3.- Nore-kin zaude haserre? (hura).4.- Norekin zaloz bazkaltzera? (lagun hau). 5.-Norekin arizara lanean? (neska horf. 6.-Norekin egon nahi duzue? (andrehura).7.- Norekin zoazle partidua ikustera? (mutil gazte hori). B.- Norekinikusi duzue Alizia? (hango gizon hura).

1.- Esa chica ha venido conmigo. 2.- Ese hombre quiere hablar con voso-tros. 3.- Aquel chico suele andar con nosotros. 4.- Ese joven ha entradocontigo. 5.- No estoy contento con vosotros. 6.- El jefe está enfadado con-migo. 7.- ¿Con quién has comido hoy? 8.- He comido con esa mujer. 9.-¿Con quién has andado el sábado. 10.- He andado con ese chico de ahí.1 1.- Esa señora ha salido de la t ienda con su hi jo.

O OHARRA

El empleo del caso sociativo no siempre coincide con la preposicióncastellana con. Cuando se trata de un ¡nstrumento o medio con que serealiza una acción en euskera resulta más correcto el uso del caso ins-trumental (pá9. 153).

Le ha pegado con un palo. Makilaz jo du.Le ha cantestado con genio. Jenioz erantzun dio.Le ha pagado con dinero. Diruz ordaindu dio.Lo ha echado can fuerza. Indarrez bota du.Lo ha atado con cuerdas. Sokaz lotu du.Trabaja con ganas. Gogoz lan egiten du.Escribe con boligrafo. Boligrafoz idazten du.

221

Page 222: bakarka 1 (2008)

. EL PARTICIPIO Y EL NOMBRE VERBAL

La forma perifrástica de los verbos consta de dos elementos:a) un elemento nominal, yb) un auxiliar.

El primer elemento, el nominal, puede ser un participio o un nom-bre verbal.

En el tema 7 decíamos que para formar el pretérito perfecto(acción acabada) se utiliza el participio. En la perífrasis etorri da,egon da y egin du el primer elemento (etorri, egon, egin) es unparticipio.

En el tema 12 indicábamos que para formar el presente habitual(acción inacabada o reiterada) se uti l iza el nombre verbal +-n. En las perífrasis etortzen da, egoten da o egiten du el primercomponente (etortze-, egote-, egite-) implica un nombre verbal.Recuerda que el nombre verbal se obtiene por medio del mortema-te o -tze.

Compara ambas formas en los siguientes ejemplos:

O Participios

etorriaterajoigobetelotueginedanjanlzanemanutzihasihi letc.

O N. verbales

etortzeateratzejotzeigotzebetetzelotzeegiteedatejateizateemateuztehastehiltze

Esta distinción entre el participio y el nombre verbal te ayudará acomprender la teoría que vamos exponiendo a lo largo de estostemas.

222

Page 223: bakarka 1 (2008)

. LA FORMACION DEL FUTURO

El futuro de los verbos se forma añadiendo el sufijo -ko a losparticipios: etorri + etorriko, atera ) aterako, jo + joko, etc. Siel participio termina en *n este sufijo se convierte en -go: egin'>egingo, izan + izango, jan + jango, etc.

Eiemplos:

Gero etorriko naiz. Vendré luego.Arratsaldean eguzkia aterako da. Por la tarde saldrá el sol.Etxera eramango dute gaixoa. Llevarán al enfermo a casa.Bihar hitz egingo dugu. Hablaremas mañana.

Apréndete también los siguientes adverbios y perífrasis tem-porales:

gero: luego berehala: enseguidabihar: mañana datorren astean: la semana que vieneetzi: pasado mañana datorren hilean: el mes que vienefaster: pronto datorren urtean: elaño que viene

E pon en futuro las frases siguientes. No te limites a una transformaciónmecánica; si no entiendes algunas palabras repasa elvocabulario.

1.- Mikel etorri da. 2.- Autobusa aurreko kalean gelditu da. 3.- Amaia dan-lzara joan da adiskide batekin. 4.- Haurra zutik egon da. 5.- Zerbait gertatuda horren etxean. 6.- Gizona bidean ibi l i da. 7.- Alberto berandu ir i tsi da.8.- Haizea goit ik sartzen da. 9.- Orain hasi da pelikula. 10.- Bi lera honetaraez da inor agertu. 11.- Zuek etxera igo zarete. 12.- Ni gutxitan joaten naiztaberna horretara. 13.- Lurrera erori zara. 14.- Oraindik ez gara laneanhasi. 15.- Goiz jaikitzen naiz ohetik.

E Hut lo mismo en este eiercicio.

1.- Osabak trena galdu du. 2.- Ai tak sukaldeko ontziak garbi tu di tu.3.- Semeak dirua eskatu du. 4.- Realak part idua irabazi du. 5.- Amaiakargia piztu du. 6.- Lan handia egiten du honek. 7.- l tsu horrek ez du ezerikusten. 8.- Ahizpa zaharrenak txikia jazten du. 9.- Zuk berehala asmatuduzu hori. 10.- Andoniren mahaian utzi ditut paperak. 11.- Zuek atea joduzue. 12.- Nik euritako berria erosi dut. 13.-Zuk iturr iko ura edan duzu.14.- Guk irratia entzun dugu. 15.-Zure anaiak ikusi ditugu. 16.- Osabareneskutitza irakurri dut. 17.- Arratsaldean lanean jarraitzen duzu.

zz-)

Page 224: bakarka 1 (2008)

El pon también en futuro estas frases .1.- Ni pozik nago zurekin. 2.- Zu itsasora zoaz. 3.- Gu bakarrik gaude. 4.-Zuek mendian zabiltzate. 5.- Zu etxeko balkoian zaude.6.- Mékanikoakautoa konpondu dio Joxeri. 7.- Agureak ume honi begiratu dio. g.- l lobakaldizkariak ekarri dizkio izebari. g.- Jostailu ederra erosi diozu Maiterenalabar i . 10.- Haurrak betaurrekoak puskatu dizkio i rakaslear i . 11.- zuketxea saldu diozu gizon hari. 12.- Argazki polita atera diogu talde horri.13.- Ertzainek bidea erakutsi diote Patxir i . 14.- Katuak esnea edan dioandre zahar honi. 15.- Nik ez diot neska horri ezer eman.

E ltzuloenaTraduce las frases siguientes:

1.- Esa mujer saldrá de casa.2.-La gente vendrá al mediodía.3.-Tu hermano aparecerá el sábado.4.- Bajaremos a la playa.5.- Vendré pronto.6.- Mañana será tarde.7.- Subiremos temprano.8.- La reunión del ayuntamiento acabará a las ocho.9.- El mes que viene iremos a Pamplona.

10.- Los niños por la tarde estarán cansados.1 1.- Estaremos hasta las siete.12.- ¿Cuándo comenzará la película de la tele?13.- ¿A dónde iréis el domingo?14.- Luego estudiaré geografía.15.- Pasado mañana cenaremos iuntos.16.- El mes que viene tendremos vacaciones.17.- Al anochecer cerrarán las tiendas.18.- ¿Dónde compraremos los zapatos?19.- Dejaremos los l ibros en tu mesa.20.- Xabier llevará la leche por la mañana.21.- La semana que viene Gorka comprará coche nuevo.22.- Nosotros hablaremos poco en esa reunión.23.- Hoy comeremos temprano.24: El tío le llevará un regalo al sobrino.25, Tú le traerás el bocadillo a Ricardo.26.- ¿Quién le abrirá la puerta a Ander?27: El año que viene trabajaré con tu hermano.

El puru traducir estas frases tendrás que emptear et pretérito perfecto, el pre-sente habitual y elfuturo.

1.- Joseba ha venido con Miren. 2.- Garbiñe vendrá con su amigo. 3.- Tútrabajas con Ana. 4.- El lunes hablaré con Arrate. 5.- Hoy hemos salidotarde. 6.- Mañana entraremos a las ocho y media. 7.- Este chico sueleandar en moto. 8.- El año que viene Fidel vivirá con nosotros. g.-Tú le hassubido el pescado a esa señora. 10.- Mi amigo quiere hablar contigo. '11.-Este niño conmigo suele estar cal lando y contigo habla mucho. 12.- pasa-do mañana estaremos fuera.

1aÁ

Page 225: bakarka 1 (2008)

. ZERTARAKO DA HORI?

Una forma de hacer oraciones finales es añadir -ko al nombreverbal: etorri + etortzeko (para venir), io + iotzeko (parapegar), egin + egiteko (para hacef, ikusi a ikusteko (para ver),etc.

La pregunta correspondiente es zertarako (para qué).

Ejemplos:

-Zertarako da ogia? -¿Para qué es et pan?-Ogia, jateko da. -Et pan es para comer(lo).-Zeftarako da dirua? -¿Para qué es eldínero?-Dirua, gauzak erosteko da. -Et dinero es para comprar cosas.-Zertarako dira belarriak? -¿Para qué son las oreias?-Belarriak, entzuteko dira. -Las oreias san para oír.

E Contesta a las siguientes preguntas utilizando elverbo entre paréntesis:

1.- Zerlarako da ardoa? (edan). 2.- Zertarako da boligrafoa? (¡datzi). 3.-Zerlarako da eskola? (ikasi). 4.- Zerlarako da egunkaria? (irakurri).5.- Zer-tarako da aulkia? (eseri). 6.- Zerlarako da haragia? (ian). 7.- Zertarako daura? (garbitu). B.- Zertarako da alkandora? (iantzi). 9.- Zertarako da telefo-noa? (hitz egin). 1 O.- Zerlarako da lantegia? (lan egin).

11.- Zertarako dira begiak? (ikusi). 12.- Zerlarako dira eskailerak (igo). 13.-Zerlarako dira giltzak? (atea ireki). 14.- Zertarako dira hankak? (ibili). 15.-Zertarako dira eskuak? (gauzak hartu). 16.- Zertarako dira betaurrekoak?(hobeto ikusi). 17.- Zertarako dira etxeak? (bizi). 18.- Zertarako dira eda-riak? (edan). 19.- Zerlarako dira janariak? (1an). 2O.- Zerlarako dira arro-pak? (jantzi).21.- Zerlarako dira aldizkariak? (irakurri).22.- Zerlarako diradiskoak? (musika entzun).

IElttzutpena

1.- Esta bolsa es para llevar el pan. 2.- Los libros son para leer. 3.- Estequeso es para comerlo al mediodía. 4.- Esas piedras son para hacer unpuente. 5.- Aquellas escaleras son para bajar a la calle. 6.- Antton ha cogi-do la llave para cerrar la puerta. 7.- Ese regalo es para llevar(selo) a laabuela. B.- He comprado estos papeles para escribir una carta. 9.- ¿Paraqué has encendido la televisión? 10.- Para ver el part ido. 11.- Este r incónes para sentarse. 12.- Aquel tren es para ir a Lisboa. 13.- Esa habitaciónes para escuchar música. 14.- Estos zapatos son muy malos para andaren el monte. 15.- Ese dinero es demasiado para comprar un camisa. 16.-Esta luz es para leer en la cama.

225

Page 226: bakarka 1 (2008)

O NOREKIN 'OANGO

ZARA?

m'.oa?

P,_,JO

o..*,\ thñ --\)N I

fr'L f,I \VlEu V)

Ya joateko.

eta eguzkia hartzeko gogoa dut.

9FJflEI

- Bakarrik joangozara ala beste norbaitekin?

- Flosirekin sequr aski.

10

- Beste batean joango naiz.

1.- ¿Me dejas (dejarás) la moto? 2.- ¿Para qué? 3.- Para ir a la playa.4.- Hace un t iempo excelente S.- y tengo ganas de toma elsol. 6.- ¿lrás sola o con algún otro? 7.- Seguramente con Rosi. 8.- Tenía intención de ir a Bi lbao. 9.- pero es iqual.. . 10.- lré enotra ocasión.

Page 227: bakarka 1 (2008)

I RAKURGAIA

Lutxi eta Bernardo anai-arrebak dira. Bernardo da zaharrena:hogeita hiru urte ditu eta Lutxik hemezortzi. Oso maite dute elkareta ongi konpontzen dira. Batek zerbait behar duenean pozikuzten dio besteak.

Uztaila da eta oporretan daude. Gaur astearlea da eta egural-di bikaina dago. Zerua urdin-urdin agertu da goizetik; oraindikhamarrak ez dira eta nahikoa berotzen du eguzkiak. Lutxik hon-dartzara joateko gogoa du. Askotan joaten da hondarlzara;batzuetan Hondarribira eta beste batzuetan Zarautza. Berak ez dumotorik eta anaiari eskatzen dio beti. Gaur ere Bernardoren gela-ra joan da eta honela hitz egin dio:

-Egunon, Bernardo. Motoa utziko aldidazu?-Motoa? Zertaraka nahi duzu, bada?-Hondartzara joateko -erantzun dio Lutxik-. Eguraldi zora-

garria dago eta eguzkia hartzeko gogoa dut.Bernardok norekin joango den jakin nahi du:-Bakarrik joango zara ala beste norbaitekin? *galdetzen

dio.-Rosirekin, segur aski -erantzuten dio Lutxik-. Libre bada-

go, behintzat, eta gogoa baldin badu...Rosi Lutxiren adiskidea da, lnstitutuko laguna, eta elkarrekin

ibiltzen dira askotan.Bernardok baietz erantzun dio, lasai hartzeko motoa. Berak

Bilbora joateko asmoa zuen baina beste egun batean joangoomen da.

O GALDERAK1.-Zer dira Lutxi eta Bernardo?2.-ZenbaI urte ditu zaharrenak?3.-Zer moduz konpontzen dira anai-arrebak?4.- Gaur asteazkena al da?5.- Nolako eguraldia dago gaur?6.-Ze ordu da orain?7.- Nora joateko gogoa du Lutxik?B.- Lutxik, ba al du motorik?9.- Norieskatzen dio motoa?

1].-Zerlarako nahi du Lutxik motoa?11.-Zer jakin nahi du Bernardok?12.- Lutxi, bakarrik joango al da hondarlzara?13.- Nor da Rosi?14.- Zer erantzun dio Bernardok Lutxir i?15.- Nora joateko asmoa zuen Bernardok?16.- Noiz joango da Bernardo Bilbora?

anai-arrebak: hermanos (hermano y hermana); oso maite dute elkar: se quieren mucho;uztaif : jul io; berotzen du: cal ienta; zoragarri : maravi l loso; jakin nahi du: quiere saber; l ibrebadago: si está l ibre; gogoa baldin badu: si t iene ganas; lasai: tranquilamente; asmoa zuen:tenia intención

221

Page 228: bakarka 1 (2008)

. JATEKO GOGOA

La terminación -t(z)eko además de subordinar oracionesimperativas (pág. 176) y hacer oraciones finales (pá9. 226), sirvepara dar al verbo una función de modificador indirecto, en cuyocaso viene colocado antes del núcleo, a su izquierda.

Ejemplos:

Jateko gogoa ganas de comerEguzkia hartzeko gogoa ganas de tomar el solBilbora joateko asmoa intención de ir a Bilbaoldazteko makina maquina de escribirArgazkiak ateratzeko makina máquina de sacar fotosBazkaltzeko ordua (la) hora de comer

O NAHI BADU, EGINGO DU

Hemos dicho que el morfema ba- (pá9. 58) tiene un carácterafirmativo similar al del ya español:

Banoa! i(Ya)voy!Badator autobusa! ¡Ya viene el autobús!Nik ez dut, baina horrek badu. Yo no tengo pero ése sí tiene.

Otro valor del ba- es el condicional, como podrás ver en lossiguientes ejemplos:

Nahi badu, egingo du. Si quiere, lo hará.Libre badago, agertuko da. Si está libre, aparecerá.Gogoa badu, jango du. Si tiene ganas, comerá.Dirua badul, erosiko dut. Si tengo dineró, lo compraré.Zerbait behar baduzu, eskatu ezazu. Si necesitas algo, pidelo.

Este carácter condicional de la partícula ba- resulta más evi-dente siva precedido por baldin, sin que el sentido cambie enabsoluto.

Nahi baldin badu, egingo du.Libre baldin badago, agertuko da.Gogoa baldin badu, jango du.Dirua baldin badut, erosiko dut.Zerbait behar baldin baduzu, eskatu ezazu.

SUPONEMOS QUE CONOCES EL CUENTO DE "CAPERUCITA ROJA".AHORA LO TIENES QUE APRENDER A CONTAR EN EUSKERA.LO TIENES EN LA PAGINA SIGUIENTE.

228

Page 229: bakarka 1 (2008)

I RAKURGAIA

TXANO GORRITXO

Etxe batean Txano Gorritxo eta bere ama bizi dira. Egunbatean honela esaten dio amak Txano Gorritxori:

-Txano Gorritxo, gaur amonaren urtebetetzea da etaopari batzuk eraman behar dizkiozu. Otarre honetan arrau-tzak, sagarrak ela pastel gozo bat sartu ditut. Zuzen-zuzenjoan behar duzu, bidean gelditu gabe.

-Ongi da, ama. Horrela egingo dut -erantzuten dioTxano Gorritxok. Eta etxetik ateratzen da

Bidean lore batzuk ikusten ditu eta honela pentsatzendu: "Lore hauek oso oolitak dira. Hartuko ditut eta amonarieramango dizkiot. Poz handia hartuko du". Eta loreak biltzenhasten da.

Loreak biltzen ari denean otsoa agertzen da. Otsoa osogaiztoa da eta honela galdetzen dio Txano Gorritxori:

-Nora zaaz, Txano Gorritxo?-Amonaren etxera -erantzuten dio honek.-Bai? Eta non bizi da amona?-Hantxe. Etxe txiki hartan.-Oso ondo -esaten du oisoak. Eta basoan sartzen da.Otsoa korrika hasien da eta amonaren etxera iristen da.

Amona ohean dago. Otsoak atea jotzen du eta amonakhonela galdetzen du barrutik:

-Nor da?-Txano Gorritxo naiz -erantzulen du otsoak.-lreki atea eta sartu -esaten dio amonak.Otsoak atea irekitzen du, barrura sartzen da eta amona

gaixoa jaten du. Ondoren amonaren arropak jazten ditu etaohean sartzen da.

Gero Txano Gorritxo iristen da eta atea jotzen du.-Nor da? -galdetzen du otsoak ohetik.-Txano Gorritxo naiz.*lreki atea ela sartu -esaten dio otsoak.Txano Gorritxo barrura sartzen da. Otsoa ikusten du eta

amona dela uste du. Orduan honela hitz egiten dio:-Amona, oso begi handiak dituzu!*Zu hobeto ikusteko! -esaten dio otsoak.-Amona, oso belarri handiak dituzu!-Zuri hobeto entzuteko!*Amona oso hortz handiak dituzu!-Zu hobeto jateko!!! *esalen dio olsoak.

229

Page 230: bakarka 1 (2008)

Orduan salto batean ohetik jaikitzen da eta Txano Gorri-txo jaten du.

Otsoa amonaren etxetik ateratzen da eta basora doaberriz.

Basoan ehiztari bat dabil eta otsoa ikusten dueneanpum! pum! bi tiro botatzen dizkio. Otsoa lurrera erortzen dahi la.

Ehiztariak otsoaren tripa irekitzen du labanaz eta TxanoGorritxo ela amona kanpora ateratzen dira bizirik eta pozik.

otarre: cesto, gozo: r ico, dulce; otso: lobo; gaizto: malo, malvado; baso: bosque; korr ika has-ten da: empieza a correr; gaixoa: pobre(ci l la); salto batean: de un salto; ehiztari : cazador; laba-na: cuchi l lo

230

Page 231: bakarka 1 (2008)

O NOREKIN JOANGO ZARA?

{rffi

WJilt\ ffiH f,,tr

E1

10

Page 232: bakarka 1 (2008)
Page 233: bakarka 1 (2008)

,V\O RFO' I NTAX I Z KO tAB U RPE NAREÍU,!\EN DE M0RF05 I NTAXI t

Page 234: bakarka 1 (2008)
Page 235: bakarka 1 (2008)

=ñE

c=cCÚ(ü(g

(g=

=E

EEE( l )oc.)

c-c-c

d:

CÚ(EÑ

(ú (ú (ú-c-cc

dY

(Ü(ÚCÚ

(l)( I ) (D

I

(ÚCü(6(D(D(D

--c -c -c

a9dlÉ.u.l

o

fvoJ

olrla

o{

zov

zvt¡¡Ao

uj -o a -o-

-c:S@=or'-9=(ú(ú(g(úcú

-c -c -c c -c. -c

-cYYYX.o9.(D'=9

oooooo-c -c -c -c -c -c

cYY:=(Do)<Do)

==c=cc(ú(ú0(Ú00

ccc-c-c.-c

(to

FÉ.FU'o=t¡.|cr

cd-:<

<D (l) <l)

==l

CdY

(Do)<D><xxoG)o

E.g=

S s n=LULULU:

d -:<

NNN(D<Do)JJJ

:<

z. É. z.ooozz.z.

(t,u.lftdr=oz,

(.t)tlJ Cjz-f

c.g

YYY.- i :(ú(ú(g<D(Ú(Ú

f f f===

c=

YYY'-Y(ú(9(so)(Ú(Ú<DO)(D<D(DC)xx><xxxo)c)c)(D(D(D

6 c->o_oÉ.o-

cr=(D:o)

o)( l ) ( I )q)====

c=

-Y=9(Do)o)<Do- o- o- o-==l=

JJJ

z.=

:< LUÉ. Í. É. É.ooooz. z. z. z.

Page 236: bakarka 1 (2008)

<D

- N ( ' )N.Y

oooooó======NNNN¡NN

E:cJE. lJEE

-LUFR dR-tQOgOoOoóoooo

- t \ o)N N

CEEEEO

-LUFR dR*'f=f f f foooooo

:<ccoz. ===á5#

z.o-

ccE

LU

-J

co

z.o(5LU

z.N

ÉÉÉÉÉÉ

g555H55==EEKE

I \ I \NNr -Lrdddddd

zNó(5NIO

gRE3R=

iÉsst*

Eoz. =R$a5+ú

o¡A

¡¡l

o

236

Page 237: bakarka 1 (2008)

A) SINTAXI '

1.-EL SINTAGMA NOMINAL

bi lagunlagunalagun huralagun zahar bat

herriko lagun zahar batanaiaren laoun zahar bat

2.-LA ORACION SIMPLE

O Concordancia

hau dahonek dugizona txikia dagizonak txikiak diragizonak l iburua dugizonak l iburuak ditugizonek l iburua dutegizonek l iburuak dituztegizonak neskari l iburua eman diogizonak neskari l iburuak eman dizkiogizonek neskari l iburua eman diotegizonek neskari l iburuak eman dizkiote

O El elemento clave

KOLDOK LUPERI OGIA EMAN DIO

a) -Nork eman dio ogia Luperi?-Ogia Luperi, Koldok eman dio.

b) -Zer eman dio Koldok Luperi?-Koldok Luperi, ogia eman dio.

c) -Koldok, nori eman dio ogia?-Koldok, Luperi eman dio ogia.

d) -Koldok Luperi eman dio ogia?-Bai, Koldok Luperi eman dio ogia.

e) -Ogia Luperi, lñakik eman dio?-Ez, ogia Luperi ez dio lñakik eman; Koldok eman dio.

f) -Koldok Luperi, arraina eman dio?-Ez, Koldok Luperi ez dio arrainik eman; ogia eman dio.

g) -Koldok, Pil ir ieman dio ogia?-Ez, Koldok ogia ez dio Pil ir i eman; Luperi eman dio.

/Jt

Page 238: bakarka 1 (2008)

3..1A ORACION COMPUESTA

a) Eguraldi ona dago eta kanpora joango gara.b) Gu kanpora joango gara eta zu ere bai.c) Gu kanpora joango gara; baita zu ere.d) Gu ez gara kanpora joango ela zu ere ez.e) Gu ez gara kanpora joango; ezta zu ere.

f) Eguraldi txarra dago baina gu kanpora joango gara.g) Eguraldi txarra dago; gu, hala ere, kanpora joango gara.h) Eguraldi txarra dago; gu, ordea, kanpora joango gara.

i) Nik baietz esan dut eta zuk ezelz.j) Eguraldi ona dagoela uste dut.k) Nolako eguraldia dagoen galdetu du amak.l) Kanpora joateko esan du aitak.

ll) Autobusa hartzera noa, Donostiara joateko.m) Hori, Donostiara joateko bidea da.

n) Kanpora joango gara, eguraldi ona dago eta.ñ) Kanpora joango gara, eguraldi ona baitago.o) Kanpora, eguraldi ona dagoelako joan gara.

p) Eguraldi ona dagoenean kanpora joaten gara.q) Eguraldi ona egiten (baldin) badu kanpora joango gara.

238

Page 239: bakarka 1 (2008)

ERANTZUNAK

'OTUCIONARIO

Page 240: bakarka 1 (2008)
Page 241: bakarka 1 (2008)

2

1 1.- Liburua. Liburu txikia. Liburu txiki hau.2.- Neska. Neska hori. Neska gazte hori.3.- Muti la. Muti l hau. Muti l i tsusi hau.4.- Gizona. Gizon zaharra. Gizon zahar hura.5.- Etxea. Etxe hau. Etxe berri hau.6.- Herri bat. Herri pol i ta. Herri pol i t hori .7.- Gauza bat. Gauza handi bat. Gauza handi nura.8.- Bide bat. Bide luze bat. Bide luze hau.9.- Auto bat. Auto berri bat. Auto berri hori.

2 1.- Herr i hau, l run da.2.- Ez, lrun ez da txikia; lrun handia da.3.- lrun da handia.4.- Herri txiki hori Hondarribia da.5.- Hondarribia, herr¡ txiki baina pol i ta da.6.- Beste herr i hura Hendaia da.7.- Hendaia, beste herr i hura da.B.- Ez Hendaia ez da i tsusia; Hendaia ere oso pol¡ta da9.- Mendi hura, Jaizkibel da.

10.- Ez, Jaizkibel ez da mendi handia.11.- Jaizkibel da mendi txikia.12.- Neska hau Begoña da.13.- Muti l hori Mikel da.14.- Neska hau Begoña da.15.- Muti l hori da Mikel.16.- Begoña neska gaztea da.17.- Ez, Mikel ez da muti l handia; Mikel muti l txikia da.'18.- Mikel da muti l txik¡a.

ITZULPENA

a) - Zer da hau?- Hau? Herri bat.- Herri hau handia da?- Ez, herri txikia da, baina oso polita.

b) - Nor zarazu? lzaskunzara?- Ez, Ez naiz lzaskun- Ni Begoña naiz. lzaskun hura da.

3

1 1.- Hauek emakumeak dira. 2.- Horiek gizonak dira. 3.- Haiek etxeak dira. 4.- Bai, esku hauekgarbiak dira. 5.- Bai, muti l horiek lagunak dira. 6.- Bai, haiek mendi handiak d¡a.7.- Ez, hauekez dira begi txikiak; hauek begi handiak dira (Ez, hauek ez dira begi txikiak, begi handiak bai-zik). B.- Ez, neska-muti l horiek ez dira zaharrak; neska muti l horiek gazteak dira. 9.- Ez, haiek

241

Page 242: bakarka 1 (2008)

ez dira bi muti l ; haiek hiru neska dira. 10.- Etxe hauek handiak dira. 1.1 .- Beste haiek txikiakdira. 12.- Hau, l iburu zaharra da. 13.- Beste hau berria da. 14.- Hura da emakume zaharra. 15.-Hauek dira haurrak.

1.- Hauek eskolak d¡a.2.- Horiek lantegiak dira. 3.- Haiek baserriak dira.

4.- Hauek esku garbiak dira. 5.- Horiek etxe ederrak dira. 6.- Haiek gizon handiak dira. 7.- Bes-teak g¡zon txikiak dira. B.- Hauek baserri tarrak dira baina beste horiek ikasleak dira.

9.- Liburu hauek i tsusiak dira. 10.- Mut¡ l horiek gazteak dira. 11.- l turr i horiek zikinak dira. 12.-Ontzi hauek garb¡ak dira. 13.- Herri hauek ederrak dira. 14.- Beste horiek ere pol i tak dira. 15.-Jende hauek oso onak dira. 16.- Bide horiek luzeak dira. 17.- Emakume haiek zaharrak dira.

1.- Etxe hauek ederrak dia.2.- Hau aita da.3.- Beste hori semea da eta hura ama.4.- Neskahaiek eibartarrak dira. 5.- Guraso hauek onak dira. 6.- Herri horiek ez dira l tsusiak. 7.- Neskahauek ikasleak dira. B.- Gizon haiek baserr¡tarrak dira.9.- Kale horiek oso zikinak dira. 10.-Haur horiek garbiak dira. 11.- Jon eta Edurne oso langi leak d¡a. 12.- Koro eta Alberto lagunhandiak dira. 13.- Harri horiek ez dira handiak, txikiak baizik. 14.- l turr i bat. 15.- Bi lantegi. 16.-Hiru baserri . 17.- Lau ate eta bi mahai.

ITZULPENA

1.- Gu muti lak gara.2.- Zuek neskak zarele. 3.- Gu ez gara zaharrak. 4.- Zuek gazteak zarete.5.- Gu ez gara gipuzkoarrak, nafarrak baizik. 6.- Zuek hiru neska zarete eta gu hiru muti l . 7.-Lagun handiak gara. 8.- Zu eta Andoni anaiak zarete. 9.- Zuek ikasleak (al) zarete? -Bai, ikasle-ak eta langi leak gara.

IRAKURGAIA

1.- Bi gazte hauek Koro eta Alberto dta.2.- Ez, Koro ela Alberto ez diazaharrak; Koro etaAlberto gazteak dira. 3.- Koro eta Alberto langi leak dira. 4.- Koro del ineantea da. 5.- Albertomekanikoa da.6.- Parisa joan dira. 7.-Luzeaizanda bidea.8.- 0rain Parisen dira. 9.- Hura Eif-fel dorrea da. 10.- Eif fel dorrea hura da. 11.- Eif fel dorrea oso luzea da. 12.- Eif fel dorrea daoso luzea. 13.- Paris hir i handi eta ederra da. 14.- Paris da handia eta ederra. 15.- Bi neskadira kalean. 16.- Bi neskak, kalean d'ra. 17.- Euskaraz ari dira neskak. 18.- Neskak, euskaldu-nak dira. 19.- Neska bat tolosarra da. 20.- Bestea, e¡bartarra da.21 .- Koro eta Alberto donost¡a-rrak dira. 22.- Gipuzkoatrak dira denak. 23.- Suerte handia izan da.24.- Benetan txikia da mun-dua. 25.- Mundua da benetan txtkla.

4

1.- Ez, Alfontsok ez du i le asko; Alfontsok i le gutxi du. 2.- Alfontsok du i le gutxi. 3.- Indar handiadu Fel ipek. 4.- Fel ipek du indar handia. 5.- Indar handia du Fel ipek. 6.- Jenio txarra du lmano-lek. 7.- lmanolek du jenio txarra. 8.- Jenio txarra du lmanolek. 9.- Bai, andreak badu teleb¡sta.1o.-Andreak du telebista. 11.- Alaba du ai tak. 12.- Ez, ez du amak alaba; ai tak du alaba. 13.-Ez, aitak ez du semea; aitak alaba du. 14.- Amak, ogia du. 15.- Ez, amak ez du ardorik; amakogia du. 16.- Ez, i tsasoak ez du ur gutxi; ¡ tsasoak ur asko du. 17.- Handia da ¡tsasoa. 18.- l tsa-soak du ura. 19.- Lurrak du belarra. 20.- Ez, lurrak ez du urik; lurrak belarra du. 21 .- Diru askodute aberatsek.22.- Ez, ez dute pobreek diru asko; aberatsek dute diru asko. 23.- Diru gutxidute probeek. 24.- Neskek, papera dute. 25.- Ez, neskek ez dute l iburua, neskek papera dute.26.- Jai dute ikasleek. 27.- lkasleek dute jai. 28.- lrakasleek, bi lera dute. 29.- Ez, brlera ez duteikasleek; bi lera, i rakasleek dute.30.- Mut i l honek i r rat ia du.31.- Ez, mut i l honek ez du telebista;muti l honek irrat ia du. 32.- Neska hark egunkaria du. 33.- Ez, egunkaria ez du muti l honek;egunkaria neska hark du.

1/t 1

Page 243: bakarka 1 (2008)

1.- Gizona txikia da; gizonak egunkaria du.2.- Emakumeak haurra du; emakumea oso gazteada. 3.- l tsasoa handia da; i tsasoak ur asko du. 4.- Ni gizona naiz; nik etxe txikia dut. 5.- Zukaurpegi garbia duzu; zu neska zaa.6.- Guk bi lera dugu; gu lagunak [email protected] Kaleak luzeakdira; kaleek ez dute argir ik. B.- Mendiak handiak dira; mendrek belarra dute. 9.- Gazteek indarradute; gazteak langi leak dira. 10.- ldoiak irrat ia du; ldoiak anaia txikia du. 11.- Mikel ona da;Mikelek l iburua du.

1.- Ardo hau txarra da; ardo honek ura du. 2.- Neska horrek aurpegi pol i ta du; neska hori gaz-tea da. 3.- Haur hura txikia da; haur hark papera du.

ITZULPENA

IRAKURGAIA

(Puede ser que el orden de tu respuesta no sea precisamente el m¡smo y que, sin embargo,también esté bien. Fíjate espec¡almente en Ia mortobgía).

1.- Mut i lak l iburua du. 2.- Emakumeak egunkar ia du. 3.- ldoiak seme tx ik ia du.4.- l turr iak ez duur ik. 5.- Honek ogi handia du.6.- Horrek i r rat ia du.7.-Hark etxe ederra du. 8.- Gizon honek hordu lanteg¡a. 9.- Gazte horrek aurpegi txarra du. 10.- Mendi hark belar gutxi du. 11.- Kale honekez du argir ik. 12.- Etxe horrek ez du telebistarik. 13.- Jaun horiek diru asko dute. 14.- Herrihaiek ez dute biderik.

1.- Langileek bi lera dute.2.- Haurrek gaw ez dute eskolarik. 3.- Gure lagunek ardo ona dute.4.- Nik papera dut. 5.- Zuk jenio txarra duzu.6.- Mahaia z ik ina dugu. 7.-Zuekjai duzue.8.- Horduzu toki ona. 9.- Bide luze(a) baina pol i ta duzue.

1.- Ba (al) duzu dirur ik? -Ez, ez dut dirur ik. 2.- Ba al duzu zigarror ik? -Bai , badut. 3.- Ba alduzue ogir ik? -Guk ez, baina horiek bai. 4.- Nork du bol igrafo bat? -Nik. 5.- Nork du egunkaria?-Honek. 6.- Zer duzu hor? -Hemen? Paoer bat.

1.- Pel lo eta Paskual dira lagun zaharrak. 2.- Pel lo eta Paskual, lagun zaharrak dira. 3.- Pel lohandia da (eta indarra du). 4.- Ez, Paskual ez da handia; Paskual txik¡a da. 5.- Ez, Pel lok ez dui le asko buruan; i le gutxi du. 6-- l le luzea du Paskualek. 7.- Ez, Paskual ez da gizon serioa,nahiko lotsagabea da.8.- Erre nahi du Paskualek.9.- Ez, Paskualek ez du tabakorik. 10.- Hordute tabakoa. 11.- Pel lok du dirua. 12.- Pel lok ematen dro dirua Paskuali . 13.- Pel lok Paskuali ,d¡rua ematen dio. 14.- Jenio txarra du Pellok. 15.- Paskual, estankora joan da. 16.- Bi minutupasa dira. 17.- Gure gizona (Paskual) da hor berr iz. 18.- Sua nahi du Paskualek orain. 19.-(Benetan) aurpegi gogorra du Paskualek.

5

1.- Neskek egunkar ia dute. 2.- Neskak egunkar iak di tu. 3.- Neskek egunkar iak d¡tuzte. 4.-Hauek etxea dute. 5.- Honek etxeak ditu. 6.- Hauek etxeak dituzte. 7.- Horiek anaia dute. B.-Horrek anaiak di tu.9.- Hor iek anaiak di tuzte. 10.- Haiek l iburua dute. 11.- Hark l iburuak di tu.12.- Haiek l iburuak di tuzte. 13.- Nik paperak di tut . 14.- Zukzapala z ik inak di tuzu. .15.- Guk bol i -grafoak ditugu. 16.- Baserriak leiho txikiak ditu. 17.- Etxe horrek ate zabalak ditu.

1.- Honek aldizkariak ditu. 2.- Horrek l iburuak ditu. 3.- Hark hogei pezeta ditu.4.- Andre honekbi seme (bi seme-alaba) ditu. 5.- Etxe horrek bost gela ditu. 6.- Maha¡ hark h¡ru hanka ditu. 7.-Nik belarr i tx¡kiak ditut. B.- Zuk zapata beltzak dituzu. 9.- Guk betaurrekoak ditugu. 10.- Zueklagun onak di tuzue. 11.- Bideak harr iak di tu. 12.- Zahar honek hortz gutxi d i tu. 13.- Mirenekezpain handiak ditu. 14.- lrakasleak hogeita hamabost ikasle ditu. 15.- Emakume horrek hiruro-gei urte d¡tu.1.- Ni . . . naiz.2.- Ni neska (mut i la, emakumea, ikaslea.. . ) naiz.3.- . . . ur te d¡tut . 4.- Esku batekbost behatz ditu. 5.- Orduak hirurogei minutu ditu. 6.- Egunak hogeita lau ordu ditu. 7.- Hi labe-teak hogeita hamar egun ditu. B.- Urteak hamabi hi labete ditu. 9.- Urteak hirurehun ela hiruro-geita bost egun d¡tu.

z+ - l

Page 244: bakarka 1 (2008)

10

a) hamalau. b) hogeita zazpi. c) hogeita hamaika. d) berrogeita bi. e) berrogeita hamaika. f)berrogeita zazpi. g) hirurogeita hiru. h) hirurogeita hamabi. i ) laurogeita zortzi. j ) laurogeitahemeretzi. k) ehun eta hiru. l) benehun eta hogeita bi. l l ) hirurehun eta sei. m) laurehun etahamairu. n) bostehun eta hogeita hamabost. ñ) seiehun eta laurogeita hamahiru. o) zazpiehuneta berrogeita bi. p) zortziehun eta berrogeita hamaika. q) bederatziehun eta lau. r) mila bede-ratziehun eta laurogeita hamasei.

1.- Bi eta bi lau dira. 2.- Zazpi eta hiru hamar dira. 3.- Hamar eta bederatzi hemeretzi dira.4.-Hemezortzi eta bost hogeita hiru dira. 5.- Hogeita bost eta zortz¡, hoge¡ta hamahiru dira. 6.-Hogeita hamar eta hamabost, berrogeita bost dira. 7.- Hirurogei eta berrogei ehun dira. B.-Hirurogeita hamar eta berrogeita hamar, ehun eta hoge¡ dira. 9.- Berrehun eta hirurehun, bos-tehun dira. 10.- Seiehun eta laurehun, mila dira.

1.- Nik. . . nahi d( i t )ut .2.- Guk.. . behar d( i t )ugu.3.- Bol igrafoak . . . pezeta bal io du. 4.-Zigarropaketeak .. . pezeta bal io du. 5.- Ez, nik ez dut urik nahi, nik ardoa (kafea...) nahi dut.

1- Nik auto txikia nahi dut.2.- Zuk aldizkari horiek nahi dituzu. 3.- Astoak belarra nahi du. 4.-Guk zigarroak nahi ditugu. 5.- Zuek ez duzue l iburu hori nahi, hura nahi duzue. 6.- lkasleekoporrak nahi dituzte.

1.- Nik betaurrekoak behar ditut. 2.- Zuk ez duzu dirurik behar. 3.- Lurrak ura behar du. 4.- Guketxe berria behar dugu. 5.- Zuek gela zabala behar duzue. 6.- Haurrek papera behar dute.

1.- Aldizkari honek ehun pezeta bal io du. 2.- Erloju batek bost mila pezeta bal io du.3.- Ogiakhogeita hamar pezeta bal io du. 4.- Liburu honek ez du gehiegi bal io. 5.- Etxe honek asko bal iodu eta hark gehiago bal io du. 6.- Ardo honek gutxi bal io du.

1.- Muti l hau txik¡a da. 2.- ldoia oso neska gaztea da. 3.- Nik diru gutxi dut. 4.- Ondo dago(está bien). 5.- Zuk l iburu pol i tak dituzu ( l iburu pol i ta duzu). 6.- Andreek aldizkariak dituzte(andreak aldizkariak ditu). 7.- Nik oporrak nahi ditut. B.- Guk ura behar dugu. 9.- Etxe honekasko bal io du. 10.- Jaun hori oso aberatsa da.

IRAKURGAIA

1.- Kalean Dolores dabil . 2.- Dolores kalean dabil . 3.- Dolores andre zaharra da. 4.- Abrigo bel-tza du. 5.- Besoan, poltso txiki bat du. 6.- Poltsoa, beltza da. 7.- Aurpegian, betaurrekoak ditu.8.- Kalean mut i l bat ikusten du.9.- lzena galdetzen dio. '10.- Mult ikoak, Eneko du izena. 11.-Mutikoa, gazlea da. 12.- Mutikoak, praka motzak ditu. 13.- Doloresek galdetzen ditu urteak.14.- Mutikoak zazpi urte ditu. 15.- Mutikoak goxoki bat du ahoan. 16.- Ez, mutikoak ez dueskuan goxok¡a, mutikoak ahoan du goxokia. 17.- Mutikoak du goxokia. 18.- Ez, mutikoak ezdu eskolarik gaur. 19.- Errege eguna pasa arte ditu oporrak.20.- Triste jartzen da mutikoa.2l.-Berehala bukatzen dira oporrak.

6

1.- Telebista gelan dago. 2.- Baserria mendian dago. 3.- Papera lurrean dago. 4.- Auto horibidean dabil . 5.- l tsasoan dira arrain asko. 6.- Haur txikia eskolan da. 7.- Anaia etxean da. 8.-Neskak ahoan du goxokia. 9.- Aitak buruan du txapela. 10.- El izan da amona. 1 1 .- Tabernan daai tona. 12.- Seme-alabak gela handian dira. 13.- Alkatea, udaletxean da. 14.- Maribelek,eskuan du zigarroa.

1.- Mahai honetan dago ontzia. 2.- l turr i horretan dago ura. 3.- Leiho hartan dira gurasoak.4.-Haurrek, kale horretan dute eskola. 5.- Neska horiek, auzo honetan dute lantegia. 6.- Herri pol i thartan bizi dira lagunak.

1.- Han dago lantegia. 2.- Hor dago zubi berr ia. 3.- Hemen dago el iza zaharra.

1.- Ondarroan dira neska-muti lak. 2.- Eif fel dorrea Parisen dago. 3.- Paris, Frantzian dago. 4.-Londres, Ingalaterran dago. 5.- Lisboa, Portugalen dago. 6.- San Ferminak lruñean dira.

244

Page 245: bakarka 1 (2008)

10

1.- Bi lbotarrak, Bi lbon bizi dira. 2.- Gaste¡ztarrak, Gasteizen bizi dira. 3.- Donostiarrak, Donos-t ian bizi dua.4.- lruindarrak, lruñean bizi dira. 5.- Oñatiarrak, Oñatin bizi dira. 6.- Ondarrutarrak,Ondarroan bizi dira. 7.- Euskaldunak, Euskal Herrian bizi gara. B.- Andaluzak, Andaluzian bizidira. 9.- Madri ldarrak, Madri len bizi dira. 10.- Mexikanoak, Mexikon bizi dira. 11.- Txinoak, Txi-nan bizi dira.

12.-Ez, tx inoakezdiraAfr ikanbiz i ; tx inoakTxinanbiz i d i ra. 13.-Ez,bizkai larrakezdiraNafa-rroan bizi; bizkaitarrak B¡zkaian bizi dira. 14.- Ez, katalanak ez dira Galizian bizi; katalanakKatalunian bizi dka. 15.- Ez, bermeotarrak ez dira Durangon bizi; bermeotarrak Bermeon bizidira. 16.- Ez, i tal iarrak ez dira Espainian bizi; i tal iarrak l tal ian bizi dira.

1.- Etxe eder hartan... bizi da (ni bizi naiz, gu bizi gara...) .2.- Mahai txiki horretan egunkaria(telebista...) dago. 3.- Gizon horrek txapela ( i lea...) du buruan. 4.- Andreak .. . d( i t)u gelan. 5.-Neska-muti lek .. . d( i t)u(z)te hor.

1.- Betaurrekoak.. . -an (hemen, hor. . . ) d i tut .2.-Pol tsa honetan.. . d( i t )ut .3.-Bost behatz di tuteskuan. 4.- . . . l iburu ditut etxean. 5.- . . .-n (hemen, etxe horretan...) bizi naiz.6.- Ez, ni ez naizSantanderren bizi; ni . . .-n bizi naiz.7.- . . .-(a)n (hemen .. .) dugu autoa. B.- Etxean, . . . behard( i t )ugu.9.- . . . -n (hemen . . . ) b iz i gara. 10.- Ez, gu ez gara Baionan biz i ; gu . . . -n biz i gara.

1.- Haurra kalean da(go).2.- Gurasoak etxean dira.3.- Jendea plazan da(go).4.- Egunkar iamahaian dago.5.- Harria (harr i bat) dut zapatan. 6.-Zuk bostehun pezeta dituzu kar|eran.7.-Neska honek paper bat du ahoan. 8.- Gazte horiek lagunak dituzte herr ian. 9.- Emakume harkbi alaba ditu eskola honetan. 10.- Guk kale horretan dugu autoa. 11.- Zuek anaia (anaia bat)duzue Lekeit ion. 12.- Etxe horretan argi gutxi dago. 13.-Gure gurasoek baserria dute Ormaizte-gin. 14.- Plaza honetan jende asko dabil . 15.- Hemen l iburu bat dut, baina etxean gehiago dut(di tut) . 16.- Zuk gauza gehiegi d i tuzu buruan. 17.- Estankoan tabakoa dute. 18.- Bide luzehorretan ez dago i turr ir ik. 19.- Nire auzoan ez dago argir ik.20.- Herri hartan ez dago udaletxe-r ik.21 .- Aldizkari honetan ez daoo irudir ik.

1.- Zu El¡zondon bizi zara? -Ez, ez naiz El izondon bizi, l runen bizi naiz.2.- Alberto San Mart inkalean bizi da. 3.- Etxean mahai handi bat behar dugu. 4.- Gu ez gara auzo honelan bizi, har-tan baizik. 5.- Esku honetan eounkaria dut eta bestean betaurrekoak ditut.

1.- Zer nahi duzu? -Ez dut ezer nahi. 2.- Zer behar duzu? -Ez dut ezer behar. 3.- Zer du hau-rrak? -Haurrak ez du ezer. 4.-Zenbal balio du hark? -Hark ez du ezer balio. 5.- Zu ez zara inor.6.- Hor i ezdaezer.7.- Herr i honetan ezdainorbiz i .

B.- Zer nahi du aitonak? -Ezer e2.9.- Nor da(go) etxean? -Ez da(go) inor. 10.- Nork du zigarrobat? - lnork ez. 11 .- Non dago autoa? - lnon ez. 12.- Zenbat bal io du l iburu honek? -Ezer ez.

¡RAKURGAIA

1.- Fermin nafarra da. 2.- Fermin lruñean bizi da. 3.- Ferminek hoge¡ta hamaika urte ditu. 4.-Lupe eta bere gurasoak lruñean bizi dira. 5.- Aspaldit ik bizi dira lruñean. 6.- Ferminek lantegibatean egiten du lan(a). 7.- Ez, Lupek ez du lantegi batean lan egiten, Lupek eskola bateanegi ten du lan(a).8.- Lupe i rakaslea da.9.- Fermin lanet ik atera da. 10.- Ferminek Luperenetxea aurkitu nahi du. 11.- Luperen etxea aurkitu nahi du. 12.- Ez, ez dabi l jende asko kalean,ez dabil inor. 13.-Tinbrea jo du Ferminek. 14.- Ate batean jo du t inbrea. 15.- Emakume batatera da. 16.- Ez, emakumea ez da zaharra, gaztea da. 17.- Ez, Lupe ez da etxe horretan bizr(baina auzo horretan bizi da). 18.- Ez, ez da urruti bizi (auzo horretan bizi da). 19.- Denda huratxikia da. 20.- Atea ezkerrean dago. 21 .- Handik sartu behar du Ferminek. 22.- Piztua dagoargia. 23.- Ferminek esaten du "mila eskei ' .

TRAKURGATA (t)

.1 .- Kepa Bilbon bizi da. 2.- Aspaldit ik bizi da Bi lbon. 3.- Berrogei urte ditu. 4.- Kepa idazlea da.5.- Kepak, l iburu batzuk idatzi ditu. 6.- Liburu guztiak nobelak izan dira.7.- Orain beste nobelabat ari da idazten. B.- Lan handia du Kepak. 9.- Ez, bere etxean ez da jende asko bizi, bakarrikbizi da. 10.- Goiz osoa pasa du lanean. 11.- Hamabiak arte egin du lana. 12.- Eguerdian utzi du

245

Page 246: bakarka 1 (2008)

lana. 13.- Kalera atera da eguerdian. 14.- Egunkaria eros¡ du kalean. 15.- Emakume bat dagodendan. 16.- Janari batzuk behar ditu Kepak. 17.- Lehenengo ogia eta esnea erosi ditu. 18.-Ogi txikia eros¡ du. 19.- Ez, esnea ez du kajan erosi; boti lan erosi du. 20.- Andreak poltsa bate-an sartu ditu ogia eta esnea. 21 .- Kepari eman d¡o pol lsa. 22.- Ez, haragia ez da txarra; osoona da. 23.- Andreak paper batean bi ldu du txuleta. 24.- Ez, Kepak ez du gaztarik nahi. 25.-Andreak paper batean egin du kontua. 26.- Bi poltsa bete ditu Kepak.

THAKURGATA (2)

1.- Kepak egin du lana goizean. 2.- Eguerdian erosi ditu Kepak janariak. 3.- Janariak erosi ditudenda batean. 4.- Bi poltsa bete ditu Kepak. 5.- Kepak etxera ekarri ditu bolsak. 6.- Sukaldeansartu da Kepa.7.- Bazkaria prestatu du sukaldean. B.- lrrat ia entzun du bitartean. 9.- lrrat ianmusika eta berr iak eman dituzte. 10.- Kepak lan egin nah¡ du arratsaldean. .1 1.- Bazkaldu etagero egunkaria irakurr i du. 12.- Ez, Kepak ez du goizean bakarrik lan egin, arratsaldean ereegin du. 13.- Arratsaldean seiak arte egin du lana. 14.- Seietan kanpora atera da. 15.- Ez,tabernan ez du ogitartekorik eskatu, tabernan edari bat eskatu du, zerbeza bat. 16.- Kepak,basoa bete du. 17.- Gizon bat ikusi du mahai batean. 18.- Laster ezagutu du lmanol Artola. 19.-Kepa haren ondoan jarr¡ da. 20.- lmanol ondo bizi da.21 .- Ez, lmanolek gaur ez du lanik egin.22.- lmanolek oporrak ditu aste osoan. 23.- Hizketan hasi dira bi lagunak. 24.- Ez, denboraluzea pasa dute hizketan. 25.- Gauean joan dira etxera. 26.- Kepak telebista ikusi du etxean.27.- Ohean sartu da gero. 28.- Lo gelditu da laster.

a) NIK goizean lan egin dut. Eguerdian janari batzuk erosi ditut eta bazkaria prestatu dut. Bitar-tean irrat ia entzun dut. Ez dut gehiegi jan. Arratsaldean lanean jarraitu dut. Gero kanporaalera naiz eta buelta bat eman dut. Taberna batean edari bat eskatu dut. Lagun bat ikusidut eta haren ondoan jarri naiz. Hizketan hasi gara eta berandu arte egon gara. Gaueanelxera joan naiz. Ohean sartu na¡z eta lo gelditu naiz.

b) ZUK goizean lan egin duzu. Eguerdian janari batzuk erosi dituzu eta bazkaria prestatu duzu.Bitartean irrat¡a entzun duzu. Ez duzu gehiegi jan. Arratsaldean lanean jarraitu duzu. Gerokanpora aletazara eta buelta bat eman duzu. Taberna batean edari bat eskatu duzu. Lagunbat ikusi duzu eta haren ondoan jarri zara. Hizketan hasi zarete eta berandu arte egon zare-te. Gauean etxera joan zara. Ohean sartu zara eta lo qeld¡tu zara.

1.- zara 2.- zarete 3.- da 4.-dira 5.- naiz 6.- Ou Z.- ¿lr" B.- gara 9.- zarete .1 0.- dira 11.-gara 12.- zarete .13.- dira 14.- da '15.- dira 16.- naiz 17.- zara 18.- dira 19.- zarele 20.-dira 21 .-zara 22.-da 23.-da 24.-da 25.-da 26.-da 27.-dira 28.-dua 29.- da 30.-dira

1.- Nire lagunak hemen izan dira. 2.- Zuek ez zarete Bi lbon tzan. 3.- Gazteak zutik egon dira.4.- Nire anaia lo egon da lurrean. 5.- Ni ere gelditu naiz lo. 6.- Aita ez da etorr i eta neska tr istegelditu da.7.- Autoa bidean gelditu da. B.- Kalean ibi l i gara. 9.- Nor ibi l i da hemen? 10.- Neska--mut i lak mendian ib i l i d i ra. 11.- Mart in etxera joan da. 12.- Gu autoan joan gara. .1 3.- Gaurberandu etorr i zara. 14.- Ni lasteretorr i naiz. 15.-Zuekezzarele goizean etorr¡. 16.- Langileaklanteg¡an sartu dira. 17.- Aitona ohean sartu da. 18.- Haurraez da etxean sartu. 19.- Gu gaue-an atera gara. 20.- Zu horjarr i zara e|a ni hemen jarr i naiz.21.- Nire ama gaixo egon da bainaorain ondo ¡arr i da. 22.- Haur txikia hizketan hasi da. 23.- Parl idua berandu hasi da. 24.- Zueklanean hasi zarele. 25.- Klasea ez da oraindik hasi. 26.- Nire txoria hi l da eta tr iste jarr¡ na¡z.27.- Gerra honetan jende asko hi l da. 28.- Egunkari berr i bat agertu da. 29.- lrakaslea agertu daeta ikasleak isi l ik gelditu dira. 30.- Ama agertu da eta haurrak ohera joan dira. 31.- Zer gertatuda kale horretan?. 32.- Ez da ezer gertatu. 33.- lxtr ipu bat gertatu da baina ez da inor hi l . 34.-Herri honetan gauza batzuk gertatu dira. 35.- Lur honetan belarra sortu da. 36.- Nire herr ianidazle batzuk sortu dira.

'1 . - dute 2.- d i tuzte 3.- du 4.- dute 5.- d i tu 6.- dut 7.- duzue 8.- du 9.- dugu 10.- du 11.-dugu 12.- d i tu 13.- duzu 14.- duzu 15.- dugu 16.- dut 17.- d i tuzte 18.- d i tu .1 9.- d i tu 20.-duzue 21 .- duzu 22.- dituzue 23.- dut 24.- du 25.- dituzue 26.- dituzu 27.- dituou 28.- du29.- dute. 30.- du. 31.- d i tuzu.

1.- Mirenek haurra izan du.2.- N¡k ez dul ezer egin. 3.- Harr iak zuloa (zulo bat) egin du.4.- Zukgehiegi hitz egin duzu. 5.- Zuek oso gutxi hitz egin duzue. 6.- ldoiak nire kotxea erabi l i du. 7.-Goizean lan egin al duzu? B.- Haurrek harr iak hartu dituzte. 9.- Amak mahaian utzi du ogia.

246

Page 247: bakarka 1 (2008)

10.- Bazkaria ( janaria) paper honetan bi ldu dut. 11.- Neskek aldizkariak eta paperak bi ldu dituz-te. 12.- Zuk gauza balzuk erosi dituzu denda hartan. 13.- Zuek gazta erosi duzue. 14.- Amonakbazkaria prestatu du. 15.- Gaur patatak jan ditugu. 16.- Haurrek arraina jan dute. 17.- Oso gutxijan duzu. 18.- Gizon honek bi l ¡buru idatz i d i tu. 19.- Mut i lek egunkar iak i rakurr i d i tuzte.20.-Arrainak ahoa ireki du. 21.- l turr ia ireki duIe.22.- Begiak i txi dituzu. 23.- Atea i txi dut bainaleihoak ireki ditut. 24.- Telebista ikusi dugu. 25.- Hori ez du inork ikusi. 26.- Zuk ez duzu ezerikusi. 27.- Koldo ikusi dut. 28.- Zuek nire herr ia ikusi duzue. 29.- lrrat¡a entzun dut. 30.- Ez dutezer entzun. 31.- Ogiak poltsan sartu dituzue. 32.- Hanka sartu duzu. 33.- Jonek zigarro batatera du. 34.- Janariak atera (dituzu) eta hor utzi dituzu. 35.- Zer esan duzu?. 36.- Ez dut ezeresan. 37.- Hori ez du inork esan. 38.- Inesek ordua galdetu du. 39.- Gehiegi galdetzen duzue.40.- lkasleak ondo erantzun du.41.- Zer moduz erantzun dul? 42.- Zenbat ogi ekarr i dituzue?.43.- Gauza bat ekarri dut zuretzat.44.- ldoiak motoan eraman du bere laguna.45.- Nire pape-rak eraman dituzu. 46.- Denbora galdu dugu. 47.- Andresek kartera galdu du. 48.- Amaiak aur-k i tu du.49.- Nire ama ezagutu duzue.50.- lñaki ikusi dut baina ez dut ezagutu.51.- Neskakbetaurreko beltzak jarr i di tu. 52.- lrrat ia jarr i dugu. 53.- Emakumeak poltsa bete du. 54.- Bi boti-la bete ditugu. 55.- lkasle hauek asko ikasi dute. 56.- Zuek gutxi ikasi duzue. 57.- Zuk ez duzuezer ikasi. 58.- Lanean jarraitu dugu. 59.- Hizketan gelditu gabe jarraitu du. 60.- Haurrak goxo-kia eskatu du. 61.- Diru gutxi eman duzu. 62.- Buelta bat eman dugu kotxean.

1.-zaraduzu 2.- dudu 3.-duzu 4.- du 5.-duzue 6.-da 7.-di tu B.-d¡tuda g.-duda 10.-dadu 1 1 . - da du 1 2.- da d¡tu 1 3.- du di tuzu 14.- da du

IRAKURGAIA

1.- Anak bulego batean egiten du lan(a). 2.- Anak eskuti tz batzuk idatzi behar ditu arratsaldean.3.- Ez, arratsaldean ez da berandu joan bulegora; arratsaldean, goiz joan da bulegora. 4.-Berak ireki du atea. 5.- ldazmakina falta da bere gelan. 6.- Lurdesen gelan sartu da Ana. 7.-Aurpegi serioa jarr i du Anak. B.- Lurdesek goizean erabi l i du makina. 9.- Gero bere tok¡an utz¡du berriz. 10.- Eskuti tzek bihar bertan egon behar dute Bartzelonan. 11.- Garbiñe ibi l i da lehenLurdesen gelan. 12.- Garbiñek kalkoak eskatu ditu. 13.- Fitxeroa ireki du Garbiñek. 14.- Fitxabatzuk begiratu ditu. 15.- Kanpoan izan da momentu batean. 16.- l tzal bat agertu da ateko kris-talean. 17.- Lurdesek Garbiñe dela pentsatu du.

I

'1 .- Hau, neskaren autoa da. 2.-Hori, andrearen irrat ia da.3.- Hura, ¡kaslearen ama da. 4.-Hau,haurraren jostai lua da. 5.- Hori, muti laren arreba da. 6.- Hura, aberatsaren dirua da. 7.- Horiek,baserri tarraren lurrak dira. B.- Hau Arantxaren etxea da.9.- Hori Mati lderen l iburua da. 10.-Hura lbonen gela da. 11.- Hauek Ferminen eskuti tzak dia. 12.- Horiek Anaren prakak dira. .13.-

Haiek Maribelen betaurrekoak dira. 14.- Honen anaia etorr i da. 15.- Horren amona hi l da. 16.-Haren aita agertu da. 17.- Gizon honen lantegia i tx¡ dute. 18.- l tziar neska horren ahizpa da.19.- Aitor. andre haren semea da.

1.- -re(n) autoan etorr i naiz. 2.- Papera -re(n) mahaian ulzi dut. 3.- -re(n) gurasoak ikusi ditut.4.- -re(n) etxean izan gara. 5.- -re(n) l iburua hadu dugu. 6.- -re(n) herr ian ibi l i gara. 7.- -re(n)anaia ezagutu dugu.

1.- Dirua, neskarena da. 2.- Txapela, baserri tarrarena da. 3.- Poltsa, ikaslearena da. 4.- Soine-ko urdina, Luperena da. 5.- Alkandorazuria, Aitorrena da. 6.- Auto berr i hori , Mertxerena da. 7.-Bol igrafo gorr i hau (hori) honena da.8.- Erlojua horrena da.9.-Zigarro paketea harena da. 10.-lrrat ia, gazte honena da. 11.- Denda txrki hori , emakume horrena da. 12.- Egunkaria, mut¡ lharena da. 13.- Lore pol¡t horiek nireak dira. 14.- Paper hauek zureak dira. 15.- Aldizkariakgureak dira. 16.- Edariak zuenak dira.

1.- Hori, i rakaslearen mahaia da.2.- Hau ikaslearen l iburua da.3.- Hura andrearen semea da.4.- Muti laren aita zaharra da. 5.- Haurraren ohea txikia da. 6.- Neskaren kotxea zuria da. 7.-Alabaren izena Jaione da.8.- Hau Beooñaren etxea da.9.- Hor i Jonen herr ia da. 10.- Hura

241

Page 248: bakarka 1 (2008)

l tz iarren ahizpa da. 11.- Andoni nire anaia da. 12.- Zure dirua hor dago. 13.- Gure auzoa pol i tada. 14.- Zuen ama gaztea da. 15.- Erloiua, neskarena da. 16.- Zakur (txakur) txikia emakumea-rena da. 17.- Handia, gizonarena. 18.- Makina hau lsabelena da. 19.- Liburu hori Fernandorenada. 20.- Hura, Inesen poltsa da. 21 .- Gela hau nirea da. 22.- Alkandora hori zurea da. 23.- Libu-ru hauek gureak dira eta horiek zuenak. 24.- Boligrafo gorria honena da eta urdina harena. 25.-Zure kotxean utzi ditut nire gi l tzak. 26.- Gure lana egin dugu. 27 .- Gaur zuen lagunak ezagutuditugu. 28.- Neska honen zakurra beltza da. 29.- Gure irakasleak ez du ezer esan. 30.- Zureerlojua emakume horren dendan erosi dugu. 31 .- Nire aita gizon haren laguna da. 32.- Aitorrekez du bere laguna kalean ikusi. 33.- Zure anaiak ez ditu nire gurasoak kotxean ekarri. 34.- lkas-leak bere l iburuak hartu ditu. 35.- Nire erlojua galdu dut eta Koldok bere gelan aurkitu du.

IRAKURGAIA

.1 .- Ez, Martina gaur goizean ez da etxean gelditu; gauza batzuk erosi behar ditu eta kaleraatera da. 2.- Lehenengo janariak erosi ditu: ogia, esnea, haragia eta berdura piska bat. 3.- ogiamaha¡an utzi du eta beste gauzak hozkailuan sartu ditu. 4.- Jende gutxi dago, ez dago jendeasko. 5.- Mart inaren soinekoa, berak aukeratu du. 6.- Soinekoa urdina da eta loreak goniak(eta lore goniak ditu). 7.- Soinekoa, gela txiki batean probatu du. 8.- lspi luan ikusi du soinekoaondo duela. 9.- Ez, Karmele ez da beti Marisaren dendara joaten, gehienetan joaten da. 10.-Ez, Marisaren soinekoek ez dute asko bal io, nahiko merkeak izaten dira gehienetan. 11.- Ez,Mart inak azkenean ez du aurpegi alaia jarr i , aurpegi i luna jani du. 12.- Marinak Karmeleri ,baietz esan dio, prezioak egokiak direla baina soineko guztiak berdinak dituztela.

SUBORDINACION

1.- Mart inak, soineko batzuk ikusi nahi dituela esan du.2.- Marisak, soinekoa ez dela garestia, ez duela asko bal io esan du.3.- Marisak, Mart¡nak ondo duela soinekoa uste du.4.- Karmelek, egia dela, arrazoi duela Mart inak, soinekoak berdinak direla erantzun du.

9

1.- Athlet ic, Bi lboko ekipoa da. 2.- Reala, Donostiako ekipoa da. 3.- osasuna, lruñeko ekipoada. 4.- Barga, Bartzelonako ekipoa da. 5.- Hau, Anoetako belodromoa da. 6.- Hori, sondikakoaireportua da. 7.- Hura, Altsasuko plaza da. B.- oiartzungo alkateak hitz egin du. 9.- Beasaingolantegiak i txi dituzte. 10.- Gaur Usurbi lgo jaiak hasi dira. 11.- Bergarako autobusa hartu behardut. 12.- Belgikako erregea agertu da telebistan. 13.- Fi ladelf iako orkesta entzun dugu irrat ian.14.- Franlziako telebistak eman du berri hori.

1.- Etxeko gi l tzak galdu di tut .2.- Baserr iko amona hi l da.3.- Gelako le ihoak i reki d i tugu.4.-Mahaiko paperak hartu nahi ditugu. 5.- Dendako atea i txi dute. 6.- Herriko gazteak etorr i dira.7.- Famil ia honetako jendea ezagutu dut. B.- Kale horretako dendan erosi ditut janariak. 9.-Etxe hartako haurrak egin du hori. 10.- Horiek hemengo neskak dira. 11.- Horko gauzak bi ldubehar dituzu. 12.- Xabierrek hango etxeak egin ditu. 13.- Gaurko egunkaria erosi dut. 14.- Nes-kak, gaueko pel ikula ikusi du. 15.- Amak, biharko bazkaria prestatu du. 16.- Goizeko bi leranizan gara. 17.- lgandeko laguna ikusi dut.

1.- lñaki, Tolosakoa da. 2.- Osaba, lrungoa da. 3.- Nire gurasoak Nafarroakoak dira. 4.- Futbo-lari beltz hori , Brasi lgoa da.5.- zu, Donostiakoa zara.6.- Ni . . .-koa naiz.7.- Zuek, Gipuzkoako-ak zarete. B.- Gu .. .-koak gara. 9.- Zakur hori , etxekoa da. 10.- Ur garbi hori (hau) i turr ikoa da.11.- Andre hori, herr i honetakoa da. 12.- Aulki txiki hori , gela horretakoa da. 13.- Kort ina horiekleiho hartakoak dira. 14.- Neska gaztea, hemengoa da. 15.- Lore gorr i horiek horkoak dira. 16.-Zure adiskidea hangoa da.

1.- lsabel l turengoa da. 2.- Muti l hauek Gasteizkoak dira. 3.- Nire ama Baztangoa da. 4.- Ogihau baserrikoa da. 5.- Ni ez naiz hemengoa. 6.- Liburu hau, horkoa da. 7.- Hura, hangoa da. g.-Boti la honetako ardoak ura du.9.- Denda horretako emakumea nire herr ikoa da. 10.- Eskola

248

Page 249: bakarka 1 (2008)

honetako ikasleak oso langi leak dira. 11.- Etxe hartako leihoak urdinak dira. 12.- Pakete hone-tako zigarroak zaharrak eta txarrak dira.

1.- Donostiako kaleak garbiak dira.2.- Tolosako autobusa Lasarten gelditu da. 3.- Zure herr ikolaguna berandu etorr i da. 4.- Kaleko argrak piztu dituzte. 5.- Anak dendako atea i txi du. 6.- El i-zako dorrea harrizkoa da. 7.- Nire gelako mahaia egurrezkoa da. 8.- Asteko egunak zazpi d' fa,9.- l tziar eta Koldo laneko lagunak dira. 1 0.- Madri lgo egunkariak irakurr i ditugu. 1 1 .- Eguerdikobazkaria ona izan da. 12.- Arratsaldeko bilera oso luzeaizan da. 13.- Gaurko partidua ez daoraindik hasi. 14.- Zuek etxeko atea ireki duzue. 15.- Bi lboko osaba etorr i dela esan dute. 16.-Etxeko txoria hi l da. 17.- Hemengo loreak han jarr i di tugu. 18.- Lurreko gauzak bi ldu ditugu.19.- Ez duzu zure herr iko jendea ezagutu. 20.- Egunkariko berr iak eta irrat ikoak berdinak dira.21.- Kotxeko gi l tzak galdu ditut.

1.- lnguruko herriak. 2.- Alzeko bidea.3.- Aurreko denda.4.- Goiko leihoa.5.- Beheko zubia.6.- Erdiko kalea.7.- Mahai gaineko aldizkaria. B.- Ohe azpiko zapatak. 9.- Goiko andrea. 10.-Ezkerreko i turr ia. 11.- Eskuineko argia. 12.- Inguruko jendea. 13.- Leiho ondoko loreak. 14.-Erdiko zuloa. 15.- Barruko gelak. 16.- Etxe ondoko zuhailza (arbola). 17.- Kanpoko atea. 18.-Goikoa. 19.- Behekoa. 20.- Barrukoa. 21.- Kanpokoak. 22.- Ondokoa.23.- Ezkerrekoak.24.-Eskuinekoak. 25.- Erdikoak.

IRAKURGAIA

1.- "Azpi l ikueta" herr i honen izena da.2.- Azpi l ikueta lruñeko bidean dago.3.- Azpi l ikuetakobaserriak, mendi aldean daude. 4.- Plazak, udaletxea, el iza eta taberna ditu inguruan. 5.- Pi lotalekua, Udaletxearen azpian dago.6-- Herriko eskola, el izaren ondoan, alzean, dago.7.- Udale-txea, hemeretzigarren mendekoa da eta el iza hemezortzigarrenekoa. 8.- Etxe berriak, lantegia-ren ondoan egin dituzte. 9.- Azpi l ikuetako jauregian orain ez da inor bizi . 10.- Jauregia orainUdaletxearena da. 11.- Bi lboko gizonak jauregia ikusi nahi duela esan du Udaletxean.l2.-Bn-boko gizona Uniberlsi tateko irakaslea omen da. 13.- Gelako hormak, hanizkoak dira. 14.- Ez,ez da irakaslea hizketan hasi, Anbrosio hasi da. 15.- Jauregia, hamazazpiganen mendekoa da.16.- lrudiak, gelako horman daude zintzi l ik. 17.- lrudiak ere garai hartakoak omen dira. 18.- Ez,etxeko nagusia ez da eskuinekoa, etxeko nagusia ezkerrekoa da. 19.- l tsasontzia gizonarenirudian ageri da, goian, eskuinean. 20.- Anbrosiok, analfabetoa dela aitortu du.

10

1.- Anaia, ongi dago. 2.- Aitona, gaizki dago. 3.- Zapata, askatua dago. 4.- Baserriko astoa,lotua dago. 5.- Gelako argia, piztua dago. 6.- Sukaldeko i tunia, irekia dago. 7.- Andoniren eda-ria, hotza dago. B.- l turr iko ura, beroa dago.9.- Eskolako neska, zutik dago. 10.- Pi l i ren osabaeserita dago. 11.- Andrearen poltsa, hutsa dago. 12.- Gaurko ogia, biguna dago. 13.- Haur txi-kiak isi l ik daude. 14.- Gurasoak, pozik daude. 15.- Goiko leihoak, i txi ta daude. 16.- Herrikomuti lak, haserre daude. 17.- Anaren erlojua, gaizki dabi l . 18.- Martaren ahizpa bizkor dabi l . 19.-Bideko motoak, azkar dabillza. 20.- Ederki bizi dira aberatsak. 21 .- Pobreak, larri bizi dira. 22.-f kasleak, zuzen eranlzun du. 23.- Oker jarri dituzte liburuak

1.- Haurra, oinez dabil . 2.- GazIeak, motoz ibi l i dira. 3.- Laguna, autoz etorr i da.4.- lzaskunenahizpa trenez joan da. 5.- Pi lotariak, palaz ari dira. 6.- Mart inek, makinaz idatzi du eskuti tza. 7.-Ardoz bete dituzte boti lak. B.- Lokutoreak, euskaraz hitz egin du. 9.- Harriz egin dute horma.10.- Zubia, burdinaz egin dute. 11.- Egurrez egin dute haurraren jostai lua. 12.- Bide berria,zementoz eg¡n dule.1.- Ondo nago ni .2.- Gu, eser i ta gaude. 3.- Zuekpozik zaudete.4.- Zu, aspertua zaude. 5.- Ni ,oinez nabil. 6.- Berandu gabiltza 9u.7.- Zu, azkar zabillza. 8.- Zuek, gaizki zabillzate. 9.- Ederki(oso ong¡) bizi naiz ni. 10.- Bakarrik gelditu naiz etxean. 1 1 .- lsi l ik sartu gara etxean. 12.- Eskuzidatzi dut eskuti tza. 13.- Etxea, zementoz egin dugu. 14.- lrrat ian, erdaraz hitz egin dute. 15.-Piztuaulzi dugu argia. 16.- Okeregin duzu hori. .17.- Gil tzaz ireki dugu atea. 18.- Poltsa, hutsaekarri dut.

219

Page 250: bakarka 1 (2008)

1.- Argiak piztuak daude.2.- Emakumeak nekatuak dabil tza.3.- Gizon zaharrak eserita daude.4.- Ateak i txi ta daude. 5.- Boti la horiek beteak daude. 6.- Leiho haiek irekrta daude. 7.- Ogiakpol tsan sartuak daude. B.- Txor iak hi lak daude.9.- Lan hauek eginak daude. 10.- Haurrakaspertuta daude. 1 1 .- Asloak lotuak daude. 12.- Zakurrak askatuta dabiltza. 1 3.- Gazteak neka-tuta daude. 14.- l tsasontziak galduak dabil tza. 15.- Mahaiak gaizki jarr i ta daude.

ITZULPENA

1.- Ni isi l ik nago. 2.- Zu pozik zaude. 3.- Mahaia oker dago. 4.- Gu haserre gaude. 5.- Zuekzutik zaudete. 6.- Kontuak gaizki daude. 7.- Ni zuzen nabil . 8.- Zu oinezzabil lza. g.- Muti l horilani dabi l . .10.- Gu goiz gabi l tza. 11.- Zuek pol¡ki zab¡ltzate. 12.- Trenak ondo dabil tza. 13.- Zureanaia tr iste dago. 14.- Garbiñeren ah¡zpa aspertua dago. 15.- Etxeko balkoia oker dago. 16.-Aitorren osaba larr i dago. 17.- Honen ama bakanik bizi da. 18.- Zuen lagunak oso azkar hitzegi ten du. 19.- Lan hau eskuz egin dugu.20.- Beheko atea i rekia dago.21.- Nekatua bainapozik nago. 22.- Gela hutsa gelditu da. 23.- Lapurrak isi l ik sartu dira.24.- Boti lak urez bete ditu-zue.25.- Ez gara kotxez elorr i , oinez baizik. 26.- Hauek euskaraz eta erdaraz hitz egiten dute.27.- Nola nahi duzu esnea, hotza ala beroa?

IRAKURGAIA

'1 .- lmanol eta Alizia izeba eta iloba dira. 2.- Ez, Alizia ez da amaren ahizpa; Alizia, aitaren arre-ba da. 3.- Bai, lmanolen aita Al iziaren ana¡a da. 4.- Gaste¡zen b¡zi dira denak. 5.- Hiru urte ditumagisterio karrerak. 6.- lmanol gaixorik egon da aurreko hi lean. 7.- lmanolek zamarra lodia etabufanda jantzi ditu gaur. B.- Eguraldi hotza dago Gasteizen. 9.- Bere i loba hobelo dagoelakohartu du poz handia. 10.- Ez, ez du kolore onik; aurpegi zuria du oraindik lmanolek. '1 1.- lmano-lek esan du nekatua dagoela. 12.- Ez, lmanolen aita ez da gazlea; hirurogeita bost urte ditu.13.- Ez, ama ez dago jubi latua; lanera joaten da oraindik. 14.- lmanolek, gurasoak Marbel laaldean dabil tzala esan du. 15.- lmanolek ez du inor etxean, bakarrik dago. 16.- Ederki molda-tzen omen da bakarrik. 17.- Tabernako nagusia da amaren lagun handia. 18.- Tabernako nagu-siak, seme bezala tratatzen du lmanol.

.1 .- Nor den hori galdetu du Joxek. 2.- Liburu hau (hori) pol¡ta den galdetu du Lupek. 3.- Nola-koa den kotxea galdetu du Bittorrek. 4.- Mart in nola dagoen galdetu du osabak. 5.- Lagunakno¡z etorr i diren galdetu du Aitorrek. 6.- Nork hartu duen bere bol igrafoa galdetu du irakasleak.7.- Norena den l iburu hau (hori) galdetu du Mart inek. B.- Neska hori nongoa den galdetu dulzaskunek. 9.- Emakume batek, zenbat bal io duen haragiak galdetu du.

1.- lrakasleak hau gaizki dagoela esan du.2.- Haurrek, aspertuta daudela esan dute. 3.- lrrat iap¡ztuta utzi dutela uste dul 4.- Zuk zer ordu den galdetu duzu. 5.- lñakik Mati lde non bizi dengaldetu du. 6.- Badakit nor etorr i den. 7.- Nire lagunek, kotxez etorr i direla esaten dute. B.- Al i-ziak, zet moduz dauden bere gurasoak galdetu dio lmanoli . 9.- lmanolek ongi daudela erantzundio. 10.- Amonak aitona hobeto daqoela esan du.

. t lTT

1.- noa 2.- zoaz 3.- doa 4.- doaz 5.- zoazle 6.- goaz11.- goaz 12.- doa 13.- doa 14.- zoaz 15.- goaz

7.- noa B.- zoaz g.- noa 10.- doaz

1.-nator 2.-zaIoz 3.-datoz 4.-zalozIe 5.-gatoz 6.-dator 7.-na|ot 8.-dator g.-gatoz 10.-datoz 11 .- zaloz 12.- dator 13.- zalozie

1.- Gaixoa, kl inikara eraman dute. 2.- Amona, etxera joan da. 3.- Neskak, mendira igo dira. 4.-Papera, lurrera erori da. 5.- Ama, behera jaitsi da. 6.- Jendea, barrura sartu da. 7.- Zakurra,kanpora atera dute. 8.- Trena, Altsasura doa. 9.- Hegazkina, Argentinara doa. 10.- Zuriñe, Gas-teiza (Gasteizera) doa. 11.- Zahat horiek, hona daloz. 12.- Gazte hauek, horra doaz. 13.- Libu-ruak hara eraman dituzte. 14.- Gil tza, zulo honetara erori da. .15.- Helikopteroa, plaza horretarajaits¡ da. 16.- Gizonak, mendi hartara igo dira. 17.- Aita, denda horretara joan da. 18.- Ontziak,mahai hartara eraman d¡tuzte.

250

Page 251: bakarka 1 (2008)

10

1.- Jose, eskai lerat ik igo da. 2.- Muti la, balkoit ik erori da. 3.- Andrea, el izat ik dator. 4.- Haurra,lurret ik jaiki da.5.- Atea, barrut ik i txi dute. 6.-Zakurra, kanpotik sartu da.7.-Karakola, hormatikigo da. B.- Argia, goi t ik dator.9.- Edar iak, tabernat ik eskatu di tuzle. 10.- Trena, Mirandat ikdator. 11.- Eskuti tza, Parist ik ir i tsi da. 12.- Hegazkina, Forondako aireportut ik atera da. 13.-Mart in, Beasa¡ndik etorr i da. 14.- Sagardoa, Usurbi ldik ekarri dute. 15.- Manifestazioa, hemen-dik atera da. 16.- Argia, horl ik piztu dute. 17 .- Haizea, handik dator. 18.- Egunkaria, hort ik hartudute. 19.- Gazteak, boti la honetatik edan du.20.- lkasleak, eskola horretat¡k datoz.21.- Burdi-nak, lantegi hartatik ekarri dituzte. 22.- Lapurrak, leiho honetatrk sartu dira. 23.- Baserritarrak,herr i hartat ik da|oz.24.- Lanoileak. bi lera horretat ik atera dira.

1.- Osaba, bazkal lzera dator.2.- lkasleak, f isika ikastera datoz.3.- Gurasoak, taxi bat harlzeÍadoaz. 4.- Tabernara, zerbait edatera joaten gara. 5.- Haurrak goxokiak jatera etorr i dira. 6.-Neska gazteak, musika entzutera daloz.7.- Lagunak, part idua ikustera joan dira. B.- Langileak,hitz egitera etorr i d¡ra. 9.- Semea, dirua eskatzera joan da. 10.- Alaba, ama ikustera igo daetxera. 11.- Auzoko laguna, telefonoz hitz egitera etorr i da. 12.- Ohera, lo egitera joaten gara.13.- Andrea, arraina erostera doa. 14.- lñigo, kotxea ateratzera joan da garajera. 15.- lxabelenahizpa, boti la betetzera joan da i turr ira. 16.- Koldo, buelta bat ematera ja¡tsi da kalera.

ITZULPENA

1.- Etxera noa. 2.- Zu lanera zoaz.3.- Gorka bere gelara doa. 4.- Gu hara goaz. 5.- Zuek ar(ai-na erostera zoazte.6.- Muti lak, hondartzara doaz.7.- Ni lanetik nator. B.- Zu l tziarren etxetikzaIoz.9.- Jende asko dator handik. 10.- Oinez gatoz. 11.-Zuek nire herr i t ik zalozle. 12.- Hau-rrak telebista ikustera datoz.

'1 .- Lurrera erori zara.2.- Talde hori bi lerat ik atera da. 3.- Mahaia gelara eraman dugu. 4.- lra-kaslea eskolara joan da. 5.- Nire herr i t ik hondartzara sei ki lometro daude. 6.- Berandu ir i tsizarele lanera. 7.- Mendira pol iki igo gara eta bide horretat ik jai lsi gara. B.- Goizean Bilbora joanzaraela arratsaldean Gasteiza (Gasteizera). 9.- Poltsa horretat ik atera ditut gauzak. 10.- Hau-rrek balkoi hartat ik ikusi dute part idua. 11.-Zure anaia tren hartat ik jai tsi da eta autobus horre-tara igo da. 12.- Goiz jaiki zara ohetik. 13.- Autobusak eskolat ik etxera ekarri ditu ikasleak. 14.-ldoiak, Alberto handik etorr i dela esan du. 15.- Lapurrak hort¡k sartu direla uste dut. 16.-Toma-sek, nondik etorr i den eskuti tz hori galdelu du. 17.- Badakit nora joan zatelen.

1.- Errenteriako autobusean Mikelen anaia ikusi dut. 2.- Andrearen Doltsatik dirua erori da. 3.-Gu Andoniren etxetik jai tsi gara kalera. 4.- Amonaren herriko etxeak oso zaharrak dira. 5.- lkas-leak irakaslearen gelat ik atera dira. 6.- Zure lagunaren zakurra etxeko atarian sartu da.

1.- Tolosako autobusean etorr i gara Lasartet ik. 2.- Koldoren laguna Durangokoa da. 3.- Pi l i renahizpa Inesen kotxetik atera da. 4.- Zure aldizkariak gelako mahaian daude. 5.- lsabelek etxekoleihotik ikusi du bere semea.

IRAKURGAIA

1.- Xabierrek, bederatzi urte d¡tu. 2.- Xabier mutiko azkarra da baina bihurr i samarra ere ba¡.Batzuetan behintzat.3.- Gaur, berandu samar ja¡k¡ da.4.- Presarik gabe gosaldu du. 5.- Bueltabat emalera atera da kanpora. 6.- Ez, gaur ez dago eguraldi txarra; eguraldi ona dago. 7.-Xabier, batet ik bestera ibi l i da kalean. B.- Aitaren dendara joatea erabaki du. 9.- Xabierrenaitak, Kale Nagusian du denda. 10.- Aitak denetik saltzen du: ogia, esnea, arrautzak, fruta, kon-tserbak eta abar. 11.- Xabierrek dendako atea ireki du. 12.- Platano bat hasi da jaten. 13.- Den-dan sartu denean zertara datorren galdetu dio aitak. 14.- Xabierrek, laguntzera dalorrela eran-tzun dio. 15.- Xabierrek alde batet ik eta aitak bestet ik hartu dute kaxa. 16.- Ez ez daXabierirr istatu: aita irr istatu da. 17.- Platanoa bukatu duenean bota du Xabierrek azala. 18.- Aita-semeak, eserita daude lurrean. 19.- Nork arra¡o bota duen azal hori lurrera galdetu dio.20.-Mutiko baldarra dela esan dio aitak Xabierr i . 21.- Dutxa on bat hartzera ioan behar du Xabie-rrek etxera.

1.- Neskak, l iburua ekartzeko esan du.2.- Mart inek, eskuak garbitzeko esan du.3.- Muti lak,atea irekitzeko esan du. 4.- Anaiak, barrura sartzeko esan du. 5.- Naqusiak, lanean hastekoesan du. 6.- Fel ioek. berandu ez etortzeko esan du.

1l

251

Page 252: bakarka 1 (2008)

12

.1 .- a) Esther orain etxetik dator. b) Mikel lehen etorri da. c) Askotan elkarrekin etortzen dira.2.- a) Mertxe Hernanira doa. b) Amaia goizean joan da, baina beste batzuetan arratsaldeanjoaten da.3.- a) Muti l hori zut ik dago. b) Lehen eserita egon da. c) Ni gauean nekatua egoten naiz.4.- a) Nire erlojua ez dabil ondo. b) Beatr iz kalean ibi l i da. c) Gizon hau beti bakanik ¡b¡l tzen da.

1.- Ni oinez etortzen naiz. 2.- Zuek auloz etortzen zarete. 3.- Mutil honek egunkaria ekartzendv.4.- Zuk gauza asko eramaten dituzu. 5.- Hori askotan gertatzen da. 6.- Tren hau beranduir isten da beti .7.- Ezdutezer ulertzen. S.- Nire arrebak (ahizpak) arratsaldean ez du kafesnerikhartzen. 9.- Gizon horrek gehiegi edaten du. 10.- oso gutxi jaten duzu. 1 1 .- Zure laguna azkaribi l tzen da. 12.- ldoiak ez du inoiz egunkaria erosten. 13.- Nirea irakurtzen du. 14.- Oporrakberehala bukatzen dira.

1.- lmanolek jenio txarra izaten du.2.- Denda horretan tabakoa ¡zaten dute.3.- Nire anaia esko-la hartara joaten da egunero. 4.- Batzuetan kanpoan bazkaltzen dugu. 5.- Bazkaria Nestorrekprestatzen du. 6.- Arratsaldean buelta bat ematera ateratzen gara. 7.- Gutxitan ikusten dugutelebista. B.- Zuk gehiegi eskatzen duzu. 9.- Aitonak ez du ondo ikusten. 10.- Jendea hort ik sar-tzen da. 1 1.- Kotxeak semaforoan gelditzen dira. 12.- Zuek Errenteriako autobusa hartzenduzue beti . 13.-Zuk lan gutxi egiten duzu. 14.- Asko hitz egiten duzu. 15.- Koldok ez du ezerlaguntzen. 16.- Haizeak leihoa irekitzen du.

1.- lkusten duzu etxe tx¡ki hura? -Bai, ikusten dut.2.- Zer gertatzen da hemen? -Ez da ezer ger-tatzen. 3.- Non bazkaltzen duzu? -Mart inaren etxean bazkaltzen dut. 4.- Zer esaten duzu? -Nikez dut ezer esaten. 5.- Zer ordu da? -Hirurak dira. 6.- Zer ordutan irekitzen dituzte dendak? -Lauretan irekitzen diIuzIe.7.- Noiz arte egoten (izaten) zara etxean? -Zazpiak añe.

'1 .- Astelehenean goiz jaikilzen naiz. 2.- Asteartean zu gure etxera etortzen zara. 3.- Asteazke-nean z¡nera Joaten zarete. 4.- Ostegunean kotxean eramaten dut zure anaia. 5.- ost¡ralean zuregurasoek kanpoan afaltzen dute. 6.- Larunbatean mendira joaten gara. 7.- lgandean etxeangelditzen gara gehienetan.

1. Zortzietan jaikitzen naiz.2.- Bederatzietan ateratzen naiz kalera. 3.- Zuk hamaiketan jatenduzu og¡tartekoa. 4.- Seietan joaten gara euskaraz ikastera. 5.- Hamarretan hartzen dugu auto-busa. 6.- Hamabiak arte entzulen dut inatia.

1.- Zaharrak ez dira bakarrik egoten. 2.- Gorka ez da berandu ir isten lantegira.3.- Zuek ezzatele azkar ibi l tzen. 4.- Doloresek ez du ongi ezagulzen bere alaba. 5.- Jonek ez du nirekotxea erabi l tzen. 6.- Jokinek ez du ongi h¡tz egiten euskaraz. 7 -- Zuk ez duzu aurpegia garbitu.B.- Haur hauek ez dira berehala nekatzen. 9.- Nik ez dut esne hotzik edaten. 10.- Guk paperakez ditugu lurrera botalzen. 11.- Zu ez zara pozik egoten etxean. 12.- l tsu horrek ez du gaizkiJotzen p¡anoa.

A) 1.- Nl, egunero, zazpielan jaikitzen naiz. 2.- Dutxa hartzen dut. 3.- jazten naiz. 4.- gosaltzendut. 5.- eta etxetik ateratzen naiz. 6.- Bidean egunkaria erosten dut. 7.- Bederatzietan hastenna¡z lanean.8.- eta ordu batean bukatzen dut.9.- Ordu bietan bazkaltzen dut. 10.- Arratsaldeanseiak arte egoten na¡z bulegoan. 1 1 .- Ondoren, ogitarteko bat jaten dut. | 2.- eta gero ingelesaikastera joaten naiz. 13.- Larunbatean ez dul lanik egiten. 14.- Goizean etxea garbitzen dut.15.- eta arratsaldean lagunekin ibi l tzen naiz. .16.- Arratsean dantzara edo zinera ioaten naiz.

B) 1 .- ZU, egunero, zazpietan laikitzen zaru. 2.- Dutxa hartzen duzu. 3.- jazten zara. 4.- gosal-tzen duzu. 5.- eta etxetik ateratzen zara. 6.- Bidean egunkaria eroslen duzu.7.- Bederatzietanhasten zara lanean.8.- eta ordu batean bukatzen duzu.9.- Ordu bietan bazkaltzen duzu. 10.-Arratsaldean seiak arte egoten zara bulegoan. 11.- Ondoren bokadil lo bat jaten duzu. 12.- etagero ¡ngelesa ikastera joaten zara. 13.- Larunbatean ez duzu lanik eg¡ten. 14.- Goizean etxeagarbitzen duzu. 15.- eta arratsaldean lagunekin ibi l tzen zara. 16-- Arratsean dantzara edo z¡ne-ra toaten zara.

252

Page 253: bakarka 1 (2008)

10

1.- Etxekoandrea, bazkaria prestatzen ari da. 2.- Osaba, ohet¡k jaiki tzen ari da. 3.- Alaba, ateairekitzen ari da. 4.- Ama, leihoa ixten ari da. 5.- Aitona, aulkian esertzen ari da. 6.- Ahizpa, soi-nekoa erosten ari da. 7.- Anaia, mahaia garbitzen ari da. B.- l tsua, ¡rrat ia entzuten ari da. 9.-Neskatxa, zapata lotzen ari da. 10.- Baserri tarra, zakurra askatzen ari da. 11.- Jendea, bi lerat ikateratzen art da. 12.- Muti l hori , gauzak eramaten ari da. 13.- Gure ekipoa part idua galtzen arida. 14.- Behia, ura edaten ari da. 15.- Astoa belarra jaten ari da. 16.- Emakumea, eskuti tzaidazten ari da. 17.- Umea, paperak bi l tzen ari da.18.- Gurasoak, bazkaltzen ari dira. 19.- lkasleak, apunteak hartzen ari dira.20.- Gazteak, bizi-kletan ibi l tzen ari dira. 21.- Mutikoak, harr iak botatzen ari drra. 22.- Langileak, zubia egiten aridira. 23.- Saguak, gazta jaten ari dira. 24.- Lapurrak, leihotik sartzen ari dira. 25.- Lagunak,ardoa edaten ari dira. 26.- Turistak. herr ia ikusten ar¡ dira.

1.- Ni, argia pizten ar¡ naiz.2.- Zu, alkandora jazlen ari zara.3.- Gu, l iburuak irakurtzen ari gara.4.- Zuek, eskailerak igotzen ari zarete.

1.- lkasleak ez dira ikasten ari . 2.- Aitor ez da idazten ari . 3.- Gizona ez da harriak eramaten ari .4.- Ni, ez naiz pel ikula bat ikusten ari . 5.- Zu, ez zata mendira igotzen ari . 6.- Zuek, ez zareteafaltzen ari. 7.- Haurra, ez da dirua eskatzen ari. 8.- Jendea ez da elizan sartzen ari. 9.- Gu, ezgara zigarroak erosten ari . 10.- Jaione ez da gela garbitzen ari .

1.- Miren soinekoa garbitzen ari da. 2.- Haurrak (umeak) aspertzen ari dira. 3.- Emakume horiharag¡a erosten ari da. 4.- Neska hura poltsa betetzen ari da. 5.- Nire lagunak bazkaltzen( jaten) ar i d i ra.6.- Gu musika entzuten ar i gara.7.- f rena Bi lbora l r is ten ar i da.8.- Ni aulk i t ikjaiki tzen ari naiz.9.- Ama umeak jazten ari da. 10.- lrakaslea hizketan (hitz egiten) ari da. 1 1.-lkasleak ez dira lanean ( lan egiten) ari ; jolasean ari dira. 12.- Ni ez naiz jaten ari , edaten arinaiz. 13.- Zuek aldizkariak irakurtzen ari zarcte. 14.- Felioe. herri hau zikina dela esaten ari da.15.- Korok, gasol ina igotzen ari dela esaten du. 16.- Mart in, non dauden zapatak galdetzen arida. 17.- Zure anaia ingelesa rkasten ari da. 18.- Ertzainak kotxeak gelditzen ari dira. 19.- Jen-dea etxetik kalera ateratzen ari da. 20.- Hemen zerbait oertatzen ari da.

HERRIKO JAIAK

(Es posible que tus respuestas no coincidan exactamente con éstas y sin embargo seancorrectas).1.- Herriko jaiak, aste honetan dira.2.- Jaiak, ostegun arratsean hasten dira.3.- lgande gaueanbukatzen dia. 4.- Lantegiak, i txi ta egoten dira San Migel egunean. 5.- Hamarrak dira el izakoerlojuan. 6.- Ez. Autoak ezin dira barrura sartu. 7.- Larunbata eta igandean, kanpoko jendeasko etortzen da. 8.- Txaranga, Kale Nagusit ik dator. 9.- Haurrak, saltoka eta dantzan datoz.10.- ZahaÍak, plazako txoko batean daude eserita. 1 1 .- H¡zketan ari dira zaharrak. 12.- Aurpegialaia dute zaharek. l3.- Gazte taldeak, batetik bestera dabiltza. 14.- Gazteak, zerbait edanondoren ateratzen dira tabernatik. 15.- Eguerdiko hamabietan agertu d¡ra bertsolariak. 16.- Ber-tsolariak, bertsoak kantatzen ari dira. 17.- Jende ugaria, bertsolariak entzutera bi ldu da. 18.-Bertsolari batek bertsoa botatzen duenean jotzen dituzte txaloak. 19.- Ordu bietan joan da jen-deabazkallzera.20.- Egun honetako bazkaria, luze eta berezia izaten da. 21 .- Ez, ordu bietanez dabil inor kalean. 22.- Pi lota part idua, arratsaldeko bostetan hasi da.23.- Jende asko joanda partidua ¡kustera: barruan ez dago Iokirik.24.- Ez. Askok zutik egon behar dute. 25.- Orkes-tinako mutrlak, Durangokoak dira. 26.- Hamarretan joan dira afaltzera. 27.- Dantzaldia bukatudenean, etxera joan da jendea. lo egitera

13

1.- Begoñak garbitu dio haurrari burua. 2.- Begoñak, haurrari garbitu dio burua. 3.- Begoñakhaurrari , burua garbitu dio. 4.- Begoñak, arratsaldean garbitu dio haurrari burua. 5.- Sukaldeangarbitu dio Begoñak haurrari burua.

1.- Etxeko atea lagunari, aitak ireki dio.2.- Muti laren aitak ireki dio atea lagunar¡.3.- Muti larenaitak lagunari, etxeko atea ireki dio. 4.- EIxeko atea ireki dío aitak lagunari. 5.- Mutilaren aitak,laounari i reki dio atea.

12

253

Page 254: bakarka 1 (2008)

10

1.- Nork atera du etxetik anaiaren zakurra? -Arantxak atera du etxetik anaiaren zakurra.2.- Nondik atera du Arantxak anaiaren zakurra? -Etxetik atera du Arantxak anaiaren zakurra.3.- Zer alera du Arantxak etxet¡k? -Arantxak etxetik, anaiaren zakurra atera du.4.- Noren zakurra atera du Arantxak etxetik? -Arantxak, anaiaren zakurra atera du etxelik.

1.- Nork eraman dio goizean Luperi egunkaria lanteg¡ra? -Nik eraman diot goizean Luperi egun-karia lantegira. 2.- Noiz eraman diot Luperi egunkaria lantegira? -Goizean eraman diot Luperiegunkaria lantegira. 3.- Nori eraman diot goizean egunkaria lantegira? -Luperi eraman diot goi-zean egunkaria lantegira. 4.- Zer eraman diot goizean Luperi lantegira? -Egunkaria eraman diotgoizean Luperi lantegira. 5.- Nora eraman diot goizean Luperi egunkaria? -Lantegira eramandiot goizean Luperi egunkaria.

1.- d¡ot Mart in i .2.- d io Arantxar i .3.- d iozu Luper i .4.- d iogu lxabel i .5.- d io arrebar i .6.- d io lagu-nari.7.- dio langi leart. S.- diogu osabari. 9.- diozue izebari. 10.- dio i tsuari. 11.- diozu gaixoari.12.- diote artari . 13.- dio irakasleari . 14.- dio ana¡ari . 15.- diozu. 16.- dizkio zaharrari . 17.- Reala-r i d¡o. 18.- dizkiote zakuftari . lg.- dizkio haurrari .

1.- Aitak zapatak lotu dizkio semeari. 2.- Zuk argiak piztu dizkiozu jendeari. 3.- Guk ateak ireki-tzen dizkiogu gizon horri . 4.- Zuek eskuti tzak idatzi dizkiozue nire anaiari . 5.- Nik batzuetangoxok¡ak ematen dizkiot haur honi. 6.- Muti lek aldizkariak erakutsi dizkiote gizon hari. 7.- Nikargazkiak atera dizkiot lzaskuni.

ITZULPENA

1.- Amak zerbait galdetu dio semeari. 2.- Zuk tabakoa ekarri diozu Koldori. 3.- Nik l iburu bateman diot Josuneri. 4.- Muti lek harr ia bota diote zakurrari . 5.- Gauza bat esan diogu Lurdesi.6.- Zure aitari hitz egin diot. 7.- ldoiak jostai lu bat eman d¡o haur honi. B.- Mertxek betaurrekoakpuskatu dizkio neska horri . 9.- Nik sagarrak erosten dizkiot emakume hari. 10.- Zuk ordua gal-detu diozu jaun horri . 11.- Mirenek eskuak garbitu dizkio haur honi.

1.- Laurak eta hamar. 2.-Zazpiak eta hogei.3.- Hamaikak eta hogeita bost.4.- Hirurak eta laur-den. 5.- Seiak eta laurden. 6.- Hamarrak eta laurden. 7.- Lau eta erdiak. 8.- Zazoi eta erdiak. 9.-Bederatzi eta erdiak. 10.- Laurak bost gutxi. 11.- Seiak hamar gutxi. 12.- Hamabiak hogei gutxi.13.- Hirurak laurden gutxi. 14.- Bostak laurden gutx¡. 15.- Zortziak laurden gutxi. 16.- Ordu bata.17.- Ordu biak. 18.- Zazpiak. 19.- Ordu biak eta bost. 20.- Ordu bata laurden gutxi. 21 .-Zorlziaketa hamar.

1.- Gaur, zazpiak eta bostean jaiki naiz. 2.- Zazpiak eta hogeita bostean gosaldu dut. 3.- Zortziaketa hamarrean atera naiz etxetik. 4.- Esnea eta arrauizak, hamarrak laurden gutxitan erosi dttut.5.- Hamarrak eta seian hartu dut trena. 6.- Hamaikak hogeita bost gutxi(ago)tan iritsi naiz Bilbo-ra. 7.- Ordu biak eta laurdenetan bazkaldu dut. B.- Bost eta erdietan joan naiz partidua ikustera.9.- Part idua, zazpiak eta hamarrean bukatu da. 10.- Hamar eta erdietan etorr i naiz erxera.

SUBORDINACION

1.- Zuk Elenari aurpeg¡a zikina duela esan diozu.2.- Amak, berandu dela esan dio semeari.3.- Kepak, haserre dagoela esan dio Mati lderi .4.- Part idua bostetan hasten dela esan dioou Mart ini.

5.- Inesek non bizi den galdetu dio Karmeleri .6.- l rakasleak, zer duen eskuan galdetu dio ikasleari .7.- Zuek, zergatik egin duen hori galdetu diozue Garbiñeri .B.- Emakume hark nondik datorren jendea galdetu dio Josuri.

9.- A¡tak, egunkaria ekartzeko esan d¡o alabari.10.- El isak, ogia erosteko esan dio bere ahizpari.1 1.- Kotxea konpontzeko esan diogu mekanikoari.12.- Hor egoteko esan diozu haurrari.

1<,1

Page 255: bakarka 1 (2008)

13.- Kontua ongi dagoela esaten dut nik.14.- Talde horrek, noiz hasr den pel ikula galdetzen du.15.- Muti l horr i , nola dagoen bere aita galdetu diot.16.- lzebak, isi l ik egoteko esan du.

IRAKURGAIA - GALDERAK

1.- Ez, Arrasate ez dago Bizkaian; Arrasate Gipuzkoan dago. 2.- Kanpoko jendea, bertan bizi-tzera etorr i da Arrasatera. 3.- Kooperatiba horretan, labadorak eta hozkai luak egiten dituztebatez ere. 4.- Koldo eta Aloña, elkarrekin joaten dira lanera. 5.- Ez, Koldo eta Aloña ez diraoinez joaten lanera; Koldoren autoan joaten dira. 6.- Oso ondo konpontzen dira bulegoko lagu-nak. 7.- Baten urtebetetzea denean eg¡ten dizkiote opariak elkarr i . B.- Gaur, Maitek betetzenditu urteak.9.- Orain, goizeko zorlziak hamar gutxi dira. 10.- Zotlzielan hasten dira lanean. 11.-Aloña eta Koldo, zortziak laurden gutxitan etorr i dira gaur. 12.- Ez lñaki gaur ez da berandu eto-rr i , goiz etorr i da. 13.- lñakik, pakete txiki bat dakar eskuan. 14.- lñaki, beste bi lagunak ikusidituenean hasi da hizketan. 15.- lñakik atzean gorde du paketea. 16.- Ez, Aloñak eta Koldok ezdute asmatu zer erosi duen lñakik. 17.- lñaki, igarr i ez diotelako dago pozik. 18.- lñakik Maiterieuri tako bat ekarri dio. 19.- Koldo eta Aloña, barrez hasi dira euri takoa ikusi dutenean.20.- Alo-ñak eta Koldok gauza bera ekarri d¡ote Maiteri : euri tako bat.21 .- lñakik beste opari bat erosibeharko dio Maiteri .

11 a) 1.- Ni ere gaztea naiz (Ni ere banaiz gaztea). 2.- Zu ere txikia zara. 3.- Gaur ere lanera joangara. 4.- lñaki ere Tolosan izan da. 5.- lñaki Tolosan ere izan da. 6.- Haurrak ere ura nahidu. 7.- Haurrak ura ere nahi du.

8.- Ni ere ez naiz gaztea. 9.- Zu ere ez zara txikia. 10.- Gaur ere ez gara lanera joan. 11.-lñaki ere ez da Tolosan izan. 12.- lñaki ez da Tolosan ere izan. 13.- Haurrak ere ez du uriknahi- 14.- Haurrak urik ere ez du nahi.

b) 1.- Ni Gasteizkoa naiz eta nire laguna ere bai.2.- Aitor i tsusia da eta zu ere bai.3.- Aitorrekkotxea du eta zuk ere bai. 4.- Ogia igo (egin) da eta gasol ina ere bai. 5.- Liburu hau irakurr idut eta hori ere bai. 6.- Arantxa joan da eta Koldo ere bai. 7.- Nik tabako beltza erretzen duteta zure arrebak (ahizpak) ere bai. 8.- Hondartzara joan gara eta mendira ere bai. 9.- Diruagaldu dut eta gi l tzak ere bai. 10.- Aurpegia zikina duzu eta eskuak ere bai.

.1 1.- Ni ez naiz Gasteizkoa eta nire laguna ere ez. 12.- Aitor ez da i tsusia eta zu ere ez. 13.-Aitorrek ez du kotxerik eta zuk ere ez. 14.- Ogia ez da igo; gasol ina erc ez. 15.- Liburu hauez dut irakurr i ; hori ere ez. 16.- Arantxa ez da joan eta Koldo ere ez. 17.- Nik ez dut erretzeneta zure arrebak (ahizpak) ere ez. 18.- Ez gara hondartzara joan eta mendira ere ez. 19.- Ezdut dirua galdu eta gi l tzak ere e2.20.- Ez duzu aurpegia garbitu eta eskuak ere ez.

c) 1.- Josu hemen bizi da; baita lñigo ere. 2.- Nire etxean ¡zan d¡ra; baita zurean ere.3.- ogiaerosi dut; baita esnea ere. 4.- Hori muti lek esan dute; baita neskek ere. 5.- Ni goiz jaiki tzennaiz; baita zu ere. 6.- N¡k gutxi i rakurtzen dut; baita zuk ere. 7.- Osaba haserre dago; baitaizeba ere. 8.- Zure lagunari h¡tz eg¡n diot; baita zure anaiari ere. 9.- Arratsaldean etorr i gara;baita goizean ere..10.- Josu ez da hemen bizi; ezla lñ¡go ere. 11.- Ez dira nire etxean izan, ezla zurean ere.12.- Ez dut ogir ik erosi; ezta esnerik ere. 13.- Hori ez dute muti lek esan; ezta neskek ere.14.- Ni ez naiz goiz jaiki tzen; ezta zu ere. 15.- Nik ez dut ezer irakuftzen: ezla zuk ere. 16.-Osaba ez dago haserre; ezta izeba erc. 17.- Ez diot zure lagunari hitz egin; ezla zure anaia-r i ere. 18.- Ezgara arratsaldean etorr i ; ezta goizean ere.

d) 1.- Ba al duzu tabakorik? -Bai. -Eta sua? -Baita ere.2.- Eros¡ al duzue arraina? -Bai. -Eta affautzak? -Baita ere.3.- Esan al diozu honi? -Bai. -Eta horr i?-Baita ere.4.- Hau Edurnerena al da? -Bai. -Eta hura? -Baita ere.5.- Hemen ez da (dago) inor. Hor? -Ezta ere.6.- Ekarri al dituzu zure gauzak? -Ez. -EIa Mikelenak? -Ezta ete.7.- Hau zuena al da? -Ez. -Eta hori? -Ezta ere.

255

Page 256: bakarka 1 (2008)

14

1.- lmanol, Koldorekin etorr iko da. 2.- Lupe, lzaskunekin joan da. 3.- Anttonek, Marisarekin afal-du du. 4.- Josunek, Aitorrekin hitzegin du. 5.- Ines, bere lagunarekin ibi l lzen da. 6.- Gizona,andrearekin gelditu da.7.- Ama, semearekin sartu da.8.- Alaba, aitarekin ari da hizketan. g.-lkaslea, irakaslearekin dago. 10.- Kepa, osabarekin bizi da.

1.- Honekin nabi l . 2.- Horrekin noa hondartzara. 3.- Harekin nago haserre. 4.- Lagun honekinnator bazkaltzera. 5.- Neska horrekin ari naiz lanean. 6.- Andre harekin egon nahi dugu. 7.-Muti l gazte horrekin goaz part¡dua ikustera. B.- Al izia, hango gizon harekin ikusi dugu.

1.- Neska hori nirekin etorr i da. 2.- Gizon horrek zuekin hitz egin nahi du. 3.- Muti l hura gurekinibi l tzen da. 4.- GazIe hori zurekin sartu da. 5.- Ez nago pozik zuekin. 6.- Nagusia haserre dagonirekin. 7.- Norekin bazkaldu duzu gaur? 8.- Emakume horrekin bazkaldu dut. 9.- Norekin ibi l izara larunbatean? 10.- Horko muti l horrekin ibi l i naiz. 11.- Emakume hori bere semearekinatera da dendatik.

1.- Mikel etorr¡ko da.2.- Autobusa aurreko kalean geldituko da.3.- Amaia dantzara joango daadiskide batekin. 4.- Haurra zutik egongo da. 5.- Zerbait gertatuko da horren etxean. 6.- Gizonabidean ibi l iko da. 7.- Alberto berandu ir i tsiko da. B.- Haizea goit ik sartuko da. 9.- Orain hasikoda pel ikula. 10.- Bi lera honetara ez da inor agertuko. ' l '1.- Zuek etxera igoko zarete. 12.- Nigutxitan joango naiz taberna horretara. 13.- Lurrera eroriko zara- 14.- oraindik ez gara laneanhasiko. 15.- Goiz jaikiko naiz ohetik.

'1 .- Osabak trena galduko du. 2.- Aitak sukaldeko ontziak garb¡tuko ditu. 3.- Semeak dirua eska-tuko du. 4.- Realak part idua irabaziko du. 5.- Amaiak argia piztuko du. 6.- Lan handia egingo duhonek. 7.- l tsu horrek ez du ezer ikusiko. B.- Ahizpa zaharrenak txikia jantziko du. 9.- Zuk bere-hala asmatuko duzu hori. 10.- Andoniren mahaian utziko ditut paperak. 11.- Zuek atea jokoduzue. 12.- Nik euri tako berria erosiko dut. 13.- Zuk i turr iko ura edango duzu. 14.- Guk irrat iaentzungo dugu.15.- Zure anaiak ikusiko ditugu. 16.- Osabaren eskuti tza irakurr iko dut. 17.-Arratsaldean lanean jarraituko duzu.

.1 .- Ni pozik egongo naiz zurekin. 2.- Zu i tsasora joango zara. 3.- Gu bakarrik egongo gara.4.-Zuek mendian ibi l iko zarete. 5.- Zu etxeko balkoian egongo zara. 6.- Mekanikoak autoa kon-ponduko dio Joxeri. 7.- Agureak ume honi begiratuko dio. B.- l lobak aldizkariak ekarriko dizkioizebari. 9.- Joslai lu ederra erosiko diozu Maiteren alabari. 10.- Haurrak betaurrekoak ouskatukodizkio irakasleari . 11.- Zuk etxea salduko diozu gizon hari. 12.- Argazki pol i ta aterako diogutalde horri . , |3.- Eftzainek bidea erakuts¡ko diote Patxir i . 14.- Katuak esnea edanoo dio andrezahar honi. 15.- Nik ez diot neska horri ezer emanoo.

1.- Emakume hori etxetik aterako da.2.- Jendea eguerdian etorr iko da.3.-Zure anaia larunba-tean agertuko da. 4.- Hondartzara jaitsiko gara. 5.- Laster etorriko naiz. 6.- Bihar berandu izan-go da. 7.- Goiz igoko gara. 8.- Udaletxeko bi lera zortzietan bukatuko da. 9.- Datorren hi lean lru-ñera joango gara. 10.- Haurrak arratsaldean nekatuak egongo dira. 11 .- Zazpiak arte izango(egongo) gara. 12.- Noiz hasiko da telebistako pel ikula? 13.- Nora joango zarete igandean?

14.-Gero geografia ikasiko dut. 15.- Etzi elkarrekin afalduko dugu. 16.- Datorren hi lean oporrakizango ditugu. 17.- Arratsean dendan i txiko dituzte. 18.- Non erosiko ditugu zapatak? 19.-Zuremahaian utziko ditugu i iburuak. 20.- Xabienek goizean eramango du esnea. 21.- Datorren aste-an kotxe berria erosiko du Gorkak. 22.- Guk gutx¡ hitz egingo dugu bi lera horretan. 23.- Gaurgoiz bazkalduko dugu.24.- Osabak opari bat eramango dio i lobari. 25.-Zuk Rikardori ekarr ikodiozu og¡tartekoa.26.- Nork irekiko dio atea Anderri? 27.- Daloften urtean zure anaiarekin lanegingo dut (egingo dut lan)

1.- Joseba Mirenekin etorr i da.2.- Garbiñe bere lagunarekin etorr iko da.3.- Zuk Anarekin egi-ten duzu lan. 4.- Astelehenean Arraterekin hitz egingo dut. 5.- Gaur berandu atera gara. 6.-Bihar zorlzi eta erdietan sartuko gara.7.- Mutil hau motoz (motoan) ibiltzen da. B.- Datorrenurtean Fidel gurekin biz¡ko da.9.- Zuk arraina igo diozu andre horri . 10.- Nire lagunak zurekinhitz egin nahi du. 11.- Haur hau isi l ik egoten da nirekin eta zurekin asko hitz egiten du. 12.- Etzikanpoan izango gara.

256

Page 257: bakarka 1 (2008)

10

1.- Ardoa, edateko da. 2.- Bol igrafoa, idazteko da. 3.- Eskola, ikasteko da. 4.- Egunkaria, irakur-tzeko da. 5.- Aulkia, esertzeko da. 6.- Haragia, jateko da. 7.- Ura, garbitzeko da. 8.- Alkandora,jazteko da. 9.- Telefonoa, hitz egiteko da. 10.- Lanteg¡a, lan egiteko da.

11.- Begiak, ikusteko dira. 12.- Eskai lerak, igotzeko dira. 13.- Gil tzak, atea irekitzeko dira. 14.-Hankak, ibi l tzeko dira. 15.- Eskuak, gauzak hartzeko d¡ra. 16.- Betaurrekoak, hobeto ikustekodia. 17 .- Etxeak, bizi tzeko dira. 18.- Edariak, edateko dira. 19.- Janariak, jateko dira. 20.- Arro-pak, jazteko dia.21 .- Aldizkariak, irakurtzeko dia.22.- Diskoak, musika entzuteko d¡ra.

1.- Poltsa hau ogia eramateko da. 2.- Liburuak irakurtzeko dira. 3.- Gazta hau eguerdian jatekoda. 4.- Harri horiek zubi bat egiteko dira. 5.- Eskai lera haiek kalera jaisteko dira. 6.- Anttonekgil tza hartu du atea ixteko. 7.- Opari hori amonari eramateko da. 8.- Paper hauek eskuti tz batidazteko erosi ditut.9.- Zertarako oiztu duzu telebista? 10.- Part idua ¡kusteko. 11.- Txoko hauesertzeko da. 12.- Tren hura Lisboara joateko da. 13.- Gela hori musika entzuteko da. 14.-Zapata hauek oso txarrak dira mendian ibi l tzeko. 15.- Diru hori gehiegi da alkandora bat eroste-ko. 16.- Argi hau ohean irakurtzeko da.

IRAKURGAIA

1.- Lutxi eta Bernardo, anai-arrebak dira. 2.- Zaharrenak, hogeita hiru urte ditu. 3.- Oso maitedute elkar eta ongi konpontzen dira. 4.- Ez, gaur ez da asteazkena, gaur astearlea da. 5.- Egu-raldi bikaina dago gaur. 6.- Oraindik hamarrak ez dira. 7.- Lutxik, hondartzara joateko gogoa du.B.- Ez, Lutxik ez du motorik. 9.- Lutxik, anaiari eskatzen dio motoa. 10.- Lutxik, hondartzara joa-teko nahi du motoa. 11.- Bernardok, norekin joango den Lutxi jakin nahr du. 12.- Ez, Lutxi hon-dartza'a ez da bakarrik joango, Rosirekin joango da segur aski. 13.- Rosi, Lutxiren adiskideada, Inst i tutoko laguna. 14.- Bernardok Lutxir i baietz erantzun dio lasai hartzeko motoa. 15.- Ber-nardok, Bi lbora joateko asmoa zuen. 16.- Bernardo, beste batean joango da Bi lbora.

257